Var en god lyssnare
5 Studiet
Var en god lyssnare
1—5. Vad innebär det att lyssna, och varför är det så viktigt, i synnerhet vid församlingsmöten?
1 Dina framsteg som en Jehovas tjänare beror i stor utsträckning på hur du lyssnar. Under hela livet spelar lyssnandet en betydande roll i ditt inhämtande av kunskap. Du lyssnar när du hör med eftertänksam uppmärksamhet, men om din uppmärksamhet inte är riktad på vad som sägs, når de talade orden bara döva öron. Du har säkert talat till människor som bara ägnade dig förströdd uppmärksamhet. Hur ofta de än instämde med dig, visste du att de i grund och botten inte uppfattat vad du menade och därför inte drog någon verklig nytta av vad du sade. Hur viktigt är det inte att vi alltid lägger oss vinn om att vara goda lyssnare, och i synnerhet när vi är närvarande vid en Ordspråken 1:5 säger: ”Den vise kommer att lyssna och tillägna sig mera undervisning.”
studiekurs som rör Guds intressen!2 Församlingsmötena ingår i det undervisningsprogram som tillrättalagts för oss genom Jehovas organisation. Genom att lyssna uppmärksamt visar vi respekt för Jehova och den anordning som han gjort för vår utbildning. Men Gud vet hur vi fungerar och känner till att vi har en tendens att ibland låta våra tankar vandra. Därför säger han mycket eftertryckligt, när han bjuder oss att äta av det överflöd av andlig föda som han förser oss med: ”Lyssna uppmärksamt till mig, och ät vad gott är. ... Böj ert öra och kom till mig. Lyssna, och er själ kommer att förbli vid liv.” (Jes. 55:2, 3) Om vi skall få evigt liv och kunna hjälpa andra att vinna det priset, då behöver vi lyssna noga och försöka omfatta Guds tankar. — Hebr. 1:1, 2; 2:1.
3 Genom att lyssna uppmärksamt visar vi också prov på tillbörlig ödmjukhet, och alla har vi all anledning att vara ödmjuka. Vi kan alla lära av någon annan; ingen av oss vet allt. Även om den som talar inte kan framföra vad han har att säga så flytande eller saknar någon annan god egenskap hos en skicklig talare, bör sann ödmjukhet mana oss till att hjälpa och uppmuntra talaren genom att lyssna uppmärksamt och ge gensvar till vad han har att säga. Och vem vet om inte han kanske rentav berör någon synpunkt eller någon nyans i ämnet som vi aldrig tänkt på förut? Ur små barns munnar, andligen talat, kan Jehova förse oss med upplysning. — Matt. 11:25.
4 Det är livsviktigt att vi är särskilt uppmärksamma i förbindelse med församlingsmötena, eftersom de ting som vi lär skall tillämpas i vårt liv. Det är ju genom att tillägna oss ”exakt kunskap” som vi kan iföra oss den nya personligheten. (Kol. 3:9, 10) Men om vi inte lyssnar med uppmärksamhet, om vi underlåter att uppmärksamma detaljer, kanske vi inte helt och fullt kan inse vilka förändringar som behöver göras i vårt liv, och på så sätt kan vår andliga tillväxt bli hämmad. Det är också viktigt att vi kan ge rätta svar vid de muntliga eller skriftliga repetitionerna. Men hur mycket viktigare är det inte att vi i tjänsten på fältet kan ge var och en, som så begär, ett skäl för det storslagna hopp som vi har inom oss!
5 Allteftersom du odlar vanan att ägna noggrann uppmärksamhet åt vad som sägs, kommer du att förbättra din förmåga att komma ihåg det som du hör.
6—8. Hur kan du förhindra att bli tankspridd när ett tal hålls?
6 Konsten att lyssna. Det är lätt att låta andra saker och ting distrahera oss vid mötena. Vi kanske oroar oss för något som hänt under dagen eller bekymrar oss för något som måste göras under morgondagen. Men om man inte lyssnar odelat till vad som sägs, vad är det då för mening med att vara med? Därför behöver vi alla disciplinera oss, hålla våra tankar i strama tyglar. Man måste vara besluten att ägna odelad uppmärksamhet åt det som dryftas för stunden och vägra att låta tankarna vandra. Man bör liksom dra ner en rullgardin i sitt sinne för att utestänga alla tankar som inte har med ämnet i fråga att göra. Det är koncentration.
7 Ett bra sätt att skydda sig mot tankspriddhet eller mot ovanan att sitta och drömma är att anteckna synpunkter och skriftställen som talaren anför. Var sparsam med anteckningarna, eftersom alltför många kan distrahera dig i din uppmärksamhet, medan ett fåtal kan hjälpa dig att koncentrera dig. Sådana anteckningar kan du ha nytta av vid ett senare tillfälle. Men även om du aldrig använder dem igen, kan de hjälpa dig att hålla uppmärksamheten riktad på vad som sägs. Du blir djupt engagerad i ämnet under dryftandet och kan klart urskilja talarens viktigaste argument.
8 Ett gott tecken på att den person som man talar med i ett vanligt samtal verkligen lyssnar är att han under samtalet ställer förnuftiga frågor om ämnet. Så är det också när man lyssnar till ett utarbetat tal. Ett gott tecken på att du har tankarna inriktade på ämnet är att du finner att du ställer frågor i ditt sinne och sedan avvaktar för att höra om talaren kommer att besvara dem. Fråga dig bland annat hur du skulle kunna använda det framförda stoffet.
9. Hur kan den förhållandevis snabba tankehastigheten utnyttjas väl medan man lyssnar till ett tal?
9 Genomsnittsmänniskan tänker mycket fortare än talaren kan tala, och därför får åhöraren tid att släppa in andra tankar i sinnet. Man har beräknat att den genomsnittliga tankehastigheten är omkring 400 ord i minuten, men den genomsnittliga talhastigheten är omkring 125 ord i minuten. Denna tankehastighet kan emellertid användas till vår fördel, om vi begrundar det stoff som framförs, sammanfattar det, repeterar det, och på så sätt låter det fastna ordentligt i sinnet.
10, 11. Hur kan rätt motiv vara till hjälp att lyssna?
10 En annan hjälp till att få fatt i viktiga punkter som en talare har att erbjuda är att lyssna med rätt motiv. Det är inte vårt syfte att lyssna för att kritisera talarens stoff och
framförande. I skolan i teokratisk tjänst är det den förordnade tillsyningsmannen som har ansvaret att ge råd. Det gör att vi andra kan känna oss fria att koncentrera oss på alla de nyttiga upplysningar som talaren har att erbjuda.11 När skoltillsyningsmannen ger övningstalarna råd, är det heller inte så uppbyggligt för en annan elev i skolan att fundera på om han skall instämma i råden. Men det skulle utan tvivel vara till nytta för honom att fråga sig om samma råd gäller honom själv och vilket gagn han personligen kan ha av det. Genom att vara en god lyssnare kan han således få hjälp att göra framsteg genom varje tal som ges i stället för att begränsa möjligheterna till framåtskridande till de tillfällen då han själv får i uppdrag att hålla tal.
12. Hur kan barn läras att bli goda lyssnare?
12 Ungdomar och barn i de yngre åren bör också läras att bli uppmärksamma lyssnare. Det är därför nyttigt att de sitter på en sådan plats där föräldrarna kan hålla ett vaksamt öga på dem. Om de kan läsa, är det till uppmuntran för dem att ha ett eget exemplar av den publikation som används. Allmänt talat är det oförståndigt att låta dem använda tiden till att ägna sig åt stoff som inte hör till det som dryftas på programmet. Som en extra sporre för dem att lyssna kan man låta dem förstå att man efteråt hemma kommer att be dem berätta något om vad de har lärt. Och de bör få beröm, om de verkligen kommer ihåg eller antecknar något som sagts under mötet. — 5 Mos. 31:12.
13, 14. Hur kan matvanor påverka vårt lyssnande?
13 Man kan lättare koncentrera sig, om man har varit noga med att undvika att äta en tung måltid strax före mötet, eftersom en sådan måltid gör att man blir dåsig och sömnig. Det beror på att kroppens resurser är inriktade på att smälta maten, medan man bara har lite till övers för att hålla tankeverksamheten i gång. Om man på så sätt har sin tankeförmåga avtrubbad, löper man risken att bara lyssna förstrött på vad som sägs, utan gensvar eller djup uppskattning, eller också kan man dåsa till.
14 Ännu viktigare är kanske att du tillrättalägger dina angelägenheter så att du kan vara regelbundet närvarande vid den undervisning som ges. Elever vid många skolor skolkar och försöker sedan ta igen det förlorade genom att själva gå igenom stoffet. Men du kommer knappast att ha någon nytta av undervisning som du inte hör. Låt inte familjen eller bekanta hålla dig borta från mötena. Försäkra dig om att vara med för att med livsuppehållande regelbundenhet höra de sanningar som framförs ur Guds ord.
15, 16. Förklara hur vi kan pröva och förbättra vår förmåga att lyssna vid mötena.
15 Pröva din förmåga att lyssna. Vi tillbringar fem timmar i veckan vid församlingens möten, och under större delen av den tiden har vi möjlighet att lära genom att lyssna. Gör du personligen det bästa möjliga bruket av den tiden? Hur mycket av det utmärkta stoff som behandlas varje vecka av brodern som håller det offentliga föredraget kan du komma ihåg? Kan du, sedan du varit med vid skolan i teokratisk tjänst och tjänstemötet, med egna ord återge huvudpunkterna i varje tal, eller upptäcker du att du ibland inte ens kan komma ihåg vilka som var med på programmet? Skulle du kunna få större nytta av mötena genom att göra en större ansträngning att koncentrera dig, kanske till och med göra anteckningar? Försök med det. Repetera sedan huvudpunkterna, när du samtalar med andra efter mötena.
16 Under flera av de möten som vi håller varje vecka ställs det frågor, och åhörarna uppmanas att svara. Dessa svar återspeglar ofta timmar av personligt studium och år av erfarenhet. Lyssnar du verkligen till vad andra säger, när de ger kommentarer? Lyssnar du tillräckligt noga så att du, sedan de slutat, med egna ord skulle kunna återge kontentan av vad de har sagt? Försök att göra det, och du kommer att bli angenämt överraskad av hur mycket mera du egentligen hör.
17. Vad kan hjälpa oss att vara uppmärksamma under högläsningen av paragrafer?
17 Under dessa möten sker också en hel del högläsning. Paragraferna i det stoff som behandlas vid Vakttornsstudiet och församlingsbokstudiet blir till exempel upplästa. Lyssnar du verkligen till vad som läses, eller låter du dina tankar vandra på annat håll under läsningen? Det finns en mängd detaljer i paragraferna som det inte finns tid till att dryfta genom frågor och svar. Och repetitionen av huvudpunkterna som de som svarat har tagit fram bidrar sedan till att fästa stoffet klart i minnet. Hur mycket kan vi inte lära, om vi verkligen lyssnar till allt som läses vid mötena! Du kommer att få hjälp att göra det, om du med blicken följer med i texten och samtidigt lyssnar.
18—20. Hur blir ivriga lyssnare rikt belönade?
18 Ivriga lyssnare får rik lön. Ivriga lyssnare inser att det finns mycket att lära, och de är måna om att tillgodogöra sig så mycket som möjligt. De lyder rådet i Ordspråken 2:3, 4, som uppmanar dem att ropa på förståndet och låta höra sin röst för att kalla på urskillningen och fortsätta med att söka därefter som efter silver. Och allteftersom de söker, välsignar Jehova dem, eftersom han har lovat: ”Då kommer du att förstå fruktan för Jehova, och kunskap om Gud kommer du att finna. ... Du [kommer] att förstå rättfärdighet och rätt och rättrådighet, det godas hela bana.” — Ords. 2:5, 9.
19 För att bli goda lyssnare måste vi visserligen disciplinera oss. Men vilken lön får vi inte för mödan! Vi kommer snart att märka hur vi växer till andligen. Nyttiga förändringar sker i vårt liv. Och vår förmåga att bekantgöra de goda nyheterna såväl från podiet som i tjänsten på fältet förbättras.
20 Även om den tid som vi kan avsätta för personligt studium blir ganska begränsad, har vi alla möjlighet att lyssna mycket vid församlingens möten. Hur viktigt är det då inte hur vi lyssnar! Och eftersom det som vi hör gäller vår tjänst för Jehova och vårt eviga liv, hur passande är då inte Jesu råd: ”Ge därför akt på hur ni lyssnar”! — Luk. 8:18.
[Frågor]