Råd bygger upp
20 Studiet
Råd bygger upp
1, 2. Varför söker vi råd, och på vilket sätt får vi det?
1 Den sanne Gudens tillbedjare har alltid utan att tveka vänt sig till Gud för att få ledning på alla sina vägar. En av Bibelns psalmister skrev förtröstansfullt: ”Med ditt råd kommer du att leda mig.” (Ps. 73:24) Och Jeremia uttryckte sin uppriktiga bön i följande ord: ”För dig är ingen som helst sak för underbar, ... den sanne Guden, den store, den väldige — härars Jehova är hans namn, stor i råd och överflödande i gärningar.” — Jer. 32:17—19.
2 Jehovas råd når hans kristna tillbedjare av i dag genom hans skrivna ord och genom den organisation som består av hans trogna tjänare. De som skriver in sig i skolan i teokratisk tjänst inser därför snart att de råd som de får och den anda i vilken de ges styrs av Bibelns förträffliga principer.
3—5. Förklara hur Råd till talare och stoffet i studierna 21 till 37 är avsedda att användas tillsammans.
3 Fortskridande råd. Till hjälp för både eleverna och skoltillsyningsmannen har blanketten Råd till talare utarbetats. Den upptar trettiosex punkter som kommer att hjälpa eleverna att utveckla sin förmåga att framföra sanningen effektivt. Nyttiga upplysningar om varje punkt finns i koncentrerad form i studierna 21 till 37 i denna bok, och vart och ett studium anges med en siffra på rådblanketten. Dessa studier är särskilt utarbetade för att användas tillsammans med rådblanketten. I de flesta fall är två eller tre egenskaper, som är nära förbundna med varandra, sammanförda till ett enda studium, med tanke på att det kan vara bra att behandla dem samtidigt.
4 För dem som nyligen skrivit in sig i skolan är det till nytta att de förbereder sig väl och håller i minnet de punkter som anges på rådblanketten. I samband med det första talet som de håller i skolan i teokratisk tjänst kommer skoltillsyningsmannen (eller någon annan rådgivare, om många är inskrivna i skolan) att bara ge beröm på de punkter som eleven klarade bra. Därefter kommer rådgivaren att steg för steg koncentrera sig på den punkt på rådblanketten som behöver uppmärksammas mest för att elevens framställning skall bli bättre, och han kommer uttryckligen att ge eleven i uppgift att arbeta på den punkten i samband med nästa tal. Rådgivaren kommer att underrätta varje elev, när denne är mogen att gå vidare till andra punkter på rådblanketten.
5 En del elever kan gå framåt ganska snabbt, medan andra kan behöva arbeta på enbart en punkt åt gången i stället för att försöka klara av punkterna som behandlas i ett helt studium. Vissa elever kan faktiskt mycket väl få rådet att hålla flera tal medan de arbetar på en svår punkt, så att de verkligen behärskar egenskapen i fråga innan de fortsätter med en annan.
6, 7. I fråga om vilka punkter kommer skoltillsyningsmannen att ge råd?
6 De råd som ges efter varje övningstal bör vara vänliga, avsedda att hjälpa eleven att fortsätta att förbättra sin förmåga att tala. Den talare som håller instruktionstalet eller har punkten ”Viktiga detaljer från bibelläsningen” bör emellertid få råd på tumanhand efter skolan. Denne talare bör i synnerhet få råd om han överskrider tiden. Talaren som håller instruktionstalet bör sträva efter att hålla ett i alla avseenden mönstergillt tal, och det kanske inte är nödvändigt att ge råd på tumanhand.
7 Eleven kommer vanligen att få råd på de punkter som han vid ett tidigare tillfälle blivit uppmanad att arbeta på. Om någon annan egenskap hos talet är särskilt bra, kan naturligtvis rådgivaren nämna något om det i sitt beröm, men han antecknar ingenting om det på rådblanketten. Följande bokstavsbeteckningar kan användas: ”A” (Att arbeta på) när det är lämpligt att arbeta vidare på en viss egenskap; ”F” (Förbättring) när en elev har arbetat på en punkt åtminstone en gång tidigare och nu visar tecken på förbättring men lämpligen skulle kunna arbeta på den ännu en gång; ”B” (Bra) när övningstalaren visar sig behärska egenskapen så bra att han kan fortsätta till ett studium om någon annan egenskap i samband med förberedelsen för nästa övningstal i skolan. När en elev fått i uppdrag att högläsa, kommer rådgivaren att ge råd på de punkter som bäst lämpar sig för denna typ av tal.
8—10. När skoltillsyningsmannen gör anteckningar på rådblanketten, vad bör han då tänka på för att uppmuntra till framåtskridande?
8 Skoltillsyningsmannen bör använda stor urskillning för att åstadkomma bästa möjliga resultat med sin rådgivning. Om en talare är mycket ny, är uppmuntran vad som bäst behövs. Andra övningstalare, som har varit med längre i skolan, kanske flitigt förbereder sina tal och uppmärksammar de egenskaper som de har fått i uppdrag att arbeta på, men de kanske har begränsad förmåga. I sådana fall kan skoltillsyningsmannen skriva ”B” på rådblanketten, även om en viss egenskap bara visas i begränsad utsträckning och låta eleven gå vidare till en annan egenskap som behöver uppmärksammas.
9 Å andra sidan kan en annan talare ha större erfarenhet eller mera naturlig förmåga, men han kanske på grund av mycket annat arbete inte har tagit sig tid till att studera de egenskaper som han fått i uppdrag att
arbeta på och därför inte lyckas så bra som han skulle kunnat göra. I ett sådant fall skulle det faktiskt kunna hindra övningstalaren i hans framsteg, om skoltillsyningsmannen skriver ”B” på rådblanketten och uppmanar honom att fortsätta med något annat. Om talet var sådant att egenskapen som övningstalaren fått i uppdrag att arbeta på kunde ha visats tidigare, skriver rådgivaren ”A” (Att arbeta på) och erbjuder vänligt övningstalaren någon form av personligt bistånd för att hjälpa honom att göra framsteg. På så sätt blir övningstalarna uppmuntrade att göra varje tal till ett riktmärke i sina framsteg som talare och inte bara till en programuppgift som måste fullgöras.10 Kom ihåg att denna övning i att hålla tal är fortskridande. Tänk inte att du skall bli en fullfjädrad talare från den ena dagen till den andra. Det är en successiv process, men den kan påskyndas genom flitiga ansträngningar. Om du begrundar förslagen i detta program för övning i att hålla tal och lägger dig vinn om att förbereda dina uppgifter väl, kommer dina framsteg snart att bli uppenbara för alla. — 1 Tim. 4:15.
11—16. Vilka riktlinjer strävar rådgivaren efter att följa för att göra sin rådgivning uppbyggande?
11 Rådgivare. Skoltillsyningsmannen bör noggrant studera det stoff som behandlas varje vecka, så att han kan bedöma om det tilldelade stoffet har behandlats utförligt nog och kan rätta till eventuella felaktigheter. Men han bör aldrig bli så kritisk i fråga om hur stoffet framförs att han inte kan lyssna med nöje på talen. Han bör också dra nytta av de förträffliga sanningar som kommer fram.
12 Han börjar vanligtvis sin rådgivning med att berömma övningstalaren för hans ansträngningar. Sedan fortsätter han med att kommentera de punkter på rådblanketten som talaren hade att arbeta på. Om en punkt behöver uppmärksammas ytterligare, bör tonvikten läggas, inte så mycket på talarens svaghet, som på hur förbättring kan åstadkommas. På så sätt kommer rådet att bygga upp talaren och andra bland åhörarna.
13 Det är inte tillräckligt att bara tala om för en talare att han gjorde det bra eller att han behöver fortsätta att arbeta på en viss egenskap. Det är till nytta för var och en som är närvarande att rådgivaren förklarar varför något var bra eller varför något behövde förbättras och
hur det kan ske. Dessutom är det nyttigt att han framhåller varför den egenskap som behandlas är så nödvändig i tjänsten på fältet eller vid församlingens möten. Det kommer att öka hela församlingens uppskattning av punkten i fråga och kommer att uppmuntra övningstalaren att fortsätta att uppmärksamma den.14 Det är inte rådgivarens sak att upprepa övningstalarens framställning. Han bör vara kortfattad och rakt på sak i sin rådgivning och vara noga med att begränsa den till två minuter för varje övningstal. På så sätt fördunklas inte råden och förslagen genom alltför många ord. Det är också lämpligt att hänvisa övningstalaren till sidorna i denna bok, där han kan finna ytterligare upplysningar om det som dryftats.
15 Mindre fel i fråga om uttal eller grammatik är inte så viktigt att lägga märke till. I stället bör rådgivaren mera tänka på den allmänna verkan som talarens framställning hade. Är stoffet värdefullt och upplysande? Är det väl sammanställt och lätt att följa? Är framställningssättet uppriktigt, innerligt, övertygande? Visar han genom sitt ansiktsuttryck och sina gester att han tror på vad han säger och att han är mera intresserad av att överbringa de utmärkta sanningarna till sina åhörare än av det intryck han gör? Om sådana viktiga saker behandlas väl, märker åhörarna knappast ett eller annat fel i fråga om uttal och grammatik.
16 Råd som ges i skolan i teokratisk tjänst bör alltid ges på ett vänligt och uppbyggande sätt. De bör präglas av innerlighet och önskan att hjälpa övningstalaren. Tänk på den läggning mottagaren av råden har. Är han känslig? Har han inte så god utbildning? Finns det skäl att överse med hans svagheter? Råden bör få mottagaren att känna sig hjälpt, inte kritiserad. Försäkra dig om att han förstår råden och inser att de var berättigade.
17—19. Vad bör en övningstalare göra innan han förbereder varje tal och sedan han hållit det för att han med varje tal skall kunna göra de största framstegen?
17 Hur man drar nytta av råd. När du får i uppdrag att hålla ett tal i skolan i teokratisk tjänst, tänk då på att du inte bara håller talet för att behandla lärorikt stoff till församlingens nytta, utan också för att förbättra din förmåga att tala. För att lyckas i det avseendet är det viktigt att du använder någon tid till att analysera de egenskaper som du har fått i uppdrag att arbeta på.
Läs noga igenom studiet i denna bok som handlar om den punkt som du skall arbeta på, så att du vet hur den bör inverka på din förberedelse och hur du skall visa egenskapen i din framställning. Till din hjälp har de främsta aspekterna på varje egenskap tryckts med fetstil i denna bok. De är de viktigaste faktorerna att tänka på.18 Sedan du hållit ditt tal, bör du lyssna noga till de muntliga råd som du får. Ta tacksamt emot dem. Arbeta sedan på de punkter som behöver uppmärksammas. Om du vill påskynda dina framsteg, vänta då inte tills du skall hålla ännu ett tal. Studera vad som sägs i den här boken om de punkter som du behöver arbeta på. Försök tillämpa förslagen i dina dagliga samtal. Och när du skall hålla ditt nästa övningstal, kanske du redan behärskar dem.
19 Varje övningstalare bör sträva efter att göra framsteg för varje tal som han får på skolprogrammet. Det innebär visserligen fortlöpande ansträngningar, men det medför verkligen Jehovas välsignelse. För dem som vill dra största nytta av övningen i skolan i teokratisk tjänst är orden i Ordspråken 19:20 av särskild betydelse: ”Lyssna till råd och ta emot tuktan, för att du må bli vis i din framtid.”
[Frågor]
[Tabell på sidorna 104, 105]
RÅD TILL TALARE
Talare ․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․
(Fullständigt namn)
Tecken: A - Att tänka på
F - Förbättring
B - Bra
Datum Tal nr
Upplysande innehåll (21)*
Klart, förståeligt (21)
Inledningen väckte intresse (22)
Inledningen lämpad efter temat (22)
Inledningen av lämplig längd (22)
Röststyrka (23)
Pausering (23)
Publiken uppmanad följa med i bibeln (24)
Skriftställen lämpligt introducerade (24)
Skriftställen lästes med eftertryck (25)
Skriftställen klart tillämpade (25)
Eftertryck genom upprepning (26)
Gester (26)
Ämnets tema betonat (27)
Huvudpunkterna framhävda (27)
Publikkontakt, bruk av anteckningar (28)
Användning av disposition (28)
Att iaktta:․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․
․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․
․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․․
* Varje nummer inom parentes hänsyftar på det studium i Handbok för skolan i teokratisk tjänst som dryftar den angivna talegenskapen.
-48-Z 3/85 Vakttornet, Arboga 1991
Datum Tal Nr
Flytande framställning (29)
Samtalsmässigt framförande (29)
Uttal (29)
Sammanhang genom lämpl. övergångar (30)
Logisk, sammanhängande utveckling (30)
Övertygande argument (31)
Publiken hjälpt att följa tankegången (31)
Betoning efter innehållet (32)
Modulation (32)
Entusiasm (33)
Värme och känsla (33)
Illustrationer lämpade efter stoffet (34)
Illustrationer lämpade efter publiken (34)
Stoffet lämpat för tjänst på fältet (35)
Avslutningen lämplig, verkningsfull (36)
Avslutningen av lämplig längd (36)
Tidsberäkning (36)
Tillförsikt och jämvikt (37)
Personligt uppträdande och yttre (37)
OBSERVERA: För varje tal ger rådgivaren råd. Han är inte bunden av den ordning i vilken punkterna här ovan står, utan kan koncentrera sig på de egenskaper som eleven behöver förbättra. De tomma raderna på blanketten kan, när behov uppstår, användas för rådgivning åt elever i fråga om sådant som inte upptagits här, såsom riktiga uppgifter, artikulation, hållning, ordval, grammatik, mańer, tillämplighet, undervisningsteknik och röstbeskaffenhet. Rådgivaren bör sätta en ring i den ruta som motsvarar den egenskap eleven skall arbeta på när han klarat av den punkt han just arbetar på. Numret på det studium i boken som behandlar denna egenskap bör anges på nästföljande blankett ”Tilldelad uppgift i teokratiska skolan” (S-89).
[Tabell på sidorna 106, 107]
SAMMANDRAG AV TALEGENSKAPER
Upplysande innehåll (21)
Bestämt och uttryckligt
Upplysande för dina åhörare
Stoffet av praktiskt värde
Korrekta uttalanden
Ytterligare klargörande stoff
Klart, förståeligt (21)
Enkelt framställt
Obekanta uttryck förklarade
Inte för mycket stoff
Inledningen väckte intresse (22)
Inledningen lämpad efter temat (22)
Inledningen av lämplig längd (22)
Röststyrka (23)
Bör höras utan svårighet
Röststyrkan lämpad efter omständigheterna
Röststyrkan anpassad efter stoffet
Pausering (23)
Pausera för att markera skiljetecken
Pausera vid ändring i tankeföljden
Pausera för att ge eftertryck
Pausera när omständigheterna kräver det
Publiken uppmanad följa med i Bibeln (24)
Genom förslag från talaren
Genom att medge tid att slå upp skriftstället
Skriftställen lämpligt introducerade (24)
Förväntan för skriftställena väckt
Uppmärksamheten riktas på skälet till att skriftstället används
Skriftställen lästes med eftertryck (25)
Rätta ord betonade
Effektiv metod att betona använd
Skriftställen som den besökte läser
Skriftställen klart tillämpade (25)
Ord som skall tillämpas bör skiljas ut från de övriga
Poängen i introduktionen bör slås fast
Eftertryck genom upprepning (26)
Upprepning av huvudpunkter
Upprepning av punkter som inte blivit förstådda
Gester (26)
Beskrivande gester
Eftertryckliga gester
Ämnets tema betonat (27)
Lämpligt tema
Temats ordalydelse eller tanken bakom det upprepad
Huvudpunkterna framhävda (27)
Inte för många huvudpunkter
Huvudtankarna utvecklade var för sig
Underordnade punkter inriktade på huvudtankarna
Publikkontakt, bruk av anteckningar (28)
Ögonkontakt med åhörarna
Publikkontakt genom direkt tilltal
Användning av disposition (28)
Flytande framställning (29)
Samtalsmässigt framförande (29)
Att använda samtalsmässiga uttryck
Samtalsmässig stil i framförandet
Uttal (29)
Sammanhang genom lämpliga övergångar (30)
Användning av uttryck som förmedlar övergång
Sammanhanget lämpat för åhörarna
Logisk, sammanhängande utveckling (30)
Stoffet i förnuftig ordningsföljd
Endast stoff som rör ämnet
Inga nyckeltankar utelämnade
Övertygande argument (31)
Lägg en grundval
Ge rimliga bevis
Effektiv sammanfattning
Publiken hjälpt att följa tankegången (31)
Den gemensamma utgångspunkten eller grundvalen bibehålls
Tillräcklig utveckling av punkterna
Gör tillämpning för åhörarna
Betoning efter innehållet (32)
Tankebärande ord i satserna betonade
Huvudtankarna i talet betonade
Modulation (32)
Omväxlande röststyrka
Omväxlande fart
Omväxling i röstläge
Modulation lämpad efter tanken eller känslan
Entusiasm (33)
Entusiasm visas genom besjälat framförande
Entusiasmen anpassad efter stoffet
Värme och känsla (33)
Värme visas i ansiktsuttrycket
Värme och känsla framgår av tonen
Värme och känsla bör lämpa sig efter stoffet
Illustrationer lämpade efter stoffet (34)
Enkla
Tillämpningen bör göras klar
Viktiga punkter understryks
Illustrationer lämpade efter publiken (34)
Hämtade från välkända situationer
Bör väljas med smak
Stoffet lämpat för tjänst på fältet (35)
Uttrycken bör göras förståeliga för människor i allmänhet
Lämpliga punkter utvalda
Stoffets praktiska värde framhållet
Avslutningen lämplig, verkningsfull (36)
Avslutningen bör stå i direkt förhållande till talets tema
Avslutningen visar åhörarna vad de bör göra
Avslutningen av lämplig längd (36)
Tidsberäkning (36)
Tillförsikt och jämvikt (37)
Jämvikt kommer till synes i det fysiska framträdandet
Jämvikt visas genom behärskning av rösten
Personligt uppträdande och yttre (37)
Lämplig klädsel och allmän snygghet
Lämplig hållning
Prydlig utrustning
Inget otillbörligt ansiktsuttryck