Värdet av förberedelse
8 Studiet
Värdet av förberedelse
1—5. För vilka är förberedelse av värde? Ge skäl för svaret.
1 Paulus, nationernas apostel, uppmanade sin medförkunnare Titus att fortsätta att ”påminna dem [de kristna] om ... att vara redo till allt gott verk”. (Tit. 3:1) Det betydde att de måste vara beredda till sinne och läggning för en viss framtida verksamhet.
2 Förberedelse är sannerligen värdefull i fråga om alla slags teokratiska förehavanden. Första gången du tar del i en viss verksamhetsgren krävs det extra förberedelse, eftersom det slaget av verksamhet är nytt för dig. Men allteftersom ditt kunskapsförråd ökar, finner du att du kan dra nytta av det studium som du har ägnat dig åt i gången tid, såväl som av den erfarenhet du har skaffat dig. Men oavsett hur många gånger du har utfört ett visst slags uppdrag, är förberedelse alltid av värde.
3 Förberedelse krävs inte bara av den som har fått i uppdrag att hålla ett tal, utan också av var och en som vill bli en väl kvalificerad förkunnare av de goda nyheterna. Sedan du har tagit del i arbetet från hus till hus i månader eller år, finner du att du inte behöver så mycket tid för förberedelse varje gång du skall gå ut. Men om du verkligen förbereder dig, kommer du att bli effektivare för varje gång. Så är det också när det gäller att leda bibelstudium. Det första bibelstudiet som du ledde krävde ganska mycket förberedelse. Men oavsett hur många gånger du har studerat det speciella stoffet, kommer du att kunna leda studiet ännu bättre, om du repeterar det igen med just den person som du skall studera med i tankarna. Samma gäller när du talar på podiet. Den erfarenhet som du skaffat dig under årens gång är till stor hjälp. Men när du i förväg vet om att du skall hålla ett tal, bör du aldrig försöka göra det utan förberedelse.
4 I fråga om skolan i teokratisk tjänst är förberedelse av stort värde för oss alla. Varje elev har ett exemplar av skolschemat och kan se på det vilka bibelkapitel eller vilket annat stoff som skall behandlas varje gång. Ju mer du förbereder dig, desto mer kommer du att få ut av skolan. Om du inte inser värdet av förberedelse, kan du gå miste om många av de verkliga fördelarna.
Sef. 3:9) För att göra förberedelse för skolan till en vana kan du göra anordningar för att ägna dig åt sådan läsning och sådant studium tillsammans med din familj eller med vänner. Var och en som är inskriven i skolan har naturligtvis möjligheter att hålla tal, och en del förslag om hur man förbereder sådana är till hjälp.
5 Det krävs tid att förbereda sig, men resultaten är väl värda ansträngningen. Förberedelse gör det inte bara möjligt för dig att kunna delta på ett nyttigt sätt i de muntliga repetitionerna, utan hjälper dig också att tillägna dig Jehovas tänkesätt och förbättra din insikt i sanningens rena språk. (6. Hur bör vi förbereda oss för en uppgift att högläsa i teokratiska skolan?
6 Uppgift att högläsa. Ibland kan schemat för skolan i teokratisk tjänst innehålla uppgift att högläsa. För att förbereda dig för en sådan uppgift bör du läsa stoffet noggrant. Gör dig förtrogen med hur man uttalar namn och svåra ord. Öva genom att läsa högt, så att du kan framföra stoffet samtalsmässigt och flytande utan att tveka eller läsa fel. Och kontrollera noga att stoffet kan framföras inom den tilldelade tiden.
7—11. Vad bör man tänka på, när man väljer det särskilda stoff som man behöver för att utarbeta ett tal ur en artikel?
7 Hur man utarbetar ett tal ur en artikel. Det första man bör göra i fråga om ett tal av det här slaget är att noggrant läsa det tilldelade stoffet. Stryk under huvudpunkterna, eller skriv en kort disposition av huvudpunkterna på ett papper. Skaffa dig en klar uppfattning om de huvudtankar som behandlas. Vilket stoff skall du nu välja, eftersom det troligen finns mer än du kan använda på den tilldelade tiden? Vissa saker kan hjälpa dig att avgöra vilket stoff du skall välja: 1) Dina åhörare och den iscensättning du väljer — om en iscensättning kan vara till hjälp för att visa hur stoffet kan användas på ett praktiskt sätt, samt 2) ditt tema och den särskilda tillämpningen av stoffet som skall göras.
8 Med dina åhörare i tankarna bör du välja sådant stoff ur artikeln som de finner intressant och nyttigt. Om vissa paragrafer i artikeln förefaller tunga för ett visst slags publik, bör du koncentrera dig på andra paragrafer. Några väl valda skriftställen kan också klargöra skälet till det du säger. Om du har din publik i tankarna, försöker du inte behandla alltför mycket stoff, eftersom mycket av dess värde går förlorat om du hastar igenom det. Det är således bättre att behandla några få punkter väl.
9 I fråga om många av övningstalen är det nyttigt att du har en viss iscensättning för din framställning. Du kanske kan
framföra ditt stoff som om du talade till någon i arbetet från hus till hus eller som om du besvarade en fråga vid ett återbesök eller kanske ägnade dig åt informellt vittnande. Du kan också framföra det som om du förklarade saken för något av dina barn. Det finns många andra iscensättningar som du skulle kunna använda. Det viktiga när man använder en iscensättning är att den blir så realistisk som möjligt. Var alltså noga med vilken iscensättning du väljer. Tala också om det med andra förkunnare. De kan ha något bra förslag.10 Vilket tema har du valt, och hur tänker du tillämpa stoffet? Välj stoff ur artikeln med tanke på det. Utelämna punkter som inte verkligen bidrar till utvecklingen av ditt tema och till syftet med ditt tal. De tankar som bör behandlas finns i allmänhet i artikeln i fråga, och därför är det bättre att koncentrera sig på den än att försöka få in en större mängd stoff från annat håll. Detta betyder naturligtvis inte att en lämplig illustration inte kan inarbetas eller någon annan synpunkt, som kan vara till hjälp för åhörarna att inse värdet av det tilldelade stoffet. När så är möjligt bör du försäkra dig om att du tillämpar stoffet på din publik på ett sådant sätt att alla kan få största nytta.
11 Sedan du valt ut ditt tema och din iscensättning, kan du finna att vissa paragrafer i artikeln inte passar in så bra i ditt tal. Du behöver inte använda tankarna i varje paragraf. Men gör så här: Försök välja ett tema och en iscensättning som ger dig möjlighet att använda en så stor del av stoffet som förefaller rimligt.
12. Hur kan vi gå till väga, när vi utarbetar ett tal grundat på ett antal givna skriftställen?
12 Hur man utarbetar ett tal av en rad skriftställen. Någon gång kanske du får i uppgift att behandla ett antal skriftställen, kanske ur häftet Bibliska ämnen för samtal eller boken Resonera med hjälp av Skrifterna, om dessa finns på ditt språk. Ditt syfte är då att, med ledning av dessa skriftställen, antingen utarbeta ett vanligt tal eller en framställning sådan som man håller i tjänsten på fältet. Om det finns fler skriftställen i förteckningen än du kan behandla på den tilldelade tiden, välj då ut vilka du vill använda. Det är bäst att du inte försöker använda fler än du kan behandla verkningsfullt på den tid som du har till förfogande. Granska sedan varje skriftställe som du tänker använda. Avgör vilket skäl du har för att använda det. Förbered framställningen så att din presentation av varje skriftställe riktar uppmärksamheten på skälet till att du använder det. Ditt sätt att läsa ett skriftställe bör också ge
eftertryck åt huvudtanken i det. Och slutligen, ditt sätt att tillämpa det kommer att få dina åhörare att fatta huvudtanken.13—15. Vilka steg kan man med fördel ta, när man utarbetar ett tal över ett givet ämne och när inget särskilt tryckt stoff är angivet som grundval för talet?
13 När bara ämnet anges. Det kan bli tillfällen, antingen i skolan i teokratisk tjänst, på tjänstemötet eller i andra program, då du anmodas att hålla ett tal med bara ämnet angivet. Du får inget särskilt stoff att använda som grundval för din framställning. I sådana fall rekommenderas du att göra på följande sätt: Rannsaka ditt sinne och skriv upp punkter som du tror skulle vara värda att utveckla. Detta första steg är viktigt. Det är vad som kommer att bli utslagsgivande för om ditt tal skall bli nytt och fräscht till innehållet eller bara ett uppkok på andra människors tankar. Det kan också förhindra ett visst planlöst sökande och läsande, eftersom det har begränsat omfånget av dina efterforskningar. Dessutom kommer det troligtvis att resultera i ett tal som är uttryckt på ditt sätt att tala i stället för på ett sätt som är främmande för din personlighet. Det kan också vara till hjälp för dig att tala om ditt ämne med mogna människor. De kan ha en del goda tankar om hur ämnet skulle kunna utvecklas.
14 Därefter är du beredd att utöka din egen kunskap i ämnet genom att forska i Bibeln och andra publikationer med hjälp av en konkordans, Sällskapets olika index samt ämnesregistren och skriftställesförteckningarna i Sällskapets publikationer. Vanligen kan du få veta det mesta om en viss publikation som du använder för efterforskning genom att först undersöka innehållsförteckningen. Granska sedan ämnesregistret för att se var stoffet som lämpar sig bäst för dig finns. Om du är noga med att välja, kommer du att spara mycket tid. När du läser löper du risken att hamna på sidospår genom andra intressanta synpunkter som du träffar på men som inte har med ditt speciella tema att göra. Undvik det genom att skumma stoffet och bara märka ut sådana avsnitt som du kan använda. Ofta behöver du inte göra mer än lägga märke till den inledande meningen i varje paragraf och sedan bara läsa de paragrafer som verkar lämpa sig bäst för ditt bruk.
15 Med dina egna tankar och dem som du samlat ur andra källor är du nu redo att utvälja de allra bästa punkterna som kan utvecklas på den tid som du fått till förfogande. När du väljer ur detta rika stoff, bör du ställa dig frågor såsom: Är det praktiskt? Är det intressant? Kommer det att belysa mitt tema?
16, 17. Vilka förslag ges här i fråga om anteckningar?
16 Hur man antecknar. När man förbereder och forskar inför en vilken som helst uppgift att hålla tal, behöver man på något sätt få ordning på alla de tankar och idéer som framkommer. En del elever har funnit det nyttigt att använda små kort eller pappersark och skriva upp på vart och ett av dem någon huvudtanke som kan användas i talet.
17 Anteckningarna måste vara mycket korta, vanligen bara tillräckliga för att påminna om tanken i fråga. Fördelen med detta är att korta anteckningar inbjuder till en framställning som är extemporerad i stället för strängt bunden vid fraser och meningar som har lånats från någon annan. Skriv upp den källa som du hämtat dina tankar ur, så att du om så behövs kan finna sidan och paragrafen igen. Varje huvudskriftställe som kommer att tjäna som auktoritet bör också noteras. En annan fördel med att använda kort eller pappersark är att nya sådana kan läggas till och vissa kan tas bort under förberedelsen av talet utan att man behöver skriva om i större utsträckning.
18. Varför bör vi önska vara ett berett folk?
18 Ett berett folk. Om du skulle ha en tendens att försumma att förbereda dig hemma i förbindelse med något teokratiskt uppdrag, gör du väl i att beakta hur viktigt det är med förberedelse för alla dem som vill ha Jehovas godkännande. Tänk till exempel på att Johannes döparen fick i uppdrag att ”göra redo åt Jehova ett berett folk”. (Luk. 1:17) Dessa beredda israeliter var människor som lät sig formas på ett för dem förmånligt sätt genom Jehovas handlande med dem, så att de kunde komma i en sådan ställning att de kunde utföra det arbete som han hade i tankarna för dem. Det är på samma sätt med oss: Genom att dra full nytta av skolan i teokratisk tjänst och förbereda oss väl inför varje uppgift låter vi oss formas genom detta utbildningsprogram som Jehova har försett oss med. På så sätt kommer vi också att bli rustade för effektiv tjänst som Guds tjänare.
[Frågor]