Bibelbok nr 12 — 2 Kungaboken

Skribent: Jeremia

Platser där den skrevs: Jerusalem och Egypten

Boken fullbordad: 580 f.v.t.

Omfattar tiden: omkr. 920—580 f.v.t.

1. Vilken historisk redogörelse innehåller Andra Kungaboken, och vad bevisades vara sant?

ANDRA KUNGABOKEN fortsätter att skildra de oroliga förhållandena i kungarikena Israel och Juda. Elisa tog upp Elias mantel och blev välsignad med två andelar av Elias ande. Han utförde 16 underverk, Elia utförde 8. Han fortsatte att profetera undergång för det avfälliga Israel, där enbart Jehu en kort tid nitälskade för Jehova. Israels kungar sjönk allt djupare i ondska, till dess det norra riket till sist föll för Assyrien, år 740 f.v.t. I Judas rike i söder höll några få framträdande kungar, i synnerhet Jehosafat, Jehoas, Hiskia och Josia, tillbaka avfallets flodvåg till en tid, men Nebukadnessar verkställde till sist Jehovas dom genom att bränna ner Jerusalem och templet och ödelägga Judas land år 607 f.v.t. Jehovas profetior uppfylldes således, och hans ord bevisades vara sant!

2. Vad kan sägas om Andra Kungabokens äkthet och om den som har skrivit den? Vilken tidsperiod omfattar den?

² Eftersom Första och Andra Kungaboken ursprungligen var en enda skriftrulle, är det som redan sagts som bevis för att Jeremia skrev Första Kungaboken också tillämpligt på Andra Kungaboken, och detsamma gäller bevisen för att boken är kanonisk och äkta. Den fullbordades omkring år 580 f.v.t. och omfattar den tidsperiod som började med Ahasjas regering i Israel, omkring år 920 f.v.t., och slutade i det 37:e året av Jehojakins landsflykt, år 580 f.v.t. — 1:1; 25:27.

3. Vilka märkliga arkeologiska fynd ger stöd åt Andra Kungaboken?

³ Arkeologiska fynd stöder berättelsen i Andra Kungaboken och ger ytterligare bevis för dess äkthet. Vi kan till exempel nämna den ryktbara Mesastenen, vars inskrift ger den moabitiske kungen Mesas version av kriget mellan Moab och Israel. (3:4, 5) Vi kan också nämna assyriern Salmanassar III:s svarta kalkstensobelisk, som nu är utställd i British Museum i London och som nämner Jehu, Israels kung, vid namn. Vidare har vi den assyriske kungen Tiglat-Pileser III:s (Puls) inskrifter, som nämner flera av Israels och Judas kungar, däribland Menahem, Ahas och Peka. — 15:19, 20; 16:5—8. *

4. Vad visar att Andra Kungaboken är en oskiljaktig del av de inspirerade Skrifterna?

⁴ Den uppriktighet som präglar beskrivningen av verkställandet av Jehovas domar på hans eget folk är ett klart bevis för bokens äkthet. När vi läser berättelsen om hur först Israels kungarike och sedan  Judas kungarike fullständigt ödelades, förstår vi vilken kraft som låg i Jehovas profetiska dom i 5 Moseboken 28:15—29:28. Vid ödeläggandet av dessa kungariken ”flammade Jehovas vrede upp mot detta land, i det han lät hela den förbannelse som är skriven i denna bok komma över det”. (5 Mos. 29:27; 2 Kung. 17:18; 25:1, 9—11) Flera händelser som det berättas om i Andra Kungaboken blir belysta på andra ställen i Bibeln. I Lukas 4:24—27 hänvisar Jesus först till Elia och änkan i Sarefat och sedan till Elisa och Naaman för att visa varför han inte blev erkänd som profet i sin hembygd. Vi ser således att både Första och Andra Kungaboken är en oskiljaktig del av den Heliga skrift.

BOKENS INNEHÅLL

5. Vilken tillrättavisning ger Elia Ahasja, vilken dom uttalar han över honom, och varför?

⁵ Ahasja, kung i Israel (1:1—18). Denne son till Ahab skadar sig när han faller ner genom ett galler i sin takkammare. Han sänder bud för att fråga Baal-Sebub, Ekrons gud, om han skall återhämta sig. Elia, Jehovas profet, hejdar budbärarna och sänder dem tillbaka till kungen. Han tillrättavisar kungen för att han inte har frågat den sanne Guden och säger att han med visshet kommer att dö, eftersom han inte har vänt sig till Israels Gud. När kungen sänder ut en anförare med 50 man för att gripa Elia och föra honom till kungen, kallar Elia ner eld från himlen, och den förtär dem. Samma sak händer en annan anförare och hans 50 man. En tredje anförare sänds ut med 50 man, och denna gång skonar Elia deras liv därför att anföraren respektfullt vädjar om nåd. Elia går med dem till kungen och uttalar på nytt dödsdomen över Ahasja. Kungen dör, alldeles som Elia har sagt att han skulle göra. Sedan blir Jehoram, Ahasjas bror, kung över Israel, eftersom Ahasja inte har någon son som kan efterträda honom.

6. Under vilka omständigheter skils Elia från Elisa, och hur visas det snart att ”Elias ande” vilar på Elisa?

⁶ Elisa efterträder Elia (2:1—25). Tiden kommer när Elia skall tas bort. Elisa håller sig nära honom på hans resa från Gilgal till Betel, vidare till Jeriko och slutligen över Jordan. Elia delar Jordans vattenmassor genom att slå på dem med sin ämbetsklädnad. När Elisa ser en stridsvagn av eld och hästar av eld börja skilja Elia från honom och han ser Elia fara upp i en stormvind, erhåller han de två utlovade andelarna av Elias ande. Han visar snart att ”Elias ande” vilar på honom. (2:15) Han tar upp den ämbetsklädnad som har fallit av Elia och använder den till att återigen dela vattenmassorna. Han gör sedan det dåliga vattnet i Jeriko sunt. På vägen till Betel börjar några småpojkar förlöjliga honom och säga: ”Gå upp, du flintskalle! Gå upp, du flintskalle!” (2:23) Elisa anropar Jehova, och två björnhonor kommer ut ur skogen och dödar 42 av dessa unga missdådare.

7. Av vilket skäl räddar Jehova Jehosafat och Jehoram?

⁷ Jehoram, kung i Israel (3:1—27). Denne kung fortsätter att göra vad som är ont i Jehovas ögon och håller fast vid Jerobeams synder. Moabs kung har betalat tribut till Israel, men gör nu uppror, och Jehoram får hjälp från kung Jehosafat av Juda och från Edoms kung för att dra ut mot Moab. På vägen till striden kommer de med sina härar till ett vattenlöst område och håller på att duka under. De tre kungarna går ner till Elisa för att fråga Jehova, hans Gud. För den trogne Jehosafats skull räddar Jehova dem och ger dem seger över Moab.

8. Vilka andra underverk utför Elisa?

⁸ Elisas ytterligare underverk (4:1—8:15). Änkan efter en av profetsönerna söker hjälp hos Elisa, när hennes fordringsägare står i begrepp att ta hennes två söner och göra dem till slavar. Han förökar mirakulöst det lilla förrådet av olja i hennes hus, så att hon kan sälja tillräckligt mycket för att betala sina skulder. En kvinna från Sunem inser att Elisa är en profet åt den sanne Guden, och hon och hennes man gör i ordning ett rum som han kan använda när han är i Sunem. För hennes vänlighets skull välsignar Jehova henne med en son. Några år senare blir barnet sjukt och dör. Kvinnan söker omedelbart upp Elisa. Han följer henne till hennes hem, och genom Jehovas kraft uppväcker han barnet till liv. Elisa återvänder nu till profetsönerna i Gilgal, och han avlägsnar mirakulöst ”döden ... i grytan” genom att göra några giftiga kurbitsar ätliga. Han utspisar sedan 100 män med bara 20 kornbröd, ”och de ... [får] över, i enlighet med Jehovas ord”. — 4:40, 44.

9. Vilka underverk utförs i förbindelse med Naaman och med yxhuvudet?

⁹ Den syriske härföraren Naaman är spetälsk. En tillfångatagen israelitisk flicka säger till Naamans hustru att det finns en profet i Samaria som kan bota honom. Naaman reser till Elisa, men i stället för att personligen betjäna honom sänder Elisa bara bud till honom att gå och bada sig sju gånger i Jordanfloden. Naaman blir harmsen över denna skenbara brist på respekt. Är inte Damaskus’ floder bättre än Israels vatten? Men han låter sig övertalas att lyda Elisa, och han blir botad. Elisa vägrar att ta emot en gåva som lön, men senare skyndar hans medhjälpare Gehasi efter Naaman och begär en gåva i Elisas namn. När Gehasi återvänder och försöker bedra Elisa, blir han slagen med spetälska. Elisa utför ytterligare ett underverk genom att han får ett yxhuvud att flyta upp till vattenytan.

10. Hur visas det att Jehovas styrkor är överlägsna, och hur avvärjer Elisa syriernas angrepp?

¹⁰ När Elisa varnar Israels kung för ett syriskt försök att döda honom, sänder Syriens kung en militärstyrka till Dotan för att ta Elisa till fånga.  Elisas medhjälpare blir förskräckt, när han får se att staden är omringad av de syriska härarna. Elisa försäkrar honom: ”Var inte rädd, ty de som är med oss är fler än de som är med dem.” Sedan ber han till Jehova om att han skall låta medhjälparen se den stora styrka som är med Elisa. ”Och se! bergstrakten ... [är] full med hästar och stridsvagnar av eld, runt omkring Elisa.” (6:16, 17) När syrierna angriper, ber profeten återigen till Jehova, och syrierna blir slagna med psykisk blindhet och förda till Israels kung. Elisa säger åt kungen att ge dem mat och skicka hem dem i stället för att döda dem.

11. Hur går Elisas profetior angående syrierna och Ben-Hadad i uppfyllelse?

¹¹ En tid senare blir Samaria belägrat av Ben-Hadad, Syriens kung, och det uppstår en stor hungersnöd där. Israels kung lägger skulden på Elisa, men profeten förutsäger att det skall bli ett överflöd på mat nästa dag. Under natten låter Jehova syrierna höra ljudet av en stor här, och de flyr och lämnar alla sina förråd åt israeliterna. Efter någon tid blir Ben-Hadad sjuk. När han får höra talas om att Elisa har kommit till Damaskus, sänder han Hasael för att fråga om han skall återhämta sig. Elisas svar visar att kungen kommer att dö och att Hasael kommer att bli kung i hans ställe. Hasael ordnar själv så att detta går i uppfyllelse genom att dräpa kungen och överta kungamakten.

12. Vad slags kung visar sig Jehosafats son Jehoram vara?

¹² Jehoram, kung i Juda (8:16—29). Under tiden har Jehosafats son Jehoram blivit kung i Juda. Han visar sig inte vara bättre än Israels kungar, utan gör vad som är ont i Jehovas ögon. Hans hustru är Ahabs dotter, Atalja, vars bror, som också heter Jehoram, regerar i Israel. När Jehoram av Juda dör, blir hans son Ahasja kung i Jerusalem.

13. Med vilken blixtkampanj fullföljer Jehu sin smörjelse?

¹³ Jehu, kung i Israel (9:1—10:36). Elisa sänder en av profetsönerna till att smörja Jehu till kung över Israel och ge honom i uppdrag att slå ihjäl hela Ahabs släkt. Jehu låter inte tiden gå ifrån sig. Han ger sig i väg efter Jehoram, Israels kung, som är i Jisreel för att återhämta sig från de sår han har fått i kriget mot Syrien. Väktaren ser den böljande hopen av män närma sig och rapporterar till sist till kungen: ”Sättet att köra är likt Jehus, Nimsis sonsons, sätt att köra, för han kör som en vansinnig.” (9:20) Jehoram, Israels kung, och Ahasja, Judas kung, frågar i vilket syfte Jehu kommer. Jehu svarar genom att fråga: ”Vad för en fred skulle det kunna vara, så länge din mor Isebels otuktshandlingar och hennes många trolldomskonster fortsätter?” (9:22) När Jehoram svänger vagnen för att fly, skjuter Jehu en pil genom hans hjärta. Hans kropp kastas ut på Nabots åkerstycke, som en ytterligare vedergällning för det oskyldiga blod som Ahab har utgjutit. Senare sätter Jehu och hans män efter Ahasja och slår ner honom, och han dör vid Megiddo. Två kungar dör under Jehus första blixtkampanj.

14. Hur går Elias profetia angående Isebel i uppfyllelse?

¹⁴ Nu är det Isebels tur! När Jehu i triumf kör in i Jisreel, visar hon sig sminkad och utstyrd i sitt fönster. Jehu blir inte imponerad. ”Låt henne falla ner!” ropar han till några tjänare. Hon blir nerkastad, och hennes blod stänker upp på väggen och på hästarna som trampar på henne. När de går för att begrava henne, finner de bara huvudskålen, fötterna och handflatorna. Detta är en uppfyllelse av Elias profetia: ”På Jisreels jordstycke kommer hundarna att äta upp Isebels kött. Och Isebels döda kropp kommer sannerligen att bli som gödsel på fältets yta, på Jisreels jordstycke.” — 2 Kung. 9:33, 36, 37; 1 Kung. 21:23.

15. Vilka olika slags personer träffar Jehu på under vägen till Samaria?

¹⁵ Jehu ger därefter order om att Ahabs 70 söner skall slaktas, och han staplar deras huvuden i två högar vid Jisreels port. Alla Ahabs anhängare i Jisreel blir ihjälslagna. Nu vidare till Israels huvudstad, Samaria! På vägen träffar han på Ahasjas 42 bröder, som är på resa till Jisreel utan att veta om vad som är på färde. De blir gripna och dödade. Men nu blir det ett möte av annat slag. Jehonadab (Jonadab), Rekabs son, kommer Jehu till mötes. På Jehus fråga: ”Är ditt hjärta rättrådigt mot mig, alldeles som mitt eget hjärta är mot ditt hjärta?” svarar Jehonadab: ”Det är det.” Jehu låter då Jehonadab följa med honom i vagnen för att med egna ögon se att han ”inte tål någon rivalitet gentemot Jehova”. — 2 Kung. 10:15, 16.

16. Hur grundlig är Jehus aktion mot Ahabs hus och mot Baal?

¹⁶ När Jehu kommer till Samaria, slår han ihjäl alla som är kvar av Ahabs släkt, i enlighet med Jehovas ord till Elia. (1 Kung. 21:21, 22) Men hur förhåller det sig med den avskyvärda Baalsreligionen? Jehu förklarar: ”Ahab å ena sidan tillbad Baal litet. Jehu å andra sidan kommer att tillbe honom mycket.” (2 Kung. 10:18) Han kallar samman alla dessa demondyrkare till Baals hus. Han får dem att ta på sig kläder som visar vilka de är, och han förvissar sig om att ingen tillbedjare av Jehova finns bland dem. Sedan sänder han in sina män för att de skall slå ihjäl dem allesammans. Ingen får slippa undan. Baals hus rivs ner, och platsen förvandlas till avträden, som fortfarande finns kvar på Jeremias tid. ”Således ... [förintar] Jehu Baal ur Israel.” — 10:28.

17. I vilket avseende kommer Jehu till korta, och hur börjar Jehova låta straff komma över Israel?

¹⁷ Men till och med den nitiske Jehu kommer till korta. I vilket avseende? Jo, han fortsätter att tillbe de guldkalvar som Jerobeam hade ställt upp i Betel och Dan. Han är inte noga med ”att vandra efter Jehovas, Israels Guds, lag av allt sitt hjärta”. (10:31) Men på grund av det han har gjort  mot Ahabs hus lovar Jehova att hans avkomlingar skall regera över Israel intill fjärde generationen. I hans dagar börjar Jehova avskära den östra delen av kungariket genom att resa upp Hasael av Syrien mot Israel. Sedan Jehu regerat i 28 år dör han och efterträds av sin son Jehoahas.

18. Hur sätts det stopp för Ataljas konspiration i Juda, och vad är värt att lägga märke till beträffande Jehoas’ regering?

¹⁸ Jehoas, kung i Juda (11:1—12:21). Änkedrottningen Atalja är i både köttsligt och andligt avseende Isebels dotter. När hon får höra att hennes son Ahasja är död, befaller hon att hela den kungliga familjen skall avrättas, varefter hon själv bestiger tronen. Endast Ahasjas son Jehoas, som bara är ett spädbarn, hålls gömd och undgår att bli dräpt. I Ataljas sjunde regeringsår får prästen Jehojada Jehoas smord till kung och låter döda Atalja. Jehojada leder folket i tillbedjan av Jehova, undervisar den unge kungen om hans plikter inför Gud och ordnar med att Jehovas hus blir reparerat. Genom gåvor avvänder Jehoas ett angrepp från Hasael, Syriens kung. Sedan Jehoas regerat i 40 år i Jerusalem blir han lönnmördad av sina tjänare, och hans son Amazja börjar regera som kung i hans ställe.

19. a) Vilken falsk tillbedjan fortsätter man att utöva under Jehoahas’ och Jehoas’ regeringar i Israel? b) Hur avslutar Elisa sitt vandringslopp som en Jehovas profet?

¹⁹ Jehoahas och Jehoas, kungar i Israel (13:1—25). Jehus son Jehoahas fortsätter att utöva avgudadyrkan, och Israel blir förtryckt av syrierna. Jehoahas blir emellertid inte avsatt från tronen. Jehova befriar israeliterna med tiden, men de fortsätter att utöva Jerobeams kalvdyrkan. Vid Jehoahas’ död efterträder hans son Jehoas honom som kung i Israel, medan den andre Jehoas regerar i Juda. Jehoas i Israel fortsätter att dyrka sin fars avgudar. Vid hans död blir hans son Jerobeam kung. Det är under Jehoas’ regering som Elisa blir sjuk och dör, sedan han uttalat sin sista profetia om att Jehoas kommer att slå Syrien tre gånger, vilket också sker. Det sista underverk som tillskrivs Elisa inträffar efter hans död, när en död man kastas i samma grav. Så snart han kommer i beröring med Elisas ben får han liv och reser sig upp.

20. Beskriv Amazjas regering i Juda.

²⁰ Amazja, kung i Juda (14:1—22). Amazja gör vad som är rättrådigt i Jehovas ögon, men han underlåter att förstöra offerhöjderna som används för tillbedjan. Han besegras i krig av Jehoas, Israels kung. Efter 29 års regering blir han dödad genom en konspiration. Hans son Asarja görs till kung i hans ställe.

21. Vad händer under Jerobeam II:s regering i Israel?

²¹ Jerobeam II, kung i Israel (14:23—29). Den andre Jerobeam som blir kung i Israel fortsätter att utöva sina förfäders falska tillbedjan. Han regerar i Samaria i 41 år och är framgångsrik i fråga om att vinna tillbaka Israels förlorade områden. Hans son Sakarja blir hans efterträdare på tronen.

22. Vad berättas om Asarjas regering i Juda?

²² Asarja (Ussia), kung i Juda (15:1—7). Asarja regerar i 52 år. Han är rättrådig inför Jehova, men underlåter att förstöra offerhöjderna. Senare slår Jehova honom med spetälska, och hans son Jotam sköter de kungliga ämbetsplikterna och blir kung vid Asarjas död.

23. Med vilka onda ting hemsöks Israel medan det assyriska hotet tilltar?

²³ Sakarja, Sallum, Menahem, Pekahja och Peka, kungar i Israel (15:8—31). I överensstämmelse med Jehovas löfte fortsätter Jehus avkomlingar att sitta på Israels tron intill fjärde generationen, som är Sakarja. (10:30) Han blir kung i Samaria, men efter bara sex månader blir han en lönnmördares offer. Troninkräktaren Sallum regerar bara under en månad. Falsk tillbedjan, lönnmord och intriger fortsätter att hemsöka Israel, medan kungarna Menahem, Pekahja och Peka efterträder varandra på tronen. Under Pekas regering faller Assyrien in i landet och erövrar flera områden. Hoshea lönnmördar Peka och blir Israels siste kung.

24. Hur syndar Ahas, Jotams efterträdare i Juda, vad tillbedjan beträffar?

²⁴ Jotam och Ahas, kungar i Juda (15:32—16:20). Jotam utövar den rena tillbedjan, men låter offerhöjderna vara kvar. Hans son Ahas efterliknar kungarna i grannlandet Israel genom att göra vad som är ont i Jehovas ögon. När han angrips av Israels och Syriens kungar, vädjar han till Assyriens kung om hjälp. Assyrierna kommer till hans hjälp och intar Damaskus, och Ahas drar i väg dit för att möta Assyriens kung. Där får Ahas se ett altare för tillbedjan. Han låter uppföra ett altare i Jerusalem enligt samma mönsterbild och börjar frambära offer på det i stället för på kopparaltaret i Jehovas tempel. Hans son Hiskia efterträder honom som kung i Juda.

25. Hur blir Israel bortfört i fångenskap, och varför?

²⁵ Hoshea, Israels siste kung (17:1—41). Israel kommer nu under Assyriens välde. Hoshea gör uppror och söker hjälp från Egypten, men i det nionde året av hans regering blir Israel erövrat av Assyrien, och folket förs bort i fångenskap. Tiostammarsriket Israel upphör således att finnas till. Varför? ”På grund av att Israels söner hade syndat mot Jehova, sin Gud. ... Och de fortsatte att tjäna dyngiga avgudar, om vilka Jehova hade sagt till dem: ’Ni skall inte göra detta’; därför blev Jehova mycket förtörnad på Israel, och så avlägsnade han dem från sin åsyn.” (17:7, 12, 18) Assyrierna låter folk komma österifrån och bosätta sig i landet, och de blir människor som fruktar Jehova, fastän de fortsätter att tillbe sina egna gudar. — 17:33.

26, 27. a) Hur gör Hiskia i Juda vad rätt är i Jehovas ögon? b) Hur besvarar Jehova Hiskias bön om räddning ur assyriernas hand? c) Vilken ytterligare uppfyllelse får Jesajas profetia?

 ²⁶ Hiskia, kung i Juda (18:1—20:21). Hiskia gör vad som är rätt i Jehovas ögon, enligt allt som hans förfader David hade gjort. Han utrotar falsk tillbedjan, river ner offerhöjderna och förstör till och med den kopparorm som Mose hade gjort, eftersom folket nu tillber den. Sanherib, Assyriens kung, invaderar nu Juda och erövrar många befästa städer. Hiskia försöker köpa sig fri från honom genom en stor tribut, men Sanherib sänder sin budbärare Rabsake, som kommer till Jerusalems murar och kräver kapitulation och smädar Jehova inom hörhåll för allt folket. Profeten Jesaja inger den trogne Hiskia ny tillförsikt genom ett domsbudskap mot Sanherib. ”Detta är vad Jehova har sagt: ’Var inte rädd.’” (19:6) När Sanherib fortsätter att hota, anropar Hiskia Jehova: ”Och nu, o Jehova, vår Gud, rädda oss ur hans hand, det ber jag dig, för att alla jordens kungariken må inse att du, o Jehova, ensam är Gud.” — 19:19.

²⁷ Besvarar Jehova denna osjälviska bön? Först sänder han genom Jesaja budskapet att ”det är härars Jehovas nitälskan” som kommer att slå tillbaka fienden. (19:31) Samma natt sänder han sedan sin ängel som slår 185.000 man i assyriernas läger. På morgonen är de ”allesammans döda, lik”. (19:35) Sanherib lider nederlag, vänder tillbaka och stannar i Nineve. Där sviker honom hans gud, Nisrok, än en gång, för medan han böjer sig ner för att tillbe honom, blir han i uppfyllelse av Jesajas profetia dräpt av sina egna söner. — 19:7, 37.

28. Vad är Hiskia känd för, men i vilket avseende syndar han?

²⁸ Hiskia blir dödssjuk, men Jehova hör återigen hans bön och förlänger hans liv med ytterligare 15 år. Babylons kung sänder budbärare med gåvor, och Hiskia tar sig friheten att visa dem alla sina skatter. Jesaja profeterar då att allting i hans hus en dag skall föras bort till Babylon. Sedan dör Hiskia, och han blir ihågkommen för sina stora bedrifter och för den tunnel som han byggde för att flytta Jerusalems vattenförsörjning in i staden.

29. Vilken avgudadyrkan återinför Manasse, vilken olycka förutsäger Jehova, och vilken ytterligare synd begår Manasse?

²⁹ Manasse, Amon och Josia, kungar i Juda (21:1—23:30). Manasse efterträder sin far, Hiskia, som kung. Han regerar i 55 år och gör i stor skala vad som är ont i Jehovas ögon. Han återställer offerhöjderna för falsk tillbedjan, uppför altaren åt Baal och gör en helig påle, liksom Ahab gjorde, och inför avgudadyrkan i Jehovas hus. Jehova förutsäger att han skall låta olycka komma över Jerusalem, liksom han lät olycka komma över Samaria, ”alldeles som man torkar ur den handtagslösa skålen ... och vänder den upp och ner”. Manasse utgjuter också oskyldigt blod ”i mycket stor mängd”. (21:13, 16) Han efterträds av sin son Amon, som i två år håller i med att göra vad som är ont, varefter han faller offer för lönnmördare.

30. Varför och hur vänder sig Josia till Jehova av allt sitt hjärta?

³⁰ Folket gör nu Amons son Josia till kung. Under sin 31-åriga regering förhindrar han för en kort tid att Juda störtar rakt ner i tillintetgörelse genom att han vandrar ”på alla sin förfader Davids vägar”. (22:2) Han börjar reparera Jehovas hus, och där finner översteprästen lagboken. Den bekräftar att ödeläggelse skall komma över nationen för dess olydnad mot Jehova, men Josia blir försäkrad om att den på grund av hans trofasthet inte skall komma i hans dagar. Han renar Jehovas hus och hela landet från demondyrkan och utsträcker sitt utrotande av avgudadyrkan ända till Betel, där han förstör Jerobeams altare och därigenom uppfyller profetian i 1 Kungaboken 13:1, 2. Han återinför firandet av Jehovas påsk. ”Före honom hade det inte visat sig vara någon kung som han, som vände tillbaka till Jehova av allt sitt hjärta och av all sin själ och av all sin energi, i enlighet med hela Moses lag.” (23:25) Men Jehovas vrede brinner ännu på grund av Manasses kränkande handlingar. Josia dör i en sammandrabbning med Egyptens kung vid Megiddo.

31. Vilken tillbakagång drabbar Juda efter Josias död?

³¹ Jehoahas, Jehojakim och Jehojakin, kungar i Juda (23:31—24:17). När Josias son Jehoahas har regerat i tre månader, blir han tillfångatagen av Egyptens kung, och hans bror Eljakim, vars namn ändras till Jehojakim, insätts på tronen. Han följer sina förfäders onda kurs och blir Babylons kung, Nebukadnessar, underdånig, men gör uppror mot honom efter tre år. Vid Jehojakims död börjar hans son Jehojakin regera. Nebukadnessar belägrar Jerusalem, intar staden och för bort skatterna i Jehovas hus till Babylon, ”alldeles som Jehova hade talat” genom Jesaja. (24:13; 20:17) Jehojakin och många tusen av hans undersåtar förs i landsflykt till Babylon.

32. Vilka dramatiska händelser leder fram till Jerusalems och landets ödeläggelse?

³² Sidkia, Judas siste kung (24:18—25:30). Nebukadnessar gör Jehojakins farbror, Mattanja, till kung och ändrar hans namn till Sidkia. Han regerar 11 år i Jerusalem och fortsätter att göra vad som är ont i Jehovas ögon. Han gör uppror mot Babylon. I Sidkias nionde år kommer därför Nebukadnessar och hela hans här och bygger en belägringsmur runt omkring Jerusalem. Efter 18 månader är hungersnöden i staden stor. Man bryter då igenom murarna, och Sidkia blir tillfångatagen när han försöker fly. Hans söner slaktas inför hans ögon, och han görs blind. Följande månad bränns alla de förnämsta husen i staden upp, bland dem Jehovas  hus och kungens hus, och stadens murar förstörs. De flesta av de överlevande förs bort som fångar till Babylon. Gedalja förordnas till ståthållare över de få av det ringa folket som finns kvar på Judas landsbygd. Han blir emellertid lönnmördad, och folket flyr till Egypten. Från och med den sjunde månaden år 607 f.v.t. ligger landet således fullständigt öde. Andra Kungabokens avslutningsord berättar om den ynnest Babylons kung visar mot Jehojakin i det 37:e året av hans fångenskap.

VARFÖR DEN ÄR NYTTIG

33. Vilka efterföljansvärda exempel finner vi i Andra Kungaboken?

³³ Fastän Andra Kungaboken handlar om kungarikena Israels och Judas ödesdigra förfall, innehåller den många exempel på att Jehova välsignar enskilda personer som visar kärlek till honom och hans rättfärdiga principer. I likhet med änkan i Sarefat blev en kvinna i Sunem rikt välsignad för den gästfrihet hon visade mot Guds profet. (4:8—17, 32—37) Att Jehova alltid kan sörja för allt som behövs för att uppehålla livet visades när Elisa mättade 100 män med 20 bröd — ett underverk som liknar de underverk som Jesus senare utförde. (2 Kung. 4:42—44; Matt. 14:16—21; Mark. 8:1—9) Lägg märke till hur Jehonadab (Jonadab) blev välsignad när han inbjöds att följa med i Jehus vagn för att se hur Baalsdyrkarna tillintetgjordes. Och varför blev han välsignad? Därför att han gjorde något aktivt och positivt; han gick den nitiske Jehu till mötes för att hälsa på honom. (2 Kung. 10:15, 16) Till sist kan vi också nämna de strålande exempel som Hiskia och Josia utgör genom den ödmjukhet och den tillbörliga respekt för Jehovas namn och lag som de lade i dagen. (19:14—19; 22:11—13) Alla dessa är goda exempel som vi kan följa.

34. Vad lär oss Andra Kungaboken beträffande respekt för förordnade tjänare och beträffande blodskuld?

³⁴ Jehova tål inte att någon uppträder respektlöst mot hans förordnade tjänare. Han straffade omedelbart de unga pojkar som gycklade med Elisa som Jehovas profet. (2:23, 24) Jehova visar också respekt för de oskyldigas blod. Hans dom vilade tungt över Ahabs hus, inte bara på grund av Baalsdyrkan, utan också på grund av den blodsutgjutelse som åtföljde den. Jehu blev således smord till att hämnas ”alla Jehovas tjänares blod och utkräva det av Isebels hand”. När domen verkställdes mot Jehoram, kom Jehu ihåg Jehovas uttalande om att det var på grund av ”Nabots blod och hans söners blod”. (9:7, 26) Det var likaså Manasses blodskuld som till sist beseglade domen över Juda. Den synd som Manasse begick genom att utöva falsk tillbedjan blev ännu större genom att han fyllde Jerusalem med blod från den ena änden till den andra. Även om Manasse senare ångrade sitt onda handlingssätt kvarstod blodskulden. (2 Krön. 33:12, 13) Inte ens det förhållandet att Josia utövade ett gott styre och avlägsnade all avgudadyrkan kunde utplåna den kollektiva blodskuld som vilade på folket från Manasses regeringstid. När Jehova flera år senare började föra de härar som skulle verkställa hans domar upp mot Jerusalem, förklarade han att det berodde på att Manasse hade fyllt Jerusalem med oskyldigt blod, och ”Jehova var inte villig att ge förlåtelse” för det. (2 Kung. 21:16; 24:4) Jesus förklarade att Jerusalem under det första århundradet v.t. likaså måste förgås på grund av att dess präster var söner till dem som utgöt profeternas blod, för att ”allt det rättfärdiga blod som är utgjutet på jorden” skulle komma över dem. (Matt. 23:29—36) Gud varnar världen för att han kommer att hämnas det oskyldiga blod som har blivit utgjutet, särskilt deras blod som har ”blivit slaktade för Guds ords skull”. — Upp. 6:9, 10.

35. a) Hur bekräftas det att Elia, Elisa och Jesaja är sanna profeter? b) Vad säger Petrus om det profetiska ordet i förbindelse med Elia?

³⁵ Av Andra Kungaboken framgår det också tydligt med vilken ofelbar säkerhet Jehova låter sina profetiska domar gå i fullbordan. Vi får vår uppmärksamhet riktad på tre framträdande profeter, nämligen Elia, Elisa och Jesaja. Boken visar hur deras profetior får en slående uppfyllelse. (2 Kung. 9:36, 37; 10:10, 17; 3:14, 18, 24; 13:18, 19, 25; 19:20, 32—36; 20:16, 17; 24:13) Att Elia var en sann profet bekräftas också av att han framträdde tillsammans med profeten Mose och den store profeten, Jesus Kristus, då Jesus blev förvandlad på berget. (Matt. 17:1—5) Petrus hänvisade till den storslagna härligheten vid detta tillfälle och skrev: ”Följaktligen har vi det profetiska ordet mer befäst; och ni gör väl i att vara uppmärksamma på det såsom på en lampa som lyser på en mörk plats, tills dagen gryr och en morgonstjärna går upp, i era hjärtan.” — 2 Petr. 1:19.

36. Varför visade Jehova sitt folk barmhärtighet, och hur stärks vår tillförsikt till Sädens kungarike?

³⁶ De händelser som det berättas om i Andra Kungaboken visar klart och tydligt att Jehovas domslut mot alla som utövar falsk religion och mot alla som uppsåtligen utgjuter oskyldigt blod är utplåning. Men Jehova visade sitt folk ynnest och barmhärtighet ”av hänsyn till sitt förbund med Abraham, Isak och Jakob”. (2 Kung. 13:23) Han bevarade dem ”för sin tjänare Davids skull”. (8:19) Han kommer att visa en liknande barmhärtighet mot dem som vänder sig till honom i våra dagar. Allteftersom vi läser och begrundar den bibliska berättelsen och de löften den innehåller, kan vi med allt större tillförsikt se fram emot det kungarike som överlämnats åt ”Davids son”, Jesus Kristus, den utlovade Säden, och som för evigt skall göra slut på all blodsutgjutelse och ondska. — Matt. 1:1; Jes. 2:4; Ps. 145:20.

[Fotnoter]

[Frågor]