Bibelbok nr 17 — Ester

Skribent: Mordokaj

Platsen där den skrevs: Susa i Elam

Boken fullbordad: omkr. 475 f.v.t.

Omfattar tiden: 493—omkr. 475 f.v.t.

1. Vilken berättelse innehåller Esters bok?

KORT sagt är detta berättelsen om den persiske kungen Ahasveros, av några hållen för att vara Xerxes I, vars olydiga hustru Vasti ersätts av judinnan Ester, Mordokajs kusin. Agagiten Haman planerar att döda Mordokaj och alla judarna, men blir hängd på sin egen påle, medan Mordokaj befordras till statsminister och judarna blir befriade.

2. a) Varför har somliga ifrågasatt att Esters bok är inspirerad? b) I vilken form tycks Guds namn finnas i Esters bok?

² Naturligtvis finns det de som säger att Esters bok varken är inspirerad eller nyttig, utan helt enkelt en vacker legend. De grundar sitt påstående på det förhållandet att Guds namn inte förekommer i boken. Det är visserligen sant att Gud inte nämns direkt, men likväl tycks det i den hebreiska texten finnas fyra olika förekomster av ett akrostikon av tetragrammet, dvs. fyra ställen där antingen begynnelse- eller slutbokstäverna i fyra på varandra följande ord bildar namnet JHWH (hebreiska: יהוה), eller Jehova. Dessa bokstäver har gjorts särskilt framträdande i åtminstone tre gamla hebreiska handskrifter, och de markeras också i masora genom att de är skrivna i rött. Och i Ester 7:5 förekommer det tydligtvis ett akrostikon av den gudomliga utsagan: ”Jag kommer att visa mig vara.” — Se fotnoterna till Ester 1:20; 5:4, 13; 7:7 och även 7:5 i NW, studieutgåvan.

3. Vilka händelser visar att Mordokaj och Ester trodde på Gud och bad till honom, och av vad framgår det att Gud ledde händelseförloppet?

³ Hela berättelsen igenom framgår det mycket tydligt att Mordokaj både godtog och lydde Jehovas lag. Han vägrade att böja sig för att ära en man som sannolikt var en amalekit; Gud hade nämligen bestämt att amalekiterna skulle utrotas. (Est. 3:1, 5; 5 Mos. 25:19; 1 Sam. 15:3) Mordokajs yttrande i Ester 4:14 visar att han väntade befrielse från Jehova och att han hade tro på Guds ledning under hela händelseförloppet. Att Ester tillsammans med de andra judarna fastade i tre dagar, innan hon gick in till kungen, visar att hon förtröstade på Gud. (Est. 4:16) Att Gud ledde händelserna framgår också av att Ester fann ynnest i kvinnovaktaren Hegajs ögon och av att kungen var sömnlös en  natt och lät hämta de officiella uppteckningarna och fann att Mordokaj inte hade ärats för den goda gärning han tidigare hade utfört. (Est. 2:8, 9; 6:1—3; jämför Ordspråken 21:1.) Det är otvivelaktigt bön som åsyftas med orden ”angelägenheterna om fastorna och deras rop om hjälp”. — Est. 9:31.

4. Hur bevisas Esters bok vara äkta och saklig?

⁴ Många fakta visar att skildringen är äkta och saklig. Den godtogs av det judiska folket, som kallade boken helt enkelt Meghil·lạh, vilket betyder ”rulle, skriftrulle”. Den förefaller ha tagits med i den hebreiska kanon av Esra, som säkerligen skulle ha förkastat den om den hade varit en saga. Än i dag firar judarna purimsfesten (”purim” betyder ”lotter”) till minne av den stora befrielsen på Esters tid. Boken framställer persiska seder och bruk på ett realistiskt sätt och i överensstämmelse med kända historiska fakta och arkeologiska rön. Esters bok ger till exempel en riktig beskrivning av det sätt varpå perserna ärade en man. (6:8) Arkeologiska utgrävningar har visat att bokens beskrivningar av kungapalatset stämmer ända in i minsta detalj. * — 5:1, 2.

5. Hur visar berättelsens exakthet att Esters bok är äkta, och med vilken tidsperiod överensstämmer språket?

⁵ Denna exakthet lägger man också märke till i själva berättelsen. Den namnger omsorgsfullt hovfunktionärerna och medhjälparna och uppger till och med namnen på Hamans tio söner. Mordokajs och Esters släktlinje följs ända tillbaka till Kis av Benjamins stam. (2:5—7) Den persiska regeringens officiella uppteckningar nämns. (2:23; 6:1; 10:2) Språket i boken är sentida hebreiska, uppblandad med många persiska och arameiska ord och uttryck, en stil som motsvarar den i Krönikeböckerna, Esras bok och Nehemjas bok och således fullständigt överensstämmer med den period då boken skrevs.

6. a) Vilken tidsperiod menar man att Esters bok omspänner? b) Vad anger bevismaterialet beträffande skribenten samt platsen och tiden för skrivandet?

⁶ Man beräknar att händelserna i Esters bok ägde rum under den tid då det mäktiga persiska väldet stod på sin höjdpunkt och att de omfattar cirka 18 år av Ahasveros’ (Xerxes I:s) regering. Tidsperioden, som sträcker sig fram till omkring år 475 f.v.t., kan fastslås med hjälp av vittnesbörd från grekiska, persiska och babyloniska källor. * Mordokaj, ögonvittne och en av huvudpersonerna i berättelsen, var sannolikt den som skrev boken; den ingående och detaljerade berättelsen visar att skribenten måste ha upplevt dessa händelser som tilldrog sig i borgen Susa. * Fastän Mordokaj inte nämns i någon annan bibelbok, råder det inget tvivel om att han var en verklig historisk person. Intressant nog har man funnit en odaterad kilskriftstext, vilken enligt tysken A. Ungnad omnämner Mardukâ (Mordokaj?) som en hög ämbetsman vid hovet i Susa under Xerxes I:s regering. * Det var utan tvivel där i Susa som Mordokaj fullbordade skildringen i Esters bok omedelbart efter det att händelserna hade ägt rum, det vill säga omkring år 475 f.v.t.

BOKENS INNEHÅLL

7. Vilken kris uppstår vid Ahasveros’ gästabud, och vilken åtgärd vidtar kungen som en följd härav?

⁷ Drottning Vasti blir avsatt (1:1—22). Det är Ahasveros’ tredje regeringsår. Han håller ett stort gästabud för ämbetsmännen i sitt rike, och under 180 dagar visar han dem sitt kungarikes rikedomar och härlighet. Därefter hålls en storslagen fest i sju dagar för allt folket i Susa. Samtidigt håller drottning Vasti ett gästabud för kvinnorna. Kungen skryter över sina rikedomar och sin härlighet, och då han är glad till mods av vinet sänder han efter Vasti för att hon skall komma och visa sin skönhet för folket och furstarna. Drottning Vasti framhärdar i att vägra att komma. På tillrådan av hovfunktionärerna, vilka påpekar att detta dåliga exempel kan skapa förakt för kungen i hela riket, avsätter Ahasveros Vasti som drottning och utfärdar skrivelser, vilka manar alla hustrur att ”ge ära åt sina ägare” och varje man att ”ständigt ... handla som furste i sitt eget hus”. — 1:20, 22.

8. a) Vilka händelser leder fram till att Ester blir drottning? b) Vilken komplott avslöjar Mordokaj, och vilken uppteckning görs?

⁸ Ester blir drottning (2:1—23). Längre fram förordnar kungen tillsyningsmän att söka efter de vackraste jungfrurna i alla rikets 127 provinser och att föra dem till Susa, där de skall genomgå en skönhetskur innan de förs fram inför kungen. Bland de utvalda unga kvinnorna befinner sig Ester. Ester är en föräldralös judisk flicka med ”skön gestalt och vackert utseende”, som blivit uppfostrad av sin kusin Mordokaj, en ämbetsman i Susa. (2:7) Esters judiska namn Hadassa betyder ”myrten”. Ester behagar kvinnovaktaren Hegaj, och han ger henne särskild behandling. Ingen vet att hon är judinna, för Mordokaj har instruerat henne att hålla detta hemligt. De unga kvinnorna förs in till kungen i tur och ordning. Han väljer Ester till sin nya drottning och håller ett gästabud för att fira hennes kröning. Kort efteråt får Mordokaj höra om en sammansvärjning för att lönnmörda kungen och låter Ester göra det känt för honom ”i Mordokajs namn”. (2:22) Komplotten blir avslöjad, de sammansvurna hängs, och man gör en uppteckning av detta i de kungliga annalerna.

9. Hur väcker Mordokaj Hamans vrede, och vilket kungligt påbud lyckas Haman få utfärdat mot judarna?

 ⁹ Hamans konspiration (3:1—5:14). Omkring fyra år förflyter. Haman, tydligtvis en avkomling av den amalekitiske kungen Agag som Samuel dräpte, blir statsminister. (1 Sam. 15:33) Kungen upphöjer honom och befaller alla sina tjänare i kungens port att buga sig för Haman. Detta gäller också Mordokaj. Men Mordokaj vägrar att göra det, och han låter kungens tjänare få veta att han är jude. (Jämför 2 Moseboken 17:14, 16.) Haman uppfylls av raseri, och när han får reda på att Mordokaj är jude, ser han här det stora tillfället att bli kvitt Mordokaj och alla de andra judarna en gång för alla. Man kastar lott (”pur”) för att fastställa en lämplig dag då man skall förinta judarna. Haman utnyttjar sin gynnade ställning inför kungen och beskyller judarna för laglöshet och begär att man skall utfärda skriftlig order om deras tillintetgörelse. Haman erbjuder ett bidrag på 10.000 talenter silver (motsvarande drygt 66 miljoner dollar) för att finansiera blodbadet. Kungen samtycker, och skriftliga order förseglade med kungens ring sänds ut överallt i riket. Den 13 adar bestäms som den dag då folkmordet på judarna skall äga rum.

10. Hur handlar Mordokaj och Ester i tro på Jehovas makt?

¹⁰ När Mordokaj och alla de andra judarna får höra talas om lagen, börjar de sörja i säck och aska. Det är ”fasta och gråt och klagan”. (Est. 4:3) När Mordokaj underrättar Ester om judarnas belägenhet, tvekar hon först att ingripa. Att komma objuden inför kungen straffas med döden. Mordokaj visar emellertid sin tro på Jehovas makt genom att förklara att om Ester sviker dem, kommer hon att dö i alla fall, och befrielse kommer att ”uppstå åt judarna från annat håll”. Kan det dessutom inte vara så att Ester har blivit drottning ”för en tid som denna”? (4:14) När hon inser vad saken gäller, samtycker hon till att riskera livet, och alla judarna i Susa fastar tillsammans med henne i tre dagar.

11. Hur drar Ester fördel av kungens ynnest, men vad planlägger Haman mot Mordokaj?

¹¹ Därpå träder Ester fram inför kungen, klädd i sin bästa kungliga skrud. Hon vinner ynnest i hans ögon, och han räcker ut sin gyllene spira mot henne och skonar hennes liv. Nu inbjuder hon kungen och Haman till ett gästabud. Under festmåltiden uppmanar kungen henne att tillkännage sin begäran och försäkrar henne att den skall beviljas, ”till hälften av kungaväldet”, varefter hon inbjuder de båda till ännu ett gästabud följande dag. (5:6) Haman går glad därifrån. Men där i kungens port sitter Mordokaj! Återigen vägrar han att ära Haman, och han bävar inte heller för honom. Hamans glädje övergår i vrede. Hans hustru och vänner föreslår honom att resa en 50 alnar (22,3 m) hög påle och skaffa en order från kungen om att hänga Mordokaj på den. Haman låter omedelbart resa pålen.

12. Vilken omsvängning i händelsernas gång får till följd att Ahasveros ärar Mordokaj till förödmjukelse för Haman?

¹² Ombytta roller (6:1—7:10). Den natten kan kungen inte sova. Han låter hämta boken med uppteckningarna. Man läser för honom, och han upptäcker att han inte har belönat Mordokaj för att denne räddat hans liv. Senare frågar kungen vem som är på förgården. Det är Haman som har kommit för att be om kungens fullmakt att döda Mordokaj. Kungen frågar Haman hur man skall ära den som behagar kungen. I tro att kungen har Haman i tankarna beskriver denne ett påkostat program för hedersbevisning. Men kungen befaller honom: ”Gör på det sättet med juden Mordokaj”! (6:10) Haman har inget annat val än att klä Mordokaj i kunglig prakt, sätta honom på kungens häst och låta honom rida runt på stadens torg och ropa framför honom. Haman skyndar hem, förödmjukad och sörjande. Hans hustru och vänner har ingen tröst att komma med. Haman är dömd!

13. Vad avslöjar Ester vid gästabudet, och vad medför detta för Haman?

¹³ Det är nu tid för Haman att komma till gästabudet hos kungen och Ester. Drottningen förklarar att hon och hennes folk har blivit sålda till att tillintetgöras. Vem har dristat sig att göra något så ondskefullt? Ester svarar: ”Mannen, motståndaren och fienden, är den här usle Haman.” (7:6) Kungen reser sig i raseri och går ut i trädgården. Då Haman blir ensam med drottningen ber han för sitt liv, och när kungen kommer tillbaka blir han ännu mera rasande av att se Haman på drottningens vilobädd. Han beordrar genast att Haman skall hängas på den påle som denne har ställt i ordning för Mordokaj! — Ps. 7:16.

14. Hur belönar kungen Ester och Mordokaj, och med vilket skriftligt påbud gynnar han judarna?

¹⁴ Mordokaj befordras, judarna befrias (8:1—10:3). Kungen ger Ester alla Hamans ägodelar. Ester underrättar Ahasveros om sin släktskap med Mordokaj, som kungen befordrar genom att ge honom den ställning Haman tidigare innehaft och den kungliga signetringen. Åter riskerar Ester livet genom att träda fram inför kungen för att be honom återkalla skrivelsen om att judarna skall tillintetgöras. ”Persiens och Mediens lagar” kan emellertid inte upphävas! (1:19) Kungen bemyndigar därför Ester och Mordokaj att skriva en ny lag och försegla den med kungens ring. Denna skriftliga befallning sänds ut i hela riket på samma sätt som den föregående, och den ger judarna rätt ”att församla sig och stå upp till försvar för sina själar, att förinta och dräpa och tillintetgöra det folks och domsrättsområdes hela stridsstyrka som ... [visar] fientlighet mot dem, små barn och kvinnor, och att ta bytet  från dem som plundringsgods”, på samma dag som Hamans lag träder i kraft. — 8:11.

15. a) Vilken utgång får striden, och vilken fest instiftar Mordokaj? b) Till vilken ställning upphöjs Mordokaj, och för vilket ändamål brukar han denna myndighet?

¹⁵ När den utsatta dagen är inne, den 13 adar, kan ingen hålla stånd inför judarna. På Esters begäran hos kungen fortsätter striden i Susa på 14:e dagen. Sammanlagt blir 75.000 av judarnas fiender dräpta i hela riket. Dessutom blir 810 dräpta i borgen Susa. Bland dessa befinner sig Hamans tio söner, vilka dödas den första dagen och hängs på pålar den andra dagen. Man tar inget plundringsgods. Den 15 adar vilar man, och judarna firar en gästabuds- och glädjedag. Mordokaj ger nu judarna skriftliga anvisningar om att de varje år den 14 och 15 adar skall hålla en fest till minne av att det blev kastat ”’pur’, det vill säga lott”, och detta gör de än i denna dag. (9:24) Mordokaj blir upphöjd i kungariket och brukar sin ställning som kung Ahasveros’ närmaste man ”för sitt folks bästa” och för att tala ”frid till alla deras avkomlingar”. — 10:3.

VARFÖR DEN ÄR NYTTIG

16. Vilka gudomliga principer och värdefulla förebilder finner de kristna i Esters bok?

¹⁶ Fastän ingen annan bibelskribent gör något direkt citat från Esters bok, är den fullständigt i överensstämmelse med de övriga inspirerade Skrifterna. Den innehåller några utmärkta exempel på bibliska principer, som senare framställs i de kristna grekiska skrifterna och som är tillämpliga på Jehovas tillbedjare i alla tider. Ett studium av följande skriftställen kommer inte endast att visa att det förhåller sig så, utan kommer också att vara uppbyggande för den kristna tron: Ester 4:5 — Filipperna 2:4; Ester 9:22 — Galaterna 2:10. Anklagelsen mot judarna att de inte lydde kungens lagar liknar den anklagelse som riktades mot de första kristna. (Est. 3:8, 9; Apg. 16:21; 25:7) Sanna Jehovas tjänare möter sådana anklagelser utan att frukta, medan de tillitsfullt ber till Gud om hjälp i förtröstan på hans förmåga att befria dem, enligt den lysande förebild som Mordokaj, Ester och deras judiska medbröder utgör. — Est. 4:16; 5:1, 2; 7:3—6; 8:3—6; 9:1, 2.

17. Hur var Mordokaj och Ester goda föredömen i fråga om att underordna sig Gud och ”de överordnade myndigheterna”?

¹⁷ Som kristna får vi inte tro att vår situation är annorlunda än Mordokajs och Esters. Också vi lever under ”de överordnade myndigheterna” i en främmande värld. Det är vår önskan att vara laglydiga medborgare vilket land vi än bor i, men samtidigt vill vi dra gränsen rätt mellan att ”betala ... tillbaka till kejsaren de ting som är kejsarens” och ”till Gud de ting som är Guds”. (Rom. 13:1; Luk. 20:25) Statsminister Mordokaj och drottning Ester var goda föredömen i fråga om hängivenhet och lydnad i förbindelse med sina världsliga plikter. (Est. 2:21—23; 6:2, 3, 10; 8:1, 2; 10:2) Men Mordokaj drog oförskräckt gränsen, när han vägrade att lyda den kungliga befallningen att buga sig inför den föraktlige agagiten Haman. Dessutom såg han till att det riktades en vädjan till kungen om rättslig hjälp, då Haman konspirerade för att tillintetgöra judarna. — 3:1—4; 5:9; 4:6—8.

18. a) Vad bevisar att Esters bok är ”inspirerad av Gud och nyttig”? b) Hur uppmuntrar den de kristna att försvara Guds kungarikes intressen?

¹⁸ Allt talar för att Esters bok är en del av den Heliga skrift, ”inspirerad av Gud och nyttig”. Även utan att direkt nämna Gud eller hans namn förser den oss med exempel på helgjuten tro. Mordokaj och Ester var inte blott och bart produkter av någon sagoberättares fantasi, utan de var verkliga tjänare åt Jehova Gud, människor som satte obetingad tillit till Jehovas makt att rädda. Fastän de levde under ”de överordnade myndigheterna” i ett främmande land, använde de alla lagliga medel till att försvara Guds folks intressen och deras tillbedjan. Vi i våra dagar kan följa deras exempel i fråga om ”att försvara och lagligt stadfästa de goda nyheterna” om befrielse genom Guds kungarike. — Fil. 1:7.

[Fotnoter]

[Frågor]