Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Bibelbok nr 38 — Sakarja

Bibelbok nr 38 — Sakarja

Bibelbok nr 38 Sakarja

Skribent: Sakarja

Platsen där den skrevs: Jerusalem

Boken fullbordad: 518 f.v.t.

Omfattar tiden: 520—518 f.v.t.

1. Hur förhöll det sig med templet i Jerusalem, när Sakarja började profetera?

ARBETET med att bygga på Jehovas tempel i Jerusalem låg nere, när Sakarja började profetera. Salomo hade byggt det ursprungliga templet på sju och ett halvt år (1 Kung. 6:37, 38), men de judar som hade återvänt till hemlandet hade nu bott i Jerusalem i 17 år, och ändå var byggnadsarbetet långt ifrån fullbordat. Arbetet hade slutligen avstannat helt och hållet efter det förbud som utfärdats av Artaxerxes (antingen Bardiya eller Gaumata). Men trots detta officiella förbud kom nu arbetet återigen i gång. Jehova använde Haggaj och Sakarja till att sporra folket att återuppta byggnadsarbetet och hålla på med det tills det var fullbordat. — Esr. 4:23, 24; 5:1, 2.

2. Varför tycktes uppgiften vara som ett berg, men vad riktade Sakarja judarnas uppmärksamhet på?

2 Den uppgift som låg framför dem tycktes vara som ett berg. (Sak. 4:6, 7) De var få, motståndarna var många, och även om de hade en furste av Davids ätt, Serubbabel, hade de ingen kung, och de stod under främmande herravälde. Det lättaste vore att ge upp och bara tänka på sig själv, men nu krävdes det stark tro och energisk handling! Sakarja blev använd av Jehova till att rikta judarnas uppmärksamhet på Guds omedelbara uppsåt och det ännu storslagnare framtida uppsåtet, och han styrkte dem således för det arbete som skulle uträttas. (8:9, 13) De skulle inte efterlikna sina otacksamma förfäder. — 1:5, 6.

3. a) Vem var Sakarja, och varför är hans namn passande? b) När uttalades och nedtecknades Sakarjas profetia?

3 Vem var Sakarja? I Bibeln nämns omkring 30 olika personer med det namnet. Men den som skrivit Sakarjas bok omtalas som ”Sakarja, son till Berekja, son till Iddo, profeten”. (Sak. 1:1; Esr. 5:1; Neh. 12:12, 16) Hans namn (hebreiska: Zekhar·jạh) betyder ”Jehova har kommit ihåg”. Det framgår mycket tydligt av Sakarjas bok att ”härars Jehova” kommer ihåg sitt folk och gör gott mot dem för sitt eget namns skull. (Sak. 1:3) De tidsuppgifter som nämns i boken visar att den omfattar minst två år. Det var ”i åttonde månaden i Darius’ andra år” (oktober/november 520 f.v.t.) som tempelbygget återupptogs och Sakarja började profetera. (1:1) Boken omnämner också den ”fjärde dagen i nionde månaden, det är i kislev”, i ”kung Darius’ fjärde år” (omkring 1 december 518 f.v.t.). (7:1) Följaktligen har Sakarja utan tvivel uttalat och även nedtecknat sin profetia under åren 520—518 f.v.t. — Esr. 4:24.

4, 5. a) Varför förutsade Sakarja Tyros’ fall långt efter det att Nebukadnessar hade belägrat staden? b) Särskilt vilka profetiors uppfyllelse utgör övertygande bevis för att boken är inspirerad?

4 De som studerar Sakarjas bok kommer att finna fullt tillräckliga bevis för att den är äkta. Låt oss ta Tyros som exempel. Det var efter en 13-årig belägring som den babyloniske kungen Nebukadnessar ödelade Tyros. Men det innebar inte det fullständiga slutet för Tyros. Många år senare förutsade Sakarja Tyros’ fullständiga tillintetgörelse. Det var östaden Tyros som Alexander den store erövrade, sedan han hade anlagt sin berömda damm eller grusbank ut till ön. Han brände skoningslöst ner staden, och därigenom uppfylldes Sakarjas profetia, som uttalats omkring 200 år tidigare. *Sak. 9:2—4.

5 Det starkaste beviset för att boken är inspirerad av Gud är emellertid att dess profetior om Messias, Kristus Jesus, har gått i uppfyllelse, något man kan se genom att jämföra Sakarja 9:9 med Matteus 21:4, 5 och Johannes 12:14—16; Sakarja 12:10 med Johannes 19:34—37; Sakarja 13:7 med Matteus 26:31 och Markus 14:27. Det är också värt att lägga märke till likheterna mellan Sakarja 8:16 och Efesierna 4:25; Sakarja 3:2 och Judas, vers 9; Sakarja 14:5 och Judas, vers 14. Vilken underbar samstämmighet i Guds ord!

6. a) Vad är förklaringen till att stilen i Sakarjas bok ändras från och med kapitel 9? b) Vad kan vara skälet till att Matteus talar om Sakarja som ”Jeremia”?

6 En del bibelkritiker påstår att senare delen av boken (kapitlen 9—14) inte kan ha skrivits av Sakarja. De grundar detta påstående på att stilen är annorlunda än i första delen (kapitlen 1—8). Förändringen i fråga om stilen är emellertid på intet vis större än att den kan förklaras med att det ämne som behandlas är helt annorlunda. Medan de åtta första kapitlen handlar om sådant som var av mera omedelbar betydelse för folket på Sakarjas tid, ser profeten i kapitlen 9—14 framåt mot en mera avlägsen framtid. En del har frågat hur det kommer sig att Matteus citerar Sakarja men tillskriver Jeremia dessa ord. (Matt. 27:9; Sak. 11:12) Det verkar som om Jeremias bok ibland räknades som den första boken bland de senare profeterna (i stället för Jesajas bok, som fallet är i våra nuvarande biblar). När Matteus hänvisar till Sakarja som ”Jeremia”, kan han alltså ha följt den judiska seden att beteckna en hel avdelning av de hebreiska skrifterna med namnet på den första boken i avdelningen. Jesus använde själv beteckningen ”Psalmerna” om alla de böcker som kallas Skrifterna. — Luk. 24:44. *

7. Hur är innehållet i Sakarjas bok ordnat?

7 Fram till kapitel 6, vers 8, beskriver boken åtta syner — liknande de syner Daniel och Hesekiel fick — som huvudsakligen har med templets återuppbyggnad att göra. Sedan följer proklamationer och profetior om uppriktig tillbedjan, återställelse och dagen för Jehovas krig.

BOKENS INNEHÅLL

8. Vad visar synen av de fyra ryttarna angående Jerusalem och nationerna?

8 Första synen: De fyra ryttarna (1:1—17). ”Vänd tillbaka till mig ... , och jag kommer att vända tillbaka till er”, säger Jehova, och sedan frågar han: ”Vad mina ord och mina förordningar angår, som jag gav mina tjänare, profeterna, befallning om, hann de inte upp era fäder?” (1:3, 6) Folket erkänner att de har fått vad de förtjänat. Sakarja får nu sin första syn. På natten står fyra ryttare bland träden nära Jerusalem. De har återvänt från att ha inspekterat hela jorden, som de har funnit rofylld och sorglös. Men Jehovas ängel, som frågar ut dem, är verkligen oroad över Jerusalems tillstånd. Jehova förklarar själv att han harmas med stor harm på de nationer som bidrog till Sions olycka, och han säger: ”Jag kommer helt visst att vända tillbaka till Jerusalem med barmhärtighetsgärningar.” Hans eget hus skall byggas där, och hans städer ”kommer åter att överflöda av det goda”. — 1:16, 17.

9. Hur förklarar Jehova synen av hornen och hantverkarna?

9 Andra synen: Hornen och hantverkarna (1:18—21). Sakarja ser de fyra horn som förskingrade Juda, Israel och Jerusalem. Sedan visar Jehova honom fyra hantverkare och förklarar att dessa skall komma för att störta ner hornen på de nationer som motstår Juda.

10. Vad skall Jehova göra för Jerusalem?

10 Tredje synen: Jerusalems välstånd (2:1—13). En man ses mäta Jerusalem. Staden skall välsignas med utvidgning, och Jehova skall bli en eldsmur runt omkring den och till härlighet i dess mitt. Han ropar: ”Hallå där, Sion! Sätt dig i säkerhet”, och han tillägger varnande: ”Den som rör er, han rör min ögonglob.” (2:7, 8) När Jehova bor i Sion, skall det glädja sig, och många nationer skall ansluta sig till Jehova. Allt kött uppmanas att vara tyst inför Jehova, ”ty han har rest sig från sin heliga boning”. — 2:13.

11. Hur blir översteprästen Josua rentvådd, och vilken kurs uppmanas han att följa?

11 Fjärde synen: Josua får rena kläder (3:1—10). Sakarja får se översteprästen Josua stå inför rätta. Satan motstår Josua, och Jehovas ängel förebrår Satan. Är inte Josua ”ett vedträ, ryckt ur elden”? (3:2) Josua förklaras vara ren, och hans nersmutsade kläder byts ut mot rena ”högtidskläder”. Han uppmanas att vandra på Jehovas vägar. Jehova låter sin ”tjänare Telningen komma” och lägger inför Josua en sten på vilken det är sju ögon. — 3:4, 8.

12. Vilken uppmuntran och försäkran ges beträffande tempelbygget?

12 Femte synen: Lampstället och olivträden (4:1—14). Ängeln väcker Sakarja och låter honom se ett lampställ av guld med sju lampor, vilket står mellan två olivträd. Han hör Jehovas ord till Serubbabel: ”Inte genom ... militärstyrka, inte heller genom kraft, utan genom ... [Guds] ande.” Ett stort ”berg” skall jämnas ut inför Serubbabel, och templets huvudsten skall föras fram under ropet: ”Så behagfull! Så behagfull!” Serubbabel har lagt templets grund, och Serubbabel skall fullborda arbetet. De sju lamporna är Jehovas ögon, som ”sveper runt över hela jorden”. (4:6, 7, 10) De två olivträden är Jehovas två smorda.

13—15. Vad ser Sakarja i synerna av den flygande skriftrullen, efamåttet och de fyra vagnarna?

13 Sjätte synen: Den flygande skriftrullen (5:1—4). Sakarja ser en flygande skriftrulle, som är omkring nio meter lång och fyra och en halv meter bred. Ängeln förklarar att detta är förbannelsen som går ut på grund av alla som stjäl och svär falskt i Jehovas namn.

14 Sjunde synen: Efamåttet (5:5—11). Locket lyfts från ett efamått (som rymmer omkring 22 liter), och en kvinna som kallas ”Ondskan” kommer till synes. Hon kastas tillbaka i efan, som sedan lyfts upp mot himlen av två kvinnor med vingar för att föras till Sinar (Babylon) och ”sättas ner där på sin rätta plats”. — 5:8, 11.

15 Åttonde synen: De fyra vagnarna (6:1—8). Se! Fram mellan två kopparberg kommer fyra vagnar förspända med hästar av olika färger. Det är himlarnas fyra andar. På ängelns befallning drar de omkring på jorden.

16. Vad sägs det profetiskt om ”Telningen”?

16 Telningen; otillbörlig fasta (6:9—7:14). Jehova uppmanar nu Sakarja att sätta en storslagen krona på översteprästen Josuas huvud. Han talar profetiskt om ”Telningen”, som skall bygga Jehovas tempel och härska som präst på sin tron. — 6:12.

17. Vad önskar Jehova i fråga om tillbedjan, och vad blev följden för dem som stod emot hans ord?

17 Två år efter det att Sakarja hade börjat profetera kommer en delegation från Betel för att fråga prästerna i templet om man skall fortsätta med att gråta och fasta under vissa perioder. Genom Sakarja frågar Jehova folket och prästerna om de verkligen är uppriktiga när de fastar. Vad Jehova önskar är lydnad, sann rättvisa, kärleksfull omtanke och barmhärtighet. (7:7, 9) Eftersom judarna hade stått emot hans profetiska ord med motspänstiga skuldror och med hjärtan hårda som smärgelsten, hade han som genom en storm slungat ut dem bland alla nationerna.

18. Vilka härliga löften om återställelse ger Jehova?

18 Återställelse; ”tio män” (8:1—23). Jehova förklarar att han skall vända tillbaka till Sion och ha sin boning i Jerusalem, som skall kallas ”sannfärdighetens stad”. Gamla människor skall sitta på stadens torg, och barn skall leka där. Detta är inte alltför svårt för Jehova, den sanne och rättfärdige Guden! Jehova lovar de kvarvarande av sitt folk fridens säd och säger: ”Var inte rädda. Må era händer vara starka.” (8:3, 13) Detta skall de göra: Tala sanning med varandra och döma med sanning, inte tänka ut olycka mot varandra i sina hjärtan och inte älska falska eder. Ja, den tiden skall komma, när invånarna i många städer helt visst kommer att inbjuda varandra att beslutsamt gå i väg för att söka Jehova, och ”tio män” av alla språk kommer att ”gripa tag i en mans, en judes, mantelflik” och gå med Guds folk. — 8:23.

19. Vilken kraftig proklamation följer, men vad sägs det om Jerusalems kung?

19 En proklamation mot nationerna; falska herdar (9:1—11:17). I bokens andra avdelning, kapitlen 9—14, beskriver Sakarja inte längre allegoriska syner, utan använder den mera vanliga profetiska stilen. Han börjar med en kraftig proklamation mot olika städer, däribland Tyros på klippön. Jerusalem uppmanas att fröjda sig och jubla i triumf, för det sägs: ”Se! Din kung, han kommer till dig. Han är rättfärdig, ja, räddad; ödmjuk och ridande på en åsna.” (9:9) Han skall utrota stridsvagnar och bågar och tala fred till nationerna, och han skall härska till jordens ändar. Jehova skall strida för sitt folk mot Grekland och rädda det. ”Ty o hur stor är inte hans godhet, och hur stor är inte hans skönhet!” (9:17) Jehova, han som ger regn, fördömer spåmännen och de falska herdarna. Han skall göra Judas hus överlägset, och de som är av Efraim skall bli som en väldig man. De friköptas ”hjärta kommer att fröjda sig i Jehova ... , och i hans namn kommer de att vandra”. — 10:7, 12.

20. Vad illustreras med hjälp av stavarna ”Ljuvlighet” och ”Förening”?

20 Sakarja får nu i uppdrag att vara herde för småboskapshjorden, som har blivit såld till att slaktas av herdar som inte visar medömkan och som säger: ”Må Jehova vara välsignad, medan jag skaffar mig rikedom.” (11:5) Profeten tar två stavar och kallar dem ”Ljuvlighet” och ”Förening”. (11:7) Genom att bryta sönder staven ”Ljuvlighet” visar han i bild att ett förbund bryts. Sedan begär han att få sin lön, och man väger upp åt honom 30 silverstycken. Jehova befaller Sakarja att kasta dem in i skattkammaren och omtalar dem mycket sarkastiskt som ”det majestätiska värde som jag har blivit värderad till”. (11:13) Nu hugger profeten staven ”Förening” i stycken, varigenom broderskapet mellan Juda och Israel bryts. Ett svärd skall komma över de falska herdarna, som har försummat Jehovas får.

21. a) Vad är Jehovas dom över dem som strider mot Jerusalem? b) Vad skall kringspridas, och vad skall luttras?

21 Jehova för krig, blir kung (12:1—14:21). En annan proklamation börjar. Jehova skall göra Jerusalem till en skål som får folken att ragla och till en sten som är tung att lyfta; de som lyfter den skall riva sig såriga. Han skall förinta alla nationer som kommer mot Jerusalem. Över Davids hus skall Jehova utgjuta ynnestens och de enträgna bönernas ande, och folket skall se upp på den som de har genomborrat och hålla klagan över honom, ”som vid klagan över ende sonen”. (12:10) Härars Jehova förklarar att alla avgudar och falska profeter skall avskäras, utrotas. En sådan profets egna föräldrar skall tillfoga honom sår, så att han skäms och tar av sig sin ämbetsklädnad. Jehovas herde, hans följeslagare, skall bli slagen och småboskapshjorden kringspridas, men Jehova skall luttra ”den tredje delen”, som skall anropa hans namn. Jehova skall säga: ”Den är mitt folk”, och den skall svara: ”Jehova är min Gud.” — 13:9.

22. Vad skall ske med nationerna och med Jerusalem på den ”dag som tillhör Jehova”?

22 ”Se! Det kommer en dag som tillhör Jehova.” Alla nationer skall angripa Jerusalem, och hälften av staden skall dra bort i landsflykt, medan en kvarleva blir kvar. Sedan skall Jehova dra ut och föra krig mot dessa nationer, ”som på sin krigförings dag, på kampens dag”. (14:1, 3) Olivträdens berg öster om Jerusalem skall klyvas från öster till väster, så att det bildas en dal där man kan söka tillflykt. På den dagen skall levande vatten flyta österut och västerut från Jerusalem, både sommar och vinter, och ”Jehova skall bli kung över hela jorden”. (14:9) Jerusalem skall åtnjuta trygghet, men Jehova skall hemsöka dem som för krig mot det. Medan de ännu står skall deras kött, ögon och tungor ruttna bort. Förvirring skall uppstå bland dem. Den enes hand skall vändas mot den andres. De som blir kvar ur nationerna skall ”dra upp från år till år för att böja sig ner för Kungen, härars Jehova”. — 14:16.

VARFÖR DEN ÄR NYTTIG

23. Hur är Sakarjas profetia trosstärkande?

23 Alla som studerar och mediterar över Sakarjas profetia kommer att vinna trosstärkande kunskap. Mer än 50 gånger riktar Sakarja uppmärksamheten på uttrycket ”härars Jehova”, som visar att Jehova strider för sitt folk och beskyddar det och ger sina tjänare den kraft de behöver. När motstånd i likhet med ett berg utgjorde ett hot mot fullbordandet av tempelbygget, förklarade Sakarja: ”Detta är Jehovas ord till Serubbabel, och det lyder: ’”Inte genom en militärstyrka, inte heller genom kraft, utan genom min ande”, har härars Jehova sagt. Vem är du, o stora berg? Inför Serubbabel kommer du att bli ett slättland.’” Templet fullbordades med hjälp av Jehovas ande. Likaså kommer hindren i våra dagar att försvinna, om vi angriper dem i tro på Jehova. Det är som Jesus sade till sina lärjungar: ”Om ni har tro så stor som ett senapskorn, skall ni säga till det här berget: ’Flytta dig härifrån dit bort’, och det skall flytta sig, och ingenting skall vara omöjligt för er.” — Sak. 4:6, 7; Matt. 17:20.

24. Hur åskådliggörs egenskapen lojalitet i kapitel 13 i Sakarjas bok?

24 I kapitel 13, verserna 2—6, åskådliggör Sakarja den lojalitet som än i dag kännetecknar Jehovas organisation. Denna lojalitet måste få företräde framför vilket som helst förhållande människor emellan, till exempel det nära förhållandet mellan köttsliga släktingar. Om någon profeterar falskt i Jehovas namn, det vill säga talar emot budskapet om Guds kungarike och försöker utöva ett orätt inflytande på andra i Guds folks församling, måste dennes nära släktingar lojalt understödja varje dömande åtgärd som vidtas av församlingen. Man måste inta samma hållning till en förtrogen vän som profeterar falskt, för att han må skämmas och känna sig träffad i hjärtat på grund av sin orätta handling.

25. Hur visar Sakarjas profetia tillsammans med andra skriftställen vem Messias, ”Telningen”, är och vilken ställning han skall inta?

25 Som de inledande paragraferna visade, hade Sakarja i detalj förutsagt att Jesus skulle dra in i Jerusalem som kung, ”ödmjuk och ridande på en åsna”, att han skulle bli förrådd för ”trettio silverstycken”, att hans lärjungar då skulle bli kringspridda och att han skulle bli genomborrad, vilket skedde då en soldat stack honom i sidan med ett spjut medan han hängde på pålen. (Sak. 9:9; 11:12; 13:7; 12:10) Profetian säger också att en man vars namn är ”Telningen” skall bygga Jehovas tempel. En jämförelse mellan Jesaja 11:1—10, Jeremia 23:5 och Lukas 1:32, 33 visar att ”Telningen” är Jesus Kristus, som ”skall härska som kung över Jakobs hus för evigt”. Sakarja beskriver ”Telningen” som ”en präst på sin tron”, vilket stämmer med aposteln Paulus’ ord: ”Jesus ... har blivit överstepräst efter Melkisedeks sätt för evigt”, och: ”Han har satt sig på högra sidan om Majestätets tron i himlarna.” (Sak. 6:12, 13; Hebr. 6:20; 8:1) Profetian visar således att ”Telningen” skall vara överstepräst och kung på Guds högra sida i himlarna, samtidigt som den framhåller att Jehova är den suveräne härskaren över alla: ”Och Jehova skall bli kung över hela jorden. På den dagen kommer Jehova att visa sig vara en och hans namn ett.” Sak. 14:9.

26. Till vilken härlig ”dag” hänvisar Sakarja gång på gång?

26 Med hänsyftning på den tiden upprepar profeten uttrycket ”på den dagen” omkring 20 gånger, och hans profetia avslutas också med dessa ord. En undersökning av de många förekomsterna visar att det gäller den dag då Jehova utrotar avgudarnas namn och avlägsnar de falska profeterna. (13:2, 4) Det är den dag då Jehova för krig mot de angripande nationerna, sprider förvirring i deras led och förintar dem, men för sitt eget folk bereder han en tillflykt, sina ”bergs dal”. (14:1—5, 13; 12:8, 9) Ja, ”Jehova, deras Gud, kommer helt visst att rädda dem på den dagen som sitt folks småboskapshjord”, och de skall ropa till varandra medan de sitter under vinstocken och fikonträdet. (Sak. 9:16; 3:10; Mik. 4:4) Det är den härliga dag då härars Jehova skall bo mitt ibland sitt folk och då ”levande vatten kommer att utgå från Jerusalem”. Dessa ord av Sakarja visar att händelserna ”på den dagen” förebådar ”en ny himmel och en ny jord”, som utlovats i förbindelse med Guds kungarike. — Sak. 2:11; 14:8; Upp. 21:1—3; 22:1.

27. Hur riktar Sakarjas profetia uppmärksamheten på helgandet av Jehovas namn?

27 ”Vem har föraktat de små tingens dag?” frågar Jehova. Se! Välsignelserna skall omfatta hela jorden: ”Många folk och mäktiga nationer skall helt visst komma för att söka härars Jehova i Jerusalem”, och ”tio män av nationernas alla språk kommer att gripa tag ... i en mans, en judes, mantelflik och säga: ’Vi skall gå med er, för vi har hört att Gud är med er.’” ”På den dagen” skall till och med hästens bjällror bära orden ”Helighet tillhör Jehova!” Dessa hjärtevärmande profetior är mycket nyttiga att begrunda, för de visar att Jehovas namn sannerligen skall bli helgat genom hans kungarikes Säd! — Sak. 4:10; 8:22, 23; 14:20.

[Fotnoter]

^ § 4 Insight on the Scriptures, band 2, sidorna 531, 1136.

^ § 6 Encyclopaedia Judaica, 1973, band 4, spalt 828; Insight on the Scriptures, band 1, sidorna 1080, 1081.

[Frågor]