Har vi en odödlig ande?

FINNS det ett liv efter döden? Den frågan har förbryllat människor i tusentals år. Genom åren har människor i alla samhällen funderat över detta och fört fram olika uppfattningar.

Det är många som tror att en ”ande” lever vidare efter en människas död. Finns det verkligen något i vårt inre som lämnar kroppen vid döden och fortsätter att leva? Vad är anden i en levande individ? Vad händer med den när vi dör? Guds inspirerade ord, Bibeln, ger sanna och tillfredsställande svar på de här frågorna.

Vad är anden?

Grundbetydelsen av de ord i Bibeln som har översatts med ”ande” är ”andedräkt”. Men detta inbegriper mycket mer än bara det att andas. Bibelskribenten Jakob sade till exempel: ”Kroppen utan ande är död.” (Jakob 2:26) Anden är alltså det som ger liv åt kroppen.

Denna livskraft kan inte vara bara andedräkten, eller luften som rör sig genom lungorna. Varför inte det? Därför att när andningen upphör, finns livet kvar i kroppens celler under en kort tid — ”i flera minuter”, enligt The World Book Encyclopedia. Detta är anledningen till att man kan lyckas med återupplivningsförsök och med att transplantera organ från en individ till en annan. Men när livsgnistan väl har försvunnit från kroppens celler, är alla försök att få liv i individen meningslösa. Inte ens all andedräkt i världen skulle kunna ge nytt liv åt en enda cell. Anden är alltså den osynliga livskraft, den livsgnista, som håller cellerna vid liv. Denna livskraft uppehålls  genom andningen. — Job 34:14, 15.

Är denna ande verksam enbart i människor? Bibeln hjälper oss att komma fram till en förnuftig slutsats. Den vise kung Salomo skrev: ”Vem är det som känner människosönernas ande, om den far uppåt, och djurens ande, om den far neråt till jorden?” (Predikaren 3:21) Så både djur och människor sägs ha en ande. Hur kan det stämma?

Anden, eller livskraften, kan jämföras med elektrisk ström som går genom en maskin eller apparat. Den osynliga strömmen kan användas till att få olika uppgifter utförda, beroende på vilket slags utrustning den ger kraft åt. En ugn kan man få att alstra värme, en dator att behandla uppgifter och göra uträkningar och en TV-apparat att återge bilder och ljud. Men strömmen antar aldrig de kännetecknande dragen hos utrustningen som den driver. Den förblir rätt och slätt en kraft. På samma sätt är det med livskraften. Den antar inte heller några av karaktärsdragen hos de varelser som den ger liv åt. Den har ingen personlighet, ingen förmåga att tänka. Både människor och djur ”har ... bara en ande”. (Predikaren 3:19) När en människa dör, fortsätter således inte hennes ande att existera i en annan värld som en andevarelse.

Vad är då de dödas tillstånd? Och vad händer med anden när någon dör?

”Till stoft kommer du att vända åter”

När den förste mannen, Adam, med berått mod överträdde Guds befallning, sade Jehova till honom: ”I ditt anletes svett kommer du att äta ditt bröd tills du vänder åter till marken, för av den blev du tagen. För stoft är du, och till stoft kommer du  att vända åter.” (1 Moseboken 3:19) Var befann sig Adam innan Jehova skapade honom av stoft? Ingenstans! Han existerade helt enkelt inte. Så när Jehova Gud sade att Adam skulle vända ”åter till marken”, menade han att Adam skulle dö. Adam skulle inte överflyttas till den andliga världen. Vid döden skulle han återigen bli livlös och upphöra att existera. Hans straff var döden — frånvaro av liv — inte en överflyttning till en annan värld. — Romarna 6:23.

Hur är det då med de övriga som har dött? De dödas tillstånd förklaras tydligt i Predikaren 9:5, 10, där vi läser: ”De döda vet ingenting. ... I graven ... kan man inte verka eller tänka, och där finns ingen kunskap eller vishet.” (Svenska Folkbibeln) Döden är därför ett tillstånd av icke-vara. Psalmisten beskriver vad som händer när en människa dör: ”Hans ande går ut, han vänder tillbaka till sin mark; på den dagen förgås verkligen hans tankar.” — Psalm 146:4.

Det är uppenbart att de döda är omedvetna och overksamma. De vet ingenting. De kan inte se dig, höra dig eller tala till dig. De kan varken hjälpa dig eller skada dig. Du behöver verkligen inte vara rädd för de döda. Men hur kan det sägas att anden ”går ut” från en människa när hon dör?

Anden ”vänder åter till den sanne Guden”

Bibeln säger att när en människa dör ”vänder [anden] åter till den sanne Guden som gav den”. (Predikaren 12:7) Betyder det här att ett andeväsen bokstavligt talat färdas genom rymden till Guds närhet? Inte alls! Bibelns sätt att använda det hebreiska ord som kan återges med ”vända åter” och ”vända tillbaka” behöver inte innebära en faktisk förflyttning från en plats till en annan. För att nämna ett exempel fick de otrogna israeliterna uppmaningen: ”’Vänd tillbaka till mig, och jag skall vända tillbaka till er’, har härars Jehova sagt.” (Malaki 3:7) Att israeliterna skulle ”vända tillbaka” till Jehova innebar att de skulle vända sig bort från en felaktig kurs och på nytt följa  Guds rättfärdiga väg. Och att Jehova skulle ”vända tillbaka” till Israel innebar att han återigen skulle vända sin uppmärksamhet mot sitt folk och visa dem ynnest. I båda fallen gällde det en förändring av inställningen, inte en bokstavlig förflyttning från en geografisk plats till en annan.

Vid döden sker inte heller någon faktisk förflyttning från jorden till den himmelska världen när anden ”vänder åter” till Gud. Kom ihåg att anden är livskraften. När den kraften väl är borta från en individ, är det bara Gud som kan ge den tillbaka till honom. Så anden ”vänder åter till den sanne Guden” i den bemärkelsen att en människas möjlighet att i framtiden få liv igen nu helt vilar i Guds händer.

Tänk till exempel på vad Bibeln säger om Jesu död. Evangelieskribenten Lukas berättar: ”Jesus ropade med hög röst och sade: ’Fader, i dina händer anförtror jag min ande.’ När han hade sagt detta, utandades han.” (Lukas 23:46) När Jesu ande gick ut ur honom, var han inte bokstavligt talat på väg till himlen. Jesus blev inte uppväckt från de döda förrän på tredje dagen. Och det dröjde ytterligare 40 dagar innan han for upp till himlen. (Apostlagärningarna 1:3, 9) Men vid tiden för sin död överlämnade han tillitsfullt sin ande i sin Faders händer och litade fullständigt på Jehovas förmåga att ge honom livet tillbaka.

Ja, endast Gud kan ge en människa livet tillbaka. (Psalm 104:30) Vilka fantastiska framtidsutsikter detta innebär!

Ett säkert hopp

I Bibeln sägs det: ”Den stund kommer, i vilken alla som är i minnesgravarna skall höra hans [Jesu] röst och komma ut.” (Johannes 5:28, 29) Ja, Jesus Kristus lovade att alla de som finns i Jehovas minne skall uppväckas, eller få livet tillbaka. I stället för att läsa sorgliga dödsannonser kommer vi att höra glädjande rapporter om människor som har uppväckts till liv. Vilken lycka det blir att få välkomna nära och kära tillbaka från graven!

 Skulle du vilja veta mer om hur du kan få nytta av detta hopp som Gud ger? Vi uppmanar dig att kontakta Jehovas vittnen genom att skriva till någon av adresserna här nedan för att få ett exemplar av broschyren De dödas andar — Kan de hjälpa dig eller skada dig? Finns de över huvud taget?

Om inget annat anges, är bibelcitaten hämtade från Nya Världens översättning av den Heliga skrift.