Bibelbok nr 11 — 1 Kungaboken

Skribent: Jeremia

Platsen där den skrevs: Jerusalem och Juda

Boken fullbordad: 580 f.v.t.

Omfattar tiden: omkr. 1040—911 f.v.t.

1. a) Vad var det som ledde till att Israels välstånd följdes av olyckor och lidanden? b) Hur kan det likväl sägas att Första Kungaboken är inspirerad och nyttig?

GENOM Davids erövringar hade Israels område blivit utvidgat, så att det sträckte sig från floden Eufrat i norr till Egyptens flod i söder — det område som Gud hade lovat Israel. (2 Sam. 8:3; 1 Kung. 4:21) När David hade dött och hans son Salomo härskade i hans ställe, var ”Juda och Israel ... många, som sandkornen som är vid havet i mängd; de åt och drack och gladde sig”. (1 Kung. 4:20) Salomo regerade med stor vishet, en vishet som vida överträffade de forntida grekernas. Han byggde ett storslaget tempel åt Jehova. Men till och med Salomo avföll och började dyrka falska gudar. Vid hans död delades kungariket i två delar, och en rad onda kungar i de rivaliserande rikena Israel och Juda handlade fördärvligt och drog olycka och lidande över folket, alldeles som Samuel hade förutsagt. (1 Sam. 8:10—18) Av de 14 kungar som regerade i Juda och i Israel efter Salomos död och vars liv skildras i Första Kungaboken var det bara två som gjorde vad som var rätt i Jehovas ögon. Är då denna berättelse inspirerad och nyttig? Ja, det är den sannerligen, vilket vi kan se av de förmaningar, profetior och förebilder den innehåller och av den anknytning den har till det mest framträdande temat i ”hela Skriften”, nämligen Guds kungarike.

2. Hur gick det till att berättelsen i Första och Andra Kungaboken delades upp i två rullar, och hur sammanställdes innehållet?

² Kungaböckerna var ursprungligen en enda rulle eller en enda bok och kallades på hebreiska Mela·khịm (som betyder ”kungar”). De som utarbetade den grekiska Septuaginta-översättningen kallade den Ba·si·lẹion (som betyder ”kungariken”), dvs. ”Kungarikesboken”, och de var de första som delade upp den i två rullar, vilket de gjorde av praktiska skäl. De två rullarna kallades senare Tredje och Fjärde Kungaboken, beteckningar som än i dag används i katolska bibelöversättningar. Nu är de emellertid i allmänhet kända som Första och Andra Kungaboken. De skiljer sig från Första och Andra Samuelsboken genom att hänvisa till tidigare redogörelser som källmaterial. I de båda böckerna hänvisar den som har sammanställt stoffet 15 gånger till ”boken med Judas kungars dagshändelser”, 18 gånger till ”boken med Israels kungars dagshändelser” och även till ”boken med Salomos angelägenheter”. (1 Kung. 15:7; 14:19; 11:41) Dessa gamla redogörelser har fullständigt gått förlorade, men den inspirerade och nyttiga berättelse som har sammanställts och utarbetats på grundval av dem finns fortfarande kvar i form av Första och Andra Kungaboken.

3. a) Vem skrev utan tvivel Kungaböckerna, och varför svarar du så? b) När fullbordades skrivandet, och vilken tidsperiod omspänner Första Kungaboken?

³ Vem skrev Kungaböckerna? Att det i dessa två böcker läggs särskild vikt vid profeternas verksamhet, i synnerhet vid Elias och Elisas, talar för att de är skrivna av en av Jehovas profeter. Likheterna med Jeremias bok i fråga om språk, uppbyggnad och stil talar för att de skrevs av samme skribent. Många hebreiska ord och uttryck förekommer bara i Kungaböckerna och i Jeremias bok och inte i någon annan bibelbok. Men om Jeremia skrev Kungaböckerna, varför nämns han då inte i dem? Det var inte nödvändigt, för hans verksamhet hade redan behandlats i den bok som bär hans namn. Dessutom skrevs Kungaböckerna för att upphöja Jehova och tillbedjan av honom och inte för att öka Jeremias anseende. Kungaböckerna och Jeremias bok kompletterar i stort sett varandra, i det den  ena redogörelsen tar med vad den andra utelämnar. Dessutom innehåller de parallella skildringar, till exempel 2 Kungaboken 24:18—25:30 och Jeremia 39:1—10; 40:7—41:10; 52:1—34. Judisk tradition bekräftar att Jeremia skrev Första och Andra Kungaboken. Han började utan tvivel sammanställa stoffet till de båda böckerna i Jerusalem, och det verkar som om den andra boken fullbordades i Egypten omkring år 580 f.v.t., eftersom han i slutet av sin berättelse hänvisar till händelser som inträffade det året. (2 Kung. 25:27) Första Kungaboken tar upp Israels historia där Andra Samuelsboken slutar och för den fram till år 911 f.v.t., det år då Jehosafat dog. — 1 Kung. 22:50.

4. Hur bekräftas Första Kungaboken av profanhistorien och arkeologin?

⁴ Första Kungaboken intar med rätta en plats i den Heliga skrifts kanon, och den godtas av alla auktoriteter. Dessutom bekräftas flera händelser som omtalas i Första Kungaboken av den egyptiska och assyriska profanhistorien. Arkeologin stöder också många av uttalandena i boken. I Första Kungaboken 7:45, 46 läser vi till exempel att det var ”i Jordandistriktet ... , mellan Sukkot och Saretan”, som Hiram göt kopparredskapen till Salomos tempel. Arkeologer som företagit utgrävningar i det område där det forntida Sukkot låg har funnit vittnesbörd om att framställning av metaller genom smältning förekommit där. * En relief på en tempelmur i Karnak (det forntida Thebe) omtalar dessutom den egyptiske kungen Sheshonks (Sisaks) invasion av Juda, som omnämns i 1 Kungaboken 14:25, 26. *

5. Vilket inspirerat vittnesbörd bekräftar Första Kungabokens äkthet?

⁵ Att Första Kungaboken är autentisk bekräftas också av andra bibelskribenters hänvisningar till den och av profetiornas uppfyllelse. Jesus omtalade händelserna i samband med Elia och änkan i Sarefat som historiska fakta. (Luk. 4:24—26) Jesus sade om Johannes döparen: ”Han själv är ’Elia, som är bestämd att komma’.” (Matt. 11:13, 14) Här hänvisade Jesus till profeten Malaki, som också talade om en kommande dag: ”Se! Jag sänder till er profeten Elia, innan Jehovas stora dag som inger fruktan kommer.” (Mal. 4:5) Jesus bekräftade också att Första Kungaboken är kanonisk genom att hänvisa till det som står i den boken om Salomo och om söderns drottning. — Matt. 6:29; 12:42; jämför 1 Kungaboken 10:1—9.

BOKENS INNEHÅLL

6. Under vilka omständigheter bestiger Salomo tronen, och hur befäster han sin kungamakt?

⁶ Salomo blir kung (1:1—2:46). Skildringen i Första Kungaboken börjar med att berätta om att David är gammal och närmar sig slutet på sin 40-åriga regering. Med stöd av härföraren Joab och prästen Ebjatar anstiftar hans son Adonia en sammansvärjning för att överta kungamakten. Profeten Natan underrättar David om detta och påminner honom på ett indirekt sätt om att han redan har utvalt Salomo till att bli kung vid hans död. David låter därför prästen Sadok smörja Salomo till kung alltmedan konspiratörerna firar Adonias tronbestigning. David uppmanar nu Salomo att vara stark och bevisa sig vara en man och att vandra på Jehovas, sin Guds, vägar. Sedan dör David och blir begravd i ”Davidsstaden”. (2:10) Med tiden fördriver Salomo Ebjatar och avrättar orosstiftarna Adonia och Joab. Senare blir Simei avrättad, när han inte visar respekt för den barmhärtiga föranstaltning som har gjorts för att skona hans liv. Kungariket är nu väl befäst i Salomos händer.

7. Vilken bön av Salomo besvarar Jehova, och vad blir följden för Israel?

⁷ Salomos visa styre (3:1—4:34). Salomo ingår en äktenskaplig allians med Egypten genom att gifta sig med Faraos dotter. Han ber Jehova om att få ett lydigt hjärta för att kunna döma Jehovas folk med urskillning. Eftersom han inte begär långt liv eller rikedom, lovar Jehova att ge honom ett vist och förståndigt hjärta och dessutom rikedom och härlighet. Salomo visar tidigt under sin regering prov på vishet, när två kvinnor träder fram inför honom och gör anspråk på samma barn. Salomo befaller sina män: ”Hugg det levande barnet i två delar och ge den ena hälften åt den ena kvinnan och den andra hälften åt den andra.” (3:25) Barnets verkliga mor ber då för barnets liv och säger att den andra kvinnan kan få barnet. På det viset får Salomo reda på vem som är barnets mor, och hon får barnet. På grund av Salomos gudagivna vishet har hela Israel framgång och lever i lycka och trygghet. Folk från många länder kommer för att höra hans visa ord.

8. a) Hur går Salomo till väga, när han bygger templet? Beskriv några av templets kännetecknande drag. b) Vilket ytterligare byggnadsprogram genomför han?

⁸ Salomos tempel (5:1—10:29). Salomo erinrar sig vad Jehova hade sagt till hans far, David: ”Din son, som jag kommer att sätta på din tron i ditt ställe, det är han som kommer att bygga huset åt mitt namn.” (5:5) Salomo gör därför förberedelser för detta. Hiram, Tyros’ kung, hjälper till genom att sända cederstockar och stockar av enträd från Libanon och genom att ställa skickliga arbetare till förfogande. Tillsammans med Salomos utskrivna arbetare börjar dessa bygga Jehovas hus i fjärde året av Salomos regering, i det 480:e året efter israeliternas uttåg ur Egypten. (6:1) Varken hammare, yxor eller andra järnverktyg används på byggnadsplatsen, eftersom alla stenarna huggs till och tillpassas vid stenbrottet, innan de förs till tempelområdet för att fogas samman. Hela templets inre blir först täckt med cederträ på väggarna  och enträ på golvet och därefter vackert överdraget med guld. Av trä från oljeträd görs två keruber, var och en tio alnar (4,5 meter) hög och tio alnar från vingspets till vingspets, och de placeras i det innersta rummet. På templets väggar utskärs förutom bilder av keruber också palmer och blommor. Till sist, efter mer än sju års arbete, är det storslagna templet färdigt. Salomo fortsätter sitt byggnadsprogram: ett hus åt sig själv, Libanonskogshuset, Pelarförhuset, Tronförhuset och ett hus åt Faraos dotter. Han gör också två stora kopparpelare som skall stå framför förhuset till Jehovas hus, det gjutna havet till förgården samt karvagnarna av koppar, kopparkaren och redskap av guld. *

9. Vad gör Jehova och vad ber Salomo om, när förbundets ark förs in i templet?

⁹ Nu är tiden inne för prästerna att hämta upp Jehovas förbunds ark och ställa den i det innersta rummet, det Allraheligaste, under kerubernas vingar. När prästerna kommer ut, uppfyller ”Jehovas härlighet ... Jehovas hus”, så att prästerna inte längre kan stå där och utföra tjänst. (8:11) Salomo välsignar Israels församling, och han välsignar och lovprisar Jehova. På böjda knän och med handflatorna utbredda mot himlarna erkänner han i bön att himlarnas himmel inte kan rymma Jehova — hur mycket mindre då detta jordiska hus som han har byggt! Han ber att Jehova skall höra alla dem som fruktar honom, när de ber vända mot detta hus, ja, även utlänningen från ett avlägset land, ”för att alla jordens folk må lära känna ditt namn, så att de fruktar dig, liksom ditt folk Israel gör”. — 8:43.

10. Med vilket löfte och vilken profetisk varning besvarar Jehova Salomos bön?

¹⁰ Under den efterföljande högtiden som varar i 14 dagar offrar Salomo 22.000 nötkreatur och 120.000 får. Jehova säger till Salomo att han har hört hans bön och att han har helgat templet genom att sätta sitt ”namn där till obestämd tid”. Om nu Salomo vandrar i rättrådighet inför Jehovas ansikte, skall hans kungadömes tron bestå. Men om Salomo och hans söner efter honom överger tillbedjan av Jehova och tjänar andra gudar, då, säger Jehova, ”skall jag avskära Israel från den marks yta som jag har gett åt dem; och det hus som jag har helgat åt mitt namn kommer jag att kasta bort från mitt ansikte, och Israel kommer verkligen att bli till ett ordspråk och till ett smädeord bland alla folken. Och detta hus, det kommer att bli ruinhögar.” — 9:3, 7, 8.

11. Hur stor blir Salomos rikedom och vishet?

¹¹ Det har tagit Salomo 20 år att fullborda de två husen, Jehovas hus och kungens hus. Nu sätter han i gång med att bygga många städer överallt i sitt rike, och även skepp för att driva handel med avlägsna länder. Drottningen av Saba hör därför talas om den stora vishet som Jehova har gett Salomo, och hon kommer för att sätta honom på prov med invecklade frågor. Sedan hon har hört honom och sett hans folks välstånd och lycka, utbrister hon: ”Inte hälften har blivit berättat för mig.” (10:7) Allteftersom Jehova fortsätter att visa Israel kärlek, blir Salomo ”större i rikedom och vishet än alla andra kungar på jorden”. — 10:23.

12. a) I vilket avseende kommer Salomo till korta, och vilka tecken på uppror börjar visa sig? b) Vad profeterar Ahia?

¹² Salomos trolöshet och död (11:1—43). Tvärtemot Jehovas befallning tar Salomo många hustrur från andra nationer — 700 hustrur och 300 bihustrur. (5 Mos. 17:17) Hans hjärta förleds till att tjäna andra gudar. Jehova säger till honom att kungadömet kommer att slitas ifrån honom, inte i hans dagar, men i hans sons dagar. Salomos söner kommer emellertid att härska över en del av kungariket, nämligen en stam förutom Juda. Gud börjar resa upp motståndare till Salomo i omkringliggande länder, och Jerobeam av Efraims stam sätter sig också upp emot kungen. Profeten Ahia underrättar Jerobeam om att han skall bli kung över tio av Israels stammar, och Jerobeam flyr till Egypten för att rädda sitt liv. Salomo dör, sedan han regerat i 40 år, och hans son Rehabeam blir kung år 997 f.v.t.

13. Hur blir kungariket delat efter det att Rehabeam har börjat regera, och hur försöker Jerobeam säkra sin kungamakt?

¹³ Kungariket delas (12:1—14:20). Jerobeam återvänder från Egypten och går tillsammans med folket till Rehabeam och ber honom om att lätta på alla de bördor som Salomo har lagt på dem. Rehabeam lyssnar på de unga männen i stället för på de visa råden från de äldste i Israel och gör folkets bördor tyngre. Israel gör uppror och väljer Jerobeam till kung över de tio stammarna i norr. Rehabeam, som nu har bara Judas och Benjamins stammar kvar, församlar en här för att bekämpa upprorsmakarna, men på Jehovas befallning vänder han tillbaka. Jerobeam bygger Sikem som sitt rikes huvudstad, men han känner sig fortfarande osäker. Han fruktar för att folket skall vända tillbaka till Jerusalem för att tillbe Jehova och därmed komma under Rehabeam igen. För att förhindra detta sätter han upp två guldkalvar, den ena i Dan och den andra i Betel, och utväljer präster till att leda tillbedjan, men inte av Levis stam, utan av folket i allmänhet. *

14. Vilken profetisk varning riktas mot Jerobeams hus, och vilka motgångar drabbar det?

¹⁴ Medan Jerobeam frambär offer på altaret i Betel, sänder Jehova en profet för att förvarna honom om att han skall uppresa en kung från Davids släktlinje vid namn Josia, som skall vidta kraftiga åtgärder mot detta altare för falsk tillbedjan. Som ett förebud slits altaret i stycken i samma ögonblick.  Profeten själv blir senare dödad av ett lejon därför att han inte lyder Jehovas anvisning om att varken äta eller dricka medan han utför sitt uppdrag. Nu börjar motgångar drabba Jerobeams hus. En son till honom dör som en straffdom från Jehova, och Guds profet Ahia förutsäger att Jerobeams hus fullständigt skall avskäras, dvs. utrotas, på grund av den stora synd han har begått genom att sätta upp falska gudar i Israel. Sedan Jerobeam regerat i 22 år dör han, och hans son Nadab blir kung i hans ställe.

15. Vilka händelser äger rum under de tre följande kungarnas regeringstider i Juda?

¹⁵ I Juda: Rehabeam, Abiam och Asa (14:21—15:24). Under tiden gör också Juda under Rehabeam vad som är ont i Jehovas ögon genom att utöva avgudadyrkan. Egyptens kung tränger in i landet och för bort många av tempelskatterna. Sedan Rehabeam regerat i 17 år dör han, och hans son Abiam blir kung. Han fortsätter också att synda mot Jehova och dör efter att ha regerat i tre år. Hans son Asa börjar nu regera, och i motsats till sin far tjänar han Jehova med odelat hjärta och skaffar bort de dyngiga avgudarna ur landet. Det råder ständigt krig mellan Israel och Juda. Asa får hjälp från Syrien, och Israel tvingas dra sig tillbaka. Asa regerar i 41 år och efterträds av sin son Jehosafat.

16. Vilka våldsamma händelser inträffar nu i Israel, och varför?

¹⁶ I Israel: Nadab, Basa, Elah, Simri, Tibni, Omri och Ahab (15:25—16:34). Vilken samling ondskefulla män! Basa lönnmördar Nadab, sedan denne regerat i bara två år, och utrotar sedan hela Jerobeams hus. Som sina föregångare utövar han falsk tillbedjan och för krig mot Juda. Jehova förutsäger att han skall sopa rent efter Basas hus, liksom han har gjort med Jerobeams hus. Sedan Basa regerat i 24 år, efterträds han av sin son Elah, som blir lönnmördad två år senare av sin tjänare Simri. Så snart Simri kommit på tronen, slår han ihjäl hela Basas hus. När folket hör detta, gör de härföraren Omri till kung och drar upp mot Tirsa, Simris huvudstad. När Simri ser att allt är förlorat, bränner han upp kungens hus över sig, så att han dör. Nu försöker Tibni regera som rivaliserande kung, men efter en tid får Omris anhängare övertaget och dräper honom.

17. a) Av vad kännetecknas Omris regering? b) Varför blir den sanna tillbedjan nästan helt undanträngd under Ahabs regering?

¹⁷ Omri köper berget Samaria och bygger där staden Samaria. Han vandrar helt på Jerobeams vägar och kränker Jehova med avgudadyrkan. Han är faktiskt värre än alla de andra före honom. Sedan han regerat i 12 år dör han, och hans son Ahab blir kung. Ahab gifter sig med Isebel, dotter till kungen i Sidon, och uppför sedan ett altare åt Baal i Samaria. Han utövar större ondska än alla sina föregångare. Det är vid den här tiden som beteliten Hiel återuppbygger staden Jeriko, vilket kostar honom hans förstfödde son och hans yngste son. Den sanna tillbedjan är nästan helt undanträngd.

18. Med vilket uttalande börjar Elia sitt profetiska verk i Israel, och hur slår han fast vad som är den verkliga orsaken till Israels svårigheter?

¹⁸ Elias profetiska verk i Israel (17:1—22:40). Plötsligt träder en budbärare från Jehova fram på scenen. Det är tisbiten Elia. * Hans första ord till kung Ahab är uppseendeväckande: ”Så sant Jehova, Israels Gud, lever, inför vilken jag står, det kommer under dessa år varken att komma dagg eller regn annat än på mitt ords befallning!” (17:1) Lika plötsligt drar sig Elia på Jehovas befallning tillbaka till en dal öster om Jordan. Det är torka i Israel, men korparna för mat till Elia. När strömmen i dalen torkar ut, sänder Jehova sin profet till Sarefat i Sidon för att han skall bo där. En änka tar vänligt emot Elia, och på grund av detta sörjer Jehova mirakulöst för att hennes lilla förråd av mjöl och olja inte tar slut, så att hon och hennes son undgår att dö av hunger. Senare blir sonen sjuk och dör, men på Elias enträgna bön ger Jehova barnet liv igen. Under det tredje året av torka sänder så Jehova Elia till Ahab igen. Ahab beskyller Elia för att göra Israel till något utstött, men Elia säger frimodigt till Ahab: ”Du och din fars hus” har gjort det genom att följa efter Baalerna. — 18:18.

19. Vad gäller stridsfrågan, och hur bevisas Jehovas överhöghet?

¹⁹ Elia uppmanar Ahab att församla alla Baalsprofeterna på berget Karmel. Det skall inte längre vara möjligt att halta mellan två ståndpunkter. Stridsfrågan är klart angiven: Jehova mot Baal! Inför allt folket gör de 450 Baalsprästerna i ordning en tjur, lägger den på veden på altaret och ber att eld skall komma ner och förtära offret. Från morgonen till middagen anropar de förgäves Baal, under det att Elia smädar dem. De ropar och ristar sig, men inget svar! Sedan bygger profeten Elia ensam ett altare i Jehovas namn, lägger i ordning veden och styckar tjuren som skall offras. Tre gånger låter han folket hälla vatten över offret och veden, och sedan ber han till Jehova: ”Svara mig, o Jehova, svara mig, för att detta folk må veta att du, Jehova, är den sanne Guden.” Då kommer eld ner från himlen och förtär offret, veden, altarstenarna, stoftet och vattnet. När allt folket ser det, faller de omedelbart ner på sina ansikten och säger: ”Jehova är den sanne Guden! Jehova är den sanne Guden!” (18:37, 39) Död åt Baalsprofeterna! Elia sörjer själv för att de blir dräpta och att inte en enda undkommer. Därefter ger Jehova regn, och det är slut på torkan i Israel.

20. a) Hur visar sig Jehova för Elia på Horeb, vad får Elia befallning om, och vilken tröst får han? b) Vilken synd och vilket brott gör sig Ahab skyldig till?

²⁰ När nyheten om Baals förödmjukelse når Isebel, söker hon få Elia dödad. Av fruktan flyr  han tillsammans med sin medhjälpare till vildmarken, och Jehova leder honom till Horeb. Där visar sig Jehova för honom — nej, inte på ett uppseendeväckande sätt i en vind eller en jordbävning eller en eld, utan genom ”en lugn, låg röst”. (19:11, 12) Jehova säger till honom att han skall smörja Hasael till kung över Syrien, Jehu till kung över Israel och Elisa till profet i sitt ställe. Han tröstar Elia med nyheten att 7.000 i Israel inte har böjt sig för Baal. Elia beger sig genast i väg och smörjer Elisa genom att kasta sin ämbetsklädnad över honom. Ahab vinner nu två segrar över syrierna, men han blir tillrättavisad av Jehova därför att han ingår ett förbund med deras kung i stället för att döda honom. Sedan följer berättelsen om Nabot, vars vingård Ahab girigt eftertraktar. Isebel ser till att Nabot blir anklagad av falska vittnen och dödad, så att Ahab kan ta vingården. Vilket oförlåtligt brott!

21. a) Vilken dom uttalar Elia över Ahab och hans hus och över Isebel? b) Vilken profetia uppfylls vid Ahabs död?

²¹ Återigen träder Elia fram. Han underrättar Ahab om att på det ställe där Nabot dog skall hundarna slicka upp också hans blod och att hans hus skall bli lika fullständigt utrotat som Jerobeams och Basas hus. Hundarna skall äta upp Isebel på Jisreels jordbit. ”Ingen, utan undantag, har visat sig vara som Ahab, som sålde sig till att göra vad som var ont i Jehovas ögon och som Isebel, hans hustru, eggade upp.” (21:25) Men därför att Ahab ödmjukar sig, när han hör Elias ord, säger Jehova att olyckan inte skall komma i hans dagar, utan i hans sons dagar. Ahab sluter sig nu till Jehosafat, Judas kung, i kampen mot Syrien, och de drar ut i striden tvärtemot det råd som Jehovas profet Mikaja ger. Ahab dör av de sår han får i striden. När man tvättar hans vagn vid Samarias damm, slickar hundarna upp hans blod, alldeles som Elia profeterade. Hans son Ahasja blir kung i Israel i hans ställe.

22. Vad kännetecknar Jehosafats regering i Juda och Ahasjas regering i Israel?

²² Jehosafat regerar i Juda (22:41—53). Jehosafat, som följde med Ahab för att strida mot Syrien, är trogen mot Jehova liksom sin far Asa, men han skaffar inte helt och hållet bort offerhöjderna för den falska tillbedjan. Sedan han regerat i 25 år dör han, och hans son Jehoram blir kung. I Israels rike i norr följer Ahasja i sin fars fotspår och kränker Jehova genom att tillbe Baal.

VARFÖR DEN ÄR NYTTIG

23. Vilken förvissning och uppmuntran skänker Första Kungaboken med avseende på bön?

²³ Man kan dra stor nytta av den gudomliga vägledning som ges i Första Kungaboken. Lägg för det första märke till att bönens betydelse ofta framhävs i denna bok. När Salomo stod inför det oerhörda ansvar som var förbundet med att vara kung i Israel, bad han ödmjukt till Jehova så som ett barn skulle be. Han bad enbart om urskillningsförmåga och ett lydigt hjärta, men förutom vishet i överflödande mått gav Jehova honom också rikedom och härlighet. (3:7—9, 12—14) Må vi i våra dagar vara förvissade om att våra ödmjuka böner om vishet och ledning i Jehovas tjänst inte kommer att förbli obesvarade! (Jak. 1:5) Må vi alltid be innerligt och från hjärtat, i djup uppskattning av all den godhet Jehova visar oss, liksom Salomo gjorde vid templets invigning! (1 Kung. 8:22—53) Må våra böner alltid kännetecknas av orubblig tillit till Jehova, liksom Elias böner gjorde i prövande tider och när han stod ansikte mot ansikte med en demondyrkande nation! Jehova sörjer på ett underbart sätt för dem som söker honom i bön. — 1 Kung. 17:20—22; 18:36—40; 1 Joh. 5:14.

24. Vilka varnande exempel finns i Första Kungaboken, och varför bör särskilt tillsyningsmännen lägga märke till dem?

²⁴ De som inte ödmjukade sig inför Jehova utgör emellertid varnande exempel för oss. ”Gud står emot de övermodiga”! (1 Petr. 5:5) Bland dem var Adonia, som trodde att han kunde komma förbi Jehovas teokratiska förordnande (1 Kung. 1:5; 2:24, 25); Simei, som trodde att han kunde överskrida de gränser som var satta för honom (2:37, 41—46); den åldrande Salomo, vars olydnad medförde att Jehova lät honom få motståndare (11:9—14, 23—26); och Israels kungar, vars falska religion ledde till olycka för dem (13:33, 34; 14:7—11; 16:1—4). Vi har också den ondskefulla och giriga Isebel, den drivande kraften bakom Ahabs tron, som på grund av sitt dåliga exempel omtalades tusen år senare i förbindelse med en varning till församlingen i Thyatira: ”Men ändå har jag detta emot dig, att du tolererar den där kvinnan Isebel, som kallar sig profetissa, och hon lär och vilseleder mina slavar till att begå otukt och till att äta ting som är offrade åt avgudar.” (Upp. 2:20) Tillsyningsmännen måste hålla församlingen ren och fri från allt Isebelliknande inflytande! — Jämför Apostlagärningarna 20:28—30.

25. Vilka profetior i Första Kungaboken har fått en märklig uppfyllelse, och hur kan det vara till hjälp för oss i våra dagar att påminna oss dem?

²⁵ Att Jehova har makt att profetera visas klart och tydligt av de många profetiorna i Första Kungaboken som har uppfyllts. Vi har till exempel den märkliga förutsägelsen om att Josia skulle bli den som skulle riva ner Jerobeams altare i Betel. Josia gjorde det — mer än 300 år efter det att det blev förutsagt! (1 Kung. 13:1—3; 2 Kung. 23:15) Men allra mest framträdande är de profetior som är förbundna med Jehovas hus, templet som Salomo byggde. Jehova sade till Salomo att om Israel började tillbe falska gudar, skulle han avskära, dvs. utrota, Israel från markens yta, och det hus som han hade helgat åt sitt namn skulle han kasta bort från sitt ansikte. (1 Kung. 9:7, 8) I 2 Krönikeboken 36:17—21  läser vi om hur exakt den här profetian uppfylldes. Dessutom visade Jesus att det tempel som senare byggdes av Herodes den store på samma plats skulle röna samma öde av samma skäl. (Luk. 21:6) Den profetian gick också i uppfyllelse. Vi bör komma ihåg dessa katastrofer och orsaken till dem, och de bör påminna oss om att alltid vandra på den sanne Gudens vägar.

26. Vilken stimulerande förhandssyn av Jehovas tempel och kungarike ger oss Första Kungaboken?

²⁶ Drottningen av Saba kom från sitt avlägsna land för att med egna ögon se Salomos vishet, hans folks välstånd och hans kungarikes härlighet, däribland Jehovas storslagna hus. Men Salomo själv bekände inför Jehova: ”Själva himlarna, ja, himlarnas himmel, kan inte rymma dig; hur mycket mindre då detta hus som jag har byggt!” (1 Kung. 8:27; 10:4—9) Men flera hundra år senare kom Kristus Jesus för att utföra ett andligt byggnadsverk, som i synnerhet gällde återupprättandet av den sanna tillbedjan i Jehovas stora andliga tempel. (Hebr. 8:1—5; 9:2—10, 23) Det är på denne som är större än Salomo som Jehovas löfte kommer att uppfyllas: ”Då kommer jag verkligen att upprätthålla ditt kungadömes tron över Israel till obestämd tid.” (1 Kung. 9:5; Matt. 1:1, 6, 7, 16; 12:42; Luk. 1:32) Första Kungaboken ger oss en stimulerande förhandssyn av Jehovas andliga tempels härlighet och av det välstånd, den fröjd och behagliga lycka som skall komma alla dem till del som får leva under det visa styre som Jehova skall utöva genom sitt rike med Kristus Jesus som kung. Vår uppskattning av den sanna tillbedjans betydelse och av Jehovas underbara föranstaltning i förbindelse med sitt kungarike under Sädens styre fortsätter att växa!

[Fotnoter]

[Frågor]