Bibelbok nr 24 — Jeremia

Skribent: Jeremia

Platser där den skrevs: Juda och Egypten

Boken fullbordad: 580 f.v.t.

Omfattar tiden: 647—580 f.v.t.

1. När och av vem fick Jeremia sitt uppdrag?

PROFETEN Jeremia levde under farliga och stormiga tider. Han fick sitt uppdrag av Jehova år 647 f.v.t., i den gudfruktige Josias, Judas kungs, 13:e regeringsår. Under reparationen av Jehovas hus blev boken med Jehovas lag funnen, och den lästes upp för kungen. Han bemödade sig kraftigt att tillämpa lagen, men han kunde på sin höjd bara tillfälligt hålla tillbaka avfallet till avgudadyrkan. Josias farfar, Manasse, som hade regerat i 55 år, och hans far, Amon, som hade blivit lönnmördad efter att ha regerat i bara två år, hade båda handlat ondskefullt. De hade uppmuntrat folket att ta del i orena orgier och ohyggliga riter, och folket hade på så sätt fått för vana att offra rökelse åt ”himlarnas drottning” och frambära människooffer åt demongudar. Manasse hade uppfyllt Jerusalem med oskyldigt blod. — Jer. 1:2; 44:19; 2 Kung. 21:6, 16, 19—23; 23:26, 27.

2. Vad var Jeremias uppgift, och vilka händelserika år omspänner hans profeterande?

² Det var inte någon lätt uppgift Jeremia hade. Han skulle tjäna som Jehovas profet och förutsäga att Juda och Jerusalem skulle ödeläggas, Jehovas storslagna tempel brännas upp och hans folk föras i fångenskap — nästan otroliga katastrofer! Han skulle profetera i Jerusalem i 40 år, under en tid då de onda kungarna Jehoahas, Jehojakim, Jehojakin (Konja) och Sidkia regerade. (Jer. 1:2, 3) Senare, medan han var i Egypten, skulle han profetera om de judiska flyktingarnas avgudadyrkan där. Hans bok fullbordades år 580 f.v.t. Den tid Jeremias bok omspänner är således en händelserik period på 67 år. — 52:31.

3. a) Hur fastslogs det på de hebreiska skrifternas tid att Jeremias bok är kanonisk och äkta? b) Vilket ytterligare vittnesbörd om detta kan man finna i de kristna grekiska skrifterna?

³ På hebreiska är profetens och hans boks namn Jir·mejạh eller Jir·mejạ·hu, som möjligen betyder ”Jehova upphöjer” eller ”Jehova löser [sannolikt: från moderlivet]”. Boken förekommer i alla förteckningar över de hebreiska skrifterna, och den är allmänt erkänd som kanonisk. Den dramatiska uppfyllelsen av många av profetiorna under Jeremias egen livstid bekräftar till fullo bokens äkthet. Dessutom nämns Jeremia flera gånger vid namn i de kristna grekiska skrifterna. (Matt. 2:17, 18; 16:14; 27:9) Det är tydligt att Jesus hade studerat Jeremias bok, för när han renade templet förband han uttryckssättet i Jeremia 7:11 med det som förekommer i Jesaja 56:7. (Mark. 11:17; Luk. 19:46) På grund av den dristighet och det mod Jesus visade trodde några till och med att han var Jeremia. (Matt. 16:13, 14) Jeremias profetia om ett nytt förbund (Jer. 31:31—34) omtalas av Paulus i Hebréerna 8:8—12 och 10:16, 17. Paulus citerar Jeremia 9:24, när han säger: ”Den som berömmer sig, låt honom berömma sig av Jehova.” (1 Kor. 1:31) I Uppenbarelseboken 18:21 finner vi samma illustration av Babylons fall som den Jeremia använde (Jer. 51:63, 64), men i Uppenbarelseboken är den uttryckt på ett ännu mera kraftfullt sätt.

4. Hur stöder arkeologin redogörelsen?

⁴ Arkeologiska fynd stöder också Jeremias redogörelse. En babylonisk krönika berättar till exempel om Nebukadnessars (Nebukadressars) erövring av Jerusalem år 617 f.v.t., då han tog kungen (Jehojakin) till fånga och insatte en kung efter sitt eget val (Sidkia). — 24:1; 29:1, 2; 37:1. *

5. a) Vad är känt om Jeremia själv? b) Vad kan sägas om hans sätt att skriva?

⁵ Vi har en fullständigare biografi av Jeremia än av någon annan av forntidens profeter, med undantag av Mose. Jeremia uppenbarar mycket om sig själv och sina innersta tankar och känslor. Det han berättar vittnar om att han var oförfärad och modig, men också ödmjuk och ömsint. Han var inte bara profet, utan också präst och en noggrann historieskrivare, och han sammanställde uppgifter ur olika skrifter. Han var son till prästen Hilkia från Anatot, en präststad i området norr om Jerusalem, ”i Benjamins land”. (1:1) Jeremias sätt att skriva är klart, direkt och lätt att förstå. Boken är full av illustrationer och målande uttryck, och den består av både prosa och poesi.

BOKENS INNEHÅLL

6. Hur är innehållet i profetian ordnat?

⁶ Stoffet är inte ordnat i kronologisk följd, utan ämnesvis. Redogörelsen skiftar därför många gånger  när det gäller tid och yttre omständigheter. Till sist beskrivs ödeläggandet av Jerusalem och Juda mycket detaljerat i kapitel 52. Denna skildring visar inte bara på vilket sätt många av profetiorna blev uppfyllda, utan anger också bakgrunden till Klagovisorna, som följer direkt efter Jeremias bok.

7. Hur blev Jeremia profet, och vilken försäkran ger Jehova honom?

⁷ Jehova ger Jeremia hans uppdrag (1:1—19). Var det därför att Jeremia önskade bli profet eller därför att han kom från en prästfamilj som han fick sitt uppdrag? Jehova själv förklarar: ”Innan jag formade dig i moderlivet kände jag dig, och innan du började komma fram ur modersskötet helgade jag dig. Till profet för nationerna gjorde jag dig.” Det är ett uppdrag från Jehova. Är Jeremia villig att gå? Ödmjukt kommer han med ursäkten: ”Jag är bara en pojke.” Jehova försäkrar honom: ”Se, jag har lagt mina ord i din mun. Se, jag har denna dag satt dig över nationerna och över kungarikena, till att rycka upp och bryta ner och tillintetgöra och riva ner, bygga och plantera.” Jeremia skall inte vara rädd. ”De kommer helt visst att strida mot dig, men de kommer inte att få övertaget över dig, för ’jag är med dig’, är Jehovas uttalande, ’för att befria dig’.” — 1:5, 6, 9, 10, 19.

8. a) I vilket avseende har Jerusalem varit otroget? b) Hur skall Jehova låta olycka komma över Jerusalem?

⁸ Jerusalem, en otrogen hustru (2:1—6:30). Vilket budskap innehåller Jehovas ord till Jeremia? Jerusalem är som en kvinna som har glömt sin första kärlek. Hon har övergett Jehova, källan med levande vatten, och har som en prostituerad bedrivit otukt med främmande gudar. Från att ha varit en utsökt röd vinstock har hon förvandlats till ”degenererade skott av en utländsk vinstock”. (2:21) Hennes mantelflikar har blivit fläckade av fattiga, oskyldiga själars blod. Till och med det prostituerade Israel har visat sig rättfärdigare än Juda. Gud uppmanar dessa avfälliga söner att vända tillbaka, för han är som äkta man deras ägare. Men de har varit som en förrädisk hustru. De kan vända tillbaka om de skaffar bort sina vämjeligheter och omskär sina hjärtan. ”Res upp en signal som visar mot Sion”, för Jehova skall låta en olycka komma från norr. (4:6) Sammanbrott på sammanbrott! Som ett lejon från sitt snår, som en brännande vind genom vildmarken och med vagnar som en stormvind, så skall den som verkställer Jehovas dom komma.

9. a) Vilket ord har Jeremia åt det motspänstiga Jerusalem? b) Till vilken nytta är deras rop om fred?

⁹ Ströva omkring i Jerusalem. Vad ser du? Bara överträdelser och otrohet! Folket har förnekat Jehova, och hans ord i Jeremias mun skall bli en eld som förtär dem liksom vedträn. De har övergett Jehova för att tjäna en utländsk gud, och därför skall han låta dem tjäna främlingar i ett främmande land. Motspänstiga människor! De har ögon, men kan inte se, och öron, men kan inte höra. Så fasansfullt! Profeter och präster profeterar rentav vad falskt är, ”och mitt eget folk har älskat att ha det så”, säger Jehova. (5:31) Olycka närmar sig från norr, men ”från den minste av dem ända till den störste av dem skaffar sig var och en orätt vinning”. De säger: ”’Det är fred! Det är fred!’ när det inte är någon fred.” (6:13, 14) Men plötsligt skall skövlaren komma. Jehova har gjort Jeremia till en metallproberare bland dem, men det finns inget annat än slagg och förkastat silver. De är helt och hållet usla.

10. Varför skall Jerusalem drabbas av samma öde som Silo och Efraim?

¹⁰ Varning om att templet inte utgör något skydd (7:1—10:25). Jehovas ord kommer till Jeremia, och han skall utropa det i tempelporten. Lyssna på honom, när han ropar till dem som går in: Ni skryter över Jehovas tempel, men vad är det ni gör? Förtrycker den faderlöse och änkan, utgjuter oskyldigt blod, vandrar efter andra gudar, stjäl, mördar, begår äktenskapsbrott, svär falskt och frambär offer åt Baal! Skrymtare! Ni har gjort Jehovas hus till ”rätt och slätt en rövarhåla”. Kom ihåg vad Jehova gjorde med Silo. Han skall göra detsamma med ditt hus, o Juda, och han skall kasta bort dig, alldeles som han kastade bort Efraim (Israel) i norr. — Jer. 7:4—11; 1 Sam. 2:12—14; 3:11—14; 4:12—22.

11. Varför är det lönlöst att be för Juda?

¹¹ Det är lönlöst att be för Juda. Folket gör till och med offerkakor åt ”himlarnas drottning”! I sanning, ”detta är den nation vars folk inte har lytt Jehovas, sin Guds, röst och inte har tagit emot tuktan. Trofastheten har gått förlorad.” (Jer. 7:18, 28) Juda har satt vämjeligheter i Jehovas hus och har bränt upp sina söner och döttrar på Tofets offerhöjder i Hinnoms dal. Se, den skall kallas ”dräpandets dal”, och deras döda kroppar skall bli mat åt fåglar och djur. (7:32) Glädje och jubel skall försvinna i Juda och i Jerusalem.

12. Vad skall komma över Juda i stället för fred, och vad skall hända med de gudar det har valt att tjäna?

¹² De hoppades på fred och läkedom, men se, förfäran! Deras motspänstighet skall leda till att de blir kringspridda och utrotade och till att veklagan höjs över dem. Jehova är ”den levande Guden och Kungen till obestämd tid”. Vad de gudar beträffar som inte har gjort himlarna och jorden, så finns det ingen ande i dem. De är tomhet och ett gyckelverk, och de kommer att förgås. (10:10—15) Jehova skall slunga i väg jordens invånare. Lyssna! Ett väldigt stampande från nordens land som skall ödelägga Judas städer. Profeten erkänner: Det tillkommer inte jordemänniskan att ens styra sitt steg, och han ber om att bli förd till rätta, för att han inte må bli gjord till intet. — 10:23.

13. Varför är Jeremia förbjuden att be för Juda, och hur styrker Jehova Jeremia i farans stund?

¹³ Förbundsbrytare förbannas (11:1—12:17).  Juda har inte lytt orden i det förbund som det ingått med Jehova. Det är lönlöst att folket ropar på hjälp. Jeremia skall inte be för Juda, för Jehova har ”tänt en eld” mot detta en gång så frodiga olivträd. (11:16) När Jeremias landsmän i Anatot konspirerar för att tillintetgöra honom, vänder sig profeten till Jehova för att få styrka och hjälp. Jehova utlovar hämnd på Anatot. Jeremia frågar: ”Hur kommer det sig att det är de ondskefullas väg som har varit framgångsrik?” Jehova försäkrar honom: Jag skall ”rycka upp och tillintetgöra” den olydiga nationen. — 12:1, 17.

14. a) Genom vilka illustrationer visar Jehova att Jerusalem är oförbätterligt och att det är omöjligt att avvända domen mot det? b) Vad blir följden av att Jeremia äter Jehovas ord?

¹⁴ Jerusalem oförbätterligt och dömt (13:1—15:21). Jeremia berättar att Jehova befallde honom att sätta ett linnebälte om sina höfter och sedan gömma det i en brant klippa vid Eufrat. När Jeremia kom för att gräva upp det, hade det blivit fördärvat. ”Det dög inte till något.” På detta sätt illustrerade Jehova sitt beslut att fördärva ”Judas stolthet och Jerusalems överflödande stolthet”. (13:7, 9) Han skall sönderslå dem mot varandra i deras druckenhet, likt stora krukor fyllda med vin. ”Kan en kusit förändra sin hud? Eller en leopard sina fläckar?” (13:23) Lika lite kan Jerusalem ändra sig; det är oförbätterligt. Jeremia får inte be för dessa människor. Även om Mose och Samuel trädde fram inför Jehova för att lägga sig ut för dem, skulle han inte lyssna, eftersom han har beslutat att viga Jerusalem åt tillintetgörelse. Jehova styrker Jeremia, så att han kan stå emot dem som smädar honom. Jeremia finner och äter Jehovas ord, vilket ”blir till jubel” och till hans ”hjärtas glädje”. (15:16) Det är inte tid för meningslösa skämt, utan för att förtrösta på Jehova, som har lovat att göra Jeremia till en befäst kopparmur mot folket.

15. a) Hur allvarliga är tiderna, och genom vilken befallning understryker Jehova detta? b) Hur skall människorna lära känna Jehovas namn, och varför kan de inte föra Jehova bakom ljuset?

¹⁵ Jehova skall sända fiskare och jägare (16:1—17:27). Med tanke på den nära förestående ödeläggelsen befaller Jehova Jeremia: ”Du skall inte ta dig en hustru, och du skall inte få söner och döttrar på denna plats.” (16:2) Det är varken tid att sörja eller hålla gästabud med landets invånare, eftersom Jehova står i begrepp att slunga ut dem ur landet. Sedan lovar Jehova också att sända fiskare till att fiska dem och jägare till att jaga dem, och därigenom ”kommer [de] sannerligen att inse att ... [hans] namn är Jehova”. (16:16, 21) Judas synd är inristad på folkets hjärta med järnstift, ja, med diamantspets. ”Hjärtat är mera förrädiskt än något annat och är desperat”, men Jehova kan utforska hjärtat. Ingen kan bedra honom. De som avfaller ”har övergett källan med levande vatten, Jehova”. (17:9, 13) Om Juda inte helgar sabbatsdagen, kommer Jehova att förtära dess portar och torn med eld.

16. Vad illustrerar Jehova genom krukmakaren och hans lerkärl?

¹⁶ Krukmakaren och leran (18:1—19:15). Jehova befaller Jeremia att gå ner till krukmakarens hus. Där lägger han märke till att krukmakaren börjar om igen på ett misslyckat lerkärl och gör det till ett annat kärl, allteftersom han behagar. Sedan förklarar Jehova att han själv är krukmakaren för Israels hus och att han har makt att bryta ner eller bygga upp. Därefter uppmanar han Jeremia att hämta en krukmakares lerflaska och gå till Hinnoms dal och där förkunna en olycka från Jehova, eftersom folket har uppfyllt platsen med oskyldigt blod och bränt upp sina söner i elden som helbrännoffer åt Baal. Jeremia skall sedan slå sönder flaskan som en symbol av att Jehova skall slå sönder Jerusalem och Judas folk.

17. Vilka prövande erfarenheter får Jeremia genomgå, men får detta honom att tiga?

¹⁷ Jeremia ger inte upp under förföljelse (20:1—18). Tillsyningsmannen i templet, Pashur, som är irriterad över Jeremias frimodiga predikande, sätter Jeremia i stocken för en natt. Sedan Jeremia blivit frigiven förutsäger han att Pashur skall föras i fångenskap till Babylon och dö där. Jeremia, som är bedrövad över det hån och den smälek han får utstå, överväger att ge upp. Men han kan inte hålla tyst. Jehovas ord blir i hans hjärta ”som en brinnande eld”, instängd i benen i hans kropp, så att han är tvungen att tala. Fastän han förbannar den dag han föddes, ropar han: ”Sjung till Jehova! Lovprisa Jehova! Ty han har befriat den fattiges själ ur ogärningsmännens hand.” — 20:9, 13.

18. Om vad underrättar Jeremia Sidkia?

¹⁸ Jehovas harm mot härskarna (21:1—22:30). Till svar på en förfrågan från Sidkia underrättar Jeremia honom om Jehovas raseri mot staden: Kungen i Babylon skall belägra den, och den skall förstöras genom pest, svärd, hungersnöd och eld. Sallum (Jehoahas) skall dö i landsflykt, Jehojakim skall få en åsnehingsts begravning, och hans son Konja (Jehojakin) skall slungas bort från Juda för att dö i Babylon.

19. Vad profeterar Jeremia om ”en rättfärdig telning”, och vad illustreras genom de två korgarna med fikon?

¹⁹ Hopp om ”en rättfärdig telning” (23:1—24:10). Jehova lovar att verkliga herdar skall ersätta de falska herdarna och att det skall komma ”en rättfärdig telning” av Davids ätt, en kung som ”sannerligen [kommer] att regera och handla omdömesgillt och utöva rättvisa och rättfärdighet i landet”. Vad är hans namn? ”Han kommer att kallas ... : ’Jehova är vår rättfärdighet’.” Han skall församla den förskingrade kvarlevan. (23:5, 6) Om profeterna hade stått i Jehovas förtroliga krets,  skulle de ha fått folket att höra och vända om från sin usla väg. I stället, säger Jehova, ”får [de] mitt folk att irra omkring på grund av sina falskheter”. (23:22, 32) ”Se! två korgar med fikon.” Jeremia använder de goda och de usla fikonen för att illustrera att en trogen kvarleva skall återfå Guds ynnest och vända tillbaka till sitt land och att en annan klass skall få ett olyckligt slut. — 24:1, 5, 8—10.

20. Hur använder Jehova Babylon som sin tjänare, men vad skall sedan ske med Babylon?

²⁰ Jehovas rättstvist med nationerna (25:1—38). Detta kapitel är en sammanfattning av de domar som beskrivs mera detaljerat i kapitlen 45—49. Genom tre parallella profetior förutsäger Jehova nu olycka för alla nationerna på jorden. Den första profetian visar att Nebukadressar skall vara Jehovas tjänare och ödelägga Juda och kringliggande nationer, ”och dessa nationer kommer att tvingas tjäna Babylons kung i sjuttio år”. Sedan blir det Babylons tur, och det skall bli ”ödsliga ödemarker till obestämd tid”. — 25:1—14.

21. Vem skall dricka av bägaren med Jehovas raseri? Med vilket resultat?

²¹ Den andra profetian är synen av Jehovas bägare med raseriets vin. Jeremia skall ge denna bägare till nationerna, och ”de skall dricka och svaja fram och tillbaka och handla som galningar” på grund av den tillintetgörelse som Jehova låter komma över dem. Först skall han ge den till Jerusalem och Juda. Sedan fortsätter han till Egypten, tillbaka till Filisteen, tvärs över till Edom, upp till Tyros, till länder nära och fjärran och till ”jordens alla andra kungariken som är på markens yta; och Sesaks kung, han kommer att dricka efter dem”. De skall dricka, spy och falla omkull. Ingen kommer att bli skonad. — 25:15—29.

22. Genom vilken stor olycka skall Jehovas brinnande vrede komma till uttryck?

²² I den tredje profetian uttrycker Jeremia sig på ett storslaget poetiskt språk. ”Från höjden kommer Jehova själv att ryta ... mot alla jordens invånare.” Ett dån, en olycka, en väldig storm! ”Och de av Jehova slagna kommer på den dagen sannerligen att ligga strödda från den ena ändan av jorden ända till den andra ändan av jorden.” Ingen veklagan, inga begravningar. De kommer att bli till gödsel på marken. De falska herdarna kommer att slaktas tillsammans med de majestätiska i deras hjord. För dem finns det ingen möjlighet att undkomma. Lyssna till deras tjut! Jehova själv ”skövlar deras betesmark” på grund av sin ”brinnande vrede”. — 25:30—38.

23. a) Vilken konspiration blir Jeremia utsatt för, vilket försvar kommer han med, och vilka tidigare fall hänvisas det till när man frikänner honom? b) Hur åskådliggör Jeremia den kommande babyloniska fångenskapen, och vilken profetia om Hananja uppfylls?

²³ Jeremia får upprättelse (26:1—28:17). Härskarna och folket konspirerar för att döda Jeremia. Jeremia lägger fram sitt försvar. Det är Jehovas ord som han har talat. Om de dödar honom, kommer de att döda en oskyldig människa. Domen lyder: Inte skyldig. Några av de äldre männen påminner om vad som hände med profeterna Mika och Urija, som profeterade i likhet med Jeremia. Jehova befaller därpå Jeremia att göra band och okstänger, lägga dem på sin hals och sedan sända dem till nationerna runt omkring som tecken på att de skall tjäna Babylons kung under en tid då tre generationer av härskare har makten. Hananja, en av de falska profeterna, motstår Jeremia. Han förklarar att Babylons ok kommer att brytas sönder inom två år och åskådliggör detta genom att bryta sönder träoket. Jehova understryker sin profetia genom att låta Jeremia göra ett järnok och förutsäga att Hananja skall dö det året. Hananja dör som det var förutsagt.

24. a) Vilket budskap sänder Jeremia till de landsflyktiga i Babylon? b) Med vilka skall Jehova sluta ett nytt förbund, och hur skall detta visa sig vara mera storslaget än det tidigare förbundet?

²⁴ Tröst för de landsflyktiga i Babylon (29:1—31:40). Jeremia skriver till de landsflyktiga som förts till Babylon tillsammans med Jekonja (Jehojakin): Slå er ner där, för det skall förflyta en tid av 70 år av landsflykt innan Jehova för er tillbaka. Jehova befaller Jeremia att skriva om deras återvändande i en bok: Jehova skall bryta sönder deras ok, och ”de kommer sannerligen att tjäna Jehova, sin Gud, och David, sin kung, som jag [Jehova] kommer att uppresa åt dem”. (30:9) Rakel skall hålla tillbaka sin röst från gråt, för hennes söner ”kommer sannerligen att vända tillbaka från fiendens land”. (31:16) Och nu kommer ett lugnande tillkännagivande från Jehova! Han skall sluta ett nytt förbund med Judas hus och Israels hus. Det skall vara långt mera storslaget än det förbund som de har brutit! Jehova skall skriva sin lag djupt i deras inre, på deras hjärtan. ”Och jag skall bli deras Gud, och de själva kommer att bli mitt folk.” Från den minste till den störste skall alla känna Jehova, och han kommer att förlåta deras missgärning. (31:31—34) Deras stad skall bli återuppbyggd som något heligt åt Jehova.

25. Hur betonas det att det är absolut säkert att Israel skall bli återställt, och vilka nyheter innehåller Jehovas ord?

²⁵ Jehovas förbund med David är säkert (32:1—34:22). Under Nebukadressars slutliga belägring av Jerusalem hålls Jeremia inspärrad. Men som ett tecken på att Jehova verkligen kommer att återställa Israel köper Jeremia ett fält i Anatot och lägger undan köpehandlingarna i ett lerkärl. Jehovas ord kommer nu till Jeremia med goda nyheter: Juda och Jerusalem skall återigen glädja sig, och Jehova skall uppfylla sitt förbund med David. Men du, o Sidkia, må veta att Babylons kung skall  bränna upp denna stad i eld, och du själv skall gå i fångenskap till Babylon. Ve slavägarna, som samtyckte till att frige sina slavar men som har brutit sitt förbund!

26. Vilket löfte ger Jehova åt rekabiterna, och varför?

²⁶ Jehovas löfte till rekabiterna (35:1—19). I kung Jehojakims dagar sänder Jehova Jeremia till rekabiterna, som sökte tillflykt i Jerusalem vid babyloniernas första angrepp. Jeremia erbjuder dem vin att dricka, men de vägrar att dricka det på grund av den befallning deras förfader, Jonadab, gett mer än 250 år tidigare. Sannerligen en slående kontrast till Judas otrogna handlingssätt! Jehova lovar dem: ”Det kommer inte att från Jonadab, Rekabs son, avskäras en man från att stå inför mig alla dagar.” — 35:19.

27. Varför måste boken med Jeremias profetior skrivas om?

²⁷ Jeremia skriver boken på nytt (36:1—32). Jehova befaller Jeremia att skriva ner alla de profetiska ord han har uttalat till nu. Jeremia dikterar dessa för Baruk, som sedan läser dem högt i Jehovas hus på en fastedag. Kung Jehojakim sänder efter rullen, och så snart han har hört ett avsnitt skär han i vrede av det och kastar det i elden. Han befaller att Jeremia och Baruk skall arresteras, men Jehova gömmer dem och uppmanar Jeremia att skriva en ny rulle.

28. a) Vilka profetior förkunnar Jeremia ihärdigt? b) Hur utgör Ebed-Meleks handlingssätt en kontrast till furstarnas?

²⁸ Jerusalems sista dagar (37:1—39:18). Berättelsen handlar nu återigen om Sidkias regeringstid. Kungen uppmanar Jeremia att be till Jehova till förmån för Juda. Profeten vägrar att göra detta och säger att Jerusalems undergång är säker och viss. Jeremia försöker gå till Anatot, men han blir gripen som desertör, slagen och fängslad i många dagar. Sidkia sänder sedan efter honom. Finns det ett ord från Jehova? Ja, det finns det verkligen! ”I Babylons kungs hand kommer du att bli given!” (37:17) Furstarna, som är förbittrade över Jeremias ihärdiga profeterande om undergång, kastar honom i en dyig cistern. Etiopiern Ebed-Melek, en eunuck i kungens hus, lägger sig vänligt ut för Jeremia, så att han räddas från en långsam död, men han hålls kvar i Vaktgården. Återigen kallar Sidkia till sig Jeremia men får bara beskedet: Överlämna dig åt Babylons kung, eller bered dig på fångenskap och Jerusalems ödeläggelse! — 38:17, 18.

29. Vilken olycka drabbar nu Jerusalem, men hur går det för Jeremia och Ebed-Melek?

²⁹ Belägringen av Jerusalem varar i 18 månader, och sedan blir staden intagen i Sidkias 11:e år. Kungen flyr med sin här men blir upphunnen. Hans söner och ädlingarna slås ihjäl inför hans ögon, och han görs blind och förs till Babylon i bojor. Staden bränns upp och läggs i ruiner, och alla utom några få fattiga förs i landsflykt till Babylon. På Nebukadressars befallning blir Jeremia frigiven från Vaktgården. Innan han blir frigiven underrättar han Ebed-Melek om Jehovas löfte att befria denne, därför att han förtröstade på Jehova. — 39:18.

30. Hur underlåter det kvarvarande folket att rätta sig efter Jeremias råd, och vilken dom om undergång kungör Jeremia i Egypten?

³⁰ De slutliga händelserna i Mispa och i Egypten (40:1—44:30). Jeremia stannar kvar i Mispa tillsammans med Gedalja, som babylonierna gör till ståthållare över det kvarvarande folket. Efter två månader blir Gedalja mördad. Folket söker Jeremias råd, och han förmedlar Guds ord till dem: Jehova kommer inte att rycka upp er från detta land. Var inte rädda för Babylons kung. Om ni däremot går ner till Egypten, kommer ni att dö! Men ner till Egypten går de och tar Jeremia och Baruk med sig. I Tahpanhes i Egypten kungör Jeremia Jehovas dom om undergång: Babylons kung skall sätta sin tron i Egypten. Det är till ingen nytta att Israel tillber Egyptens gudar och åter börjar offra åt ”himlarnas drottning”. Har de glömt hur Jehova ödelade Jerusalem på grund av dess avgudadyrkan? Jehova skall låta olycka komma över dem i Egyptens land, och de skall inte vända tillbaka till Juda. Som ett tecken skall Jehova ge Farao Hofra i hans fienders hand.

31. Vilken försäkran får Baruk?

³¹ Baruks lott (45:1—5). Baruk är bedrövad över att höra Jeremias upprepade domsprofetior. Han blir tillsagd att först tänka på Jehovas verk att bygga upp och riva ner i stället för att ”söka stora ting” för sig själv. (45:5) Han skall bli räddad genom hela olyckan.

32. Mot vilka skall ”Jehovas svärd” komma?

³² Jehovas svärd mot nationerna (46:1—49:39). Jeremia berättar om Babylons segrar över Egypten vid Karkemish och andra ställen. Fastän nationerna skall bli utrotade, skall Jehovas ”tjänare Jakob” bestå, men skall inte bli ostraffad. ”Jehovas svärd” skall komma mot filistéerna, mot det stolta Moab och det skrytsamma Ammon, mot Edom och Damaskus, Kedar och Hasor. (47:6) Elams båge skall brytas sönder.

33. a) Vad skall hända med den gyllene bägaren, Babylon? b) Hur måste Guds folk därför handla?

³³ Jehovas svärd mot Babylon (50:1—51:64). Jehova säger med avseende på Babylon: Omtala det bland nationerna. Dölj inget. Babylon har intagits, och hennes gudar har fått stå med skam. Fly ut ur henne. Denna smideshammare som har krossat alla jordens nationer har själv blivit sönderbruten. ”O [du] Förmätenhet”, det fångna Israels och det fångna Judas förtryckare, vet att härars Jehova är deras Återköpare. Babylon skall bli ett tillhåll för tjutande djur. ”Liksom vid Guds omstörtning av  Sodom och Gomorra ... kommer ingen man att bo där.” (50:31, 40) Babylon har varit en gyllene bägare i Jehovas hand för att göra nationerna druckna, men plötsligt har hon fallit så att hon själv är krossad. Tjut över henne. Jehova har uppväckt medernas kungars ande för att fördärva henne. Babylons väldiga män har upphört att strida. De har blivit som kvinnor. Babylons dotter skall bli hårt tilltrampad som en tröskplats. ”De skall sova en till obestämd tid bestående sömn, som de inte kommer att vakna upp ur.” Havet har stigit upp och övertäckt Babylon med många vågor. ”Gå ut från hennes mitt, o mitt folk, och för i säkerhet var och en sin själ undan Jehovas brinnande vrede.” (51:39, 45) Det hörs ett skri och ett stort brak från Babylon! Babylons krigsvapen skall slås sönder, ty Jehova är en vedergällningens Gud. Han kommer ovillkorligen att vedergälla.

34. Vilket tecken illustrerar Babylons fall?

³⁴ Jeremia befaller Seraja: Bege dig till Babylon och läs upp dessa profetiska ord mot Babylon. Bind sedan en sten vid boken och kasta den mitt i Eufrat. ”Och du skall säga: ’På detta sätt kommer Babylon att sjunka ner och aldrig mer stiga upp, för den olyckas skull som jag låter komma över henne.’” — 51:61—64.

35. Vilken berättelse följer nu?

³⁵ Berättelse om Jerusalems fall (52:1—34). Denna berättelse är nästan identisk med den som tidigare återgetts i 2 Kungaboken 24:18—20; 25:1—21, 27—30.

VARFÖR DEN ÄR NYTTIG

36. a) Vilket exempel på mod och nitälskan utgör Jeremia? b) I vilka avseenden är Baruk, rekabiterna och Ebed-Melek också utmärkta exempel för oss?

³⁶ Denna inspirerade profetia är helt igenom uppbyggande och nyttig. Se på det exemplariska mod som profeten Jeremia visade. Han förkunnade utan fruktan ett impopulärt budskap för ett gudlöst folk. Han ville inte ha gemenskap med de ondskefulla. Han insåg hur angeläget Jehovas budskap var och ägnade sig helhjärtat åt Jehovas verk. Han gav aldrig upp. Han fann att Guds ord var som en eld i benen i hans kropp, och det var hans hjärtas jubel och glädje. (Jer. 15:16—20; 20:8—13) Må vi alltid vara lika nitiska för Jehovas ord! Må vi också lojalt stödja Guds tjänare, liksom Baruk lojalt stödde Jeremia. Rekabiternas uppriktiga lydnad är också ett utomordentligt exempel för oss, och det är också Ebed-Meleks välvilliga omtanke om den förföljde profeten. — 36:8—19, 32; 35:1—19; 38:7—13; 39:15—18.

37. Hur styrker studiet av Jeremias bok tron på Jehovas förmåga att profetera?

³⁷ Jehovas ord som kom till Jeremia uppfylldes med förvånansvärd exakthet. Detta styrker sannerligen tron på Jehovas förmåga att profetera. Tänk till exempel på de profetior som Jeremia själv fick se uppfyllas: Sidkias fångenskap och Jerusalems tillintetgörelse (21:3—10; 39:6—9), kung Sallums (Jehoahas’) avsättning från tronen och hans död i fångenskap (Jer. 22:11, 12; 2 Kung. 23:30—34; 2 Krön. 36:1—4), kung Konjas (Jehojakins) bortförande i fångenskap till Babylon (Jer. 22:24—27; 2 Kung. 24:15, 16) och den falske profeten Hananjas död inom ett år (Jer. 28:16, 17). Alla dessa profetior, och många fler, uppfylldes alldeles som Jehova hade förutsagt. Senare profeter och tjänare åt Jehova fann också att Jeremias profetior var tillförlitliga och till nytta. Så till exempel förstod Daniel med hjälp av Jeremias skrifter att Jerusalem skulle ligga öde i 70 år, och Esra riktade uppmärksamheten på uppfyllelsen av Jeremias ord vid slutet av de 70 åren. — Dan. 9:2; 2 Krön. 36:20, 21; Esr. 1:1; Jer. 25:11, 12; 29:10.

38. a) Vilket förbund, som Jesus också talade om, framhävs i Jeremias profetia? b) Vilket hopp om ett kungarike förkunnas?

³⁸ Då Jesus instiftade firandet av Herrens kvällsmåltid tillsammans med sina lärjungar visade han på uppfyllelsen av Jeremias profetia om det nya förbundet. Således hänvisade han till ”det nya förbundet i kraft av ... [sitt] blod”, varigenom deras synder blev förlåtna och de blev samlade som Jehovas andliga nation. (Luk. 22:20; Jer. 31:31—34) Det är med de av anden pånyttfödda, som har förts in i det nya förbundet, som Kristus ingår ett förbund om ett kungarike, för att de skall härska tillsammans med honom i himlarna. (Luk. 22:29; Upp. 5:9, 10; 20:6) Detta kungarike omtalas flera gånger i Jeremias profetia. Mitt ibland alla fördömelserna av det trolösa Jerusalem pekade Jeremia på denna stråle av hopp: ”’Se! Det kommer dagar’, är Jehovas uttalande, ’och jag skall uppresa åt David en rättfärdig telning. Och en kung kommer sannerligen att regera och handla omdömesgillt och utöva rättvisa och rättfärdighet i landet.’” Ja, en kung som kallas ”Jehova är vår rättfärdighet”. — Jer. 23:5, 6.

39. Vad utgör Jeremias förutsägelse om att en kvarleva skulle återvända från Babylon en försäkran om?

³⁹ Jeremia talar på nytt om en återställelse: ”Och de kommer sannerligen att tjäna Jehova, sin Gud, och David, sin kung, som jag kommer att uppresa åt dem.” (30:9) Slutligen berättar han om det goda ord som Jehova har talat om Israel och Juda: ”I de dagarna och på den tiden kommer jag att låta en rättfärdig telning skjuta upp åt David.” Hans säd skall mångfaldigas, och han skall få en son som ”härskar som kung på hans tron”. (33:15, 21) Lika säkert som att en kvarleva återvände från Babylon skall denne rättfärdige telnings kungarike verkställa rättvisa och rättfärdighet på hela jorden. — Luk. 1:32.

[Fotnoter]

[Frågor]