Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Bibelbok nr 9 — 1 Samuelsboken

Bibelbok nr 9 — 1 Samuelsboken

Bibelbok nr 9 — 1 Samuelsboken

Skribenter: Samuel, Gad, Natan

Platsen där den skrevs: Israel

Boken fullbordad: omkr. 1078 f.v.t.

Omfattar tiden: omkr. 1180—1078 f.v.t.

1. Vilken stor förändring i Israels nationella styrelseform inträffade år 1117 f.v.t., och vilka följder skulle det få?

ÅR 1117 f.v.t. inträffade en stor förändring i Israels nationella styrelseform. En jordisk kung förordnades! Detta hände medan Samuel tjänade som Jehovas profet i Israel. Även om Jehova på förhand kände till och hade förutsagt att Israel skulle kräva att få en kung, kom detta krav på en övergång till monarki som ett bedövande slag för Samuel. Samuel, som hade varit vigd eller överlämnad åt Jehovas tjänst alltifrån födelsen och som hade djup respekt för Jehovas ställning som kung, förutsåg vilka katastrofala följder detta skulle få för hans landsmän i Guds heliga nation. Det var endast på Jehovas befallning som Samuel gav efter för deras krav. ”Därefter talade Samuel till folket om vad som rättmätigt skulle tillkomma kungamakten och upptecknade det i en bok och lade ner den inför Jehova.” (1 Sam. 10:25) Därmed slutade domartiden, och den tid då Israel styrdes av jordiska kungar tog sin början. Under denna tid skulle Israel uppnå en maktställning och ett anseende utan motstycke, men till sist skulle det råka i förnedring och förlora Jehovas ynnest.

2. Vilka skrev Första Samuelsboken, och vilka kvalifikationer hade de?

2 Vem var kvalificerad att utarbeta den gudomliga redogörelsen för denna epokgörande tidsperiod? Jehova valde mycket lämpligt att låta den trogne Samuel börja skrivandet. Samuel betyder ”Guds namn”, och han utmärkte sig verkligen som en som försvarade Jehovas namn på den tiden. Det verkar som om Samuel skrev de 24 första kapitlen i boken. Efter hans död fortsatte sedan Gad och Natan skrivandet och berättade om åren fram till Sauls död. Detta antyds av 1 Krönikeboken 29:29, som lyder: ”Vad kung Davids angelägenheter beträffar, de första och de sista, se, de är upptecknade bland siaren Samuels ord och bland profeten Natans ord och bland synskådaren Gads ord.” Till skillnad från Kungaböckerna och Krönikeböckerna innehåller Samuelsböckerna praktiskt taget inga hänvisningar till tidigare redogörelser, och detta bekräftar att de är skrivna av Samuel, Gad och Natan, vilka levde samtidigt med David. Dessa tre män innehade allesammans betrodda ställningar som Jehovas profeter och var motståndare till den avgudadyrkan som hade berövat nationen dess styrka.

3. a) Hur kom Första Samuelsboken att bli en separat bibelbok? b) När blev den fullbordad, och vilken tid omspänner den?

3 De båda Samuelsböckerna var ursprungligen en enda rulle eller en enda bok. Uppdelningen i två böcker gjordes när den här delen av den grekiska Septuaginta-översättningen utgavs. I Septuaginta kom Första Samuelsboken att kallas Första Kungarikesboken. Härifrån stammar den uppdelning och det namn, Första Kungaboken, som vi finner i den latinska Vulgata-översättningen och som än i dag används i katolska bibelöversättningar. Att Första och Andra Samuelsboken ursprungligen utgjorde en enda bok framgår av masoreternas anmärkning till 1 Samuelsboken 28:24, som anger att denna vers befinner sig mitt i Samuels bok. Boken tycks ha blivit fullbordad omkring år 1078 f.v.t. Följaktligen omspänner Första Samuelsboken sannolikt en period på drygt hundra år, från omkring år 1180 till år 1078 f.v.t.

4. Vad bekräftar att skildringen i Första Samuelsboken är exakt?

4 Det finns otaliga vittnesbörd om skildringens exakthet. Uppgifter om geografiska platser passar in på de händelser som beskrivs. Jonatans framgångsrika angrepp på en filisteisk garnison i Mikmash, som ledde till att filistéerna fullständigt slogs på flykten, upprepades under första världskriget. En brittisk arméofficer slog då, efter vad det påstås, turkarna på flykten genom att följa de landmärken som beskrivs i Samuels inspirerade berättelse. — 14:4—14. *

5. Hur bekräftar andra bibelskribenter att Första Samuelsboken är äkta?

5 Det finns emellertid ännu kraftigare bevis för att boken är inspirerad och äkta. Den berättar om den slående uppfyllelsen av Jehovas profetia om att Israel skulle begära en kung. (5 Mos. 17:14; 1 Sam. 8:5) Långt senare bekräftade Hosea dess redogörelse, när han återgav följande ord av Jehova: ”Jag grep mig an med att ge dig en kung i min vrede, och jag kommer att ta bort honom i min förgrymmelse.” (Hos. 13:11) Petrus antydde att Samuel hade skrivit under inspiration, när han omtalade Samuel som en profet som ”tydligt [hade] förkunnat” Jesu dagar. (Apg. 3:24) Paulus citerade 1 Samuelsboken 13:14, när han i korthet redogjorde för huvudpunkterna i Israels historia. (Apg. 13:20—22) Jesus själv betecknade redogörelsen som äkta, när han frågade fariséerna på sin tid: ”Har ni inte läst vad David gjorde, när han och de män som var med honom blev hungriga?” Därefter återgav han berättelsen om hur David begärde att få framläggningsbröden (skådebröden). (Matt. 12:1—4; 1 Sam. 21:1—6) Som redan nämnts godtog också Esra berättelsen som äkta. — 1 Krön. 29:29.

6. Vilka andra inre vittnesbörd från Bibeln visar att Första Samuelsboken är äkta?

6 Eftersom detta är den ursprungliga berättelsen om Davids gärningar, är varje senare omnämnande av David i Bibeln en bekräftelse av att Samuelsboken är en del av Guds inspirerade ord. Några av de händelser som skildras i boken hänvisas det också till i överskrifterna till Davids psalmer, till exempel Psalm 59 (1 Sam. 19:11), Psalm 34 (1 Sam. 21:13, 14) och Psalm 142 (1 Sam. 22:1 eller 1 Sam. 24:1, 3). De inre vittnesbörden från Guds eget ord slår således fast att Första Samuelsboken är äkta.

BOKENS INNEHÅLL

7. Nämn de ledare i Israel vars levnad skildras i Första Samuelsboken.

7 Boken täcker helt eller delvis fyra av Israels ledares levnad; dessa fyra är översteprästen Eli, profeten Samuel, Saul, den förste kungen, och David, som blev smord till att efterträda honom som kung.

8. Vilka är omständigheterna kring Samuels födelse, och hur blir han ”en Jehovas tjänare”?

8 Eli verkar som domare; den unge Samuel (1:1—4:22). I början av berättelsen möter vi Hanna, leviten Elkanas älsklingshustru. Hon är barnlös och blir därför hånad av Elkanas andra hustru, Peninna. Under ett av familjens årliga besök i Silo, där Jehovas förbunds ark har sin plats, ber Hanna innerligt till Jehova om att få en son. Hon lovar att om hennes bön blir besvarad, skall hon viga barnet åt Jehovas tjänst. Gud besvarar hennes bön, och hon föder en son, Samuel. Så snart som han är avvand, för hon honom till Jehovas hus och överlämnar honom i översteprästen Elis vård som ett lån åt Jehova. (1:28) Hanna brister sedan ut i en glädjefylld lovsång och ger uttryck åt sin tacksamhet och lycka. Pojken blir ”en Jehovas tjänare inför prästen Eli”. — 2:11.

9. Hur blir Samuel profet i Israel?

9 Allt står inte väl till med Eli. Han är gammal, och hans båda söner har blivit skurkaktiga ”oduglingar” som inte erkänner Jehova. (2:12) De utnyttjar sitt prästämbete till att tillfredsställa sin girighet och sina omoraliska lustar. Eli underlåter att tillrättavisa dem. Jehova uttalar därför sin dom över Elis hus och kungör att ”det inte kommer att finnas en gammal man i ... [hans] hus” och att hans båda söner kommer att dö på en och samma dag. (1 Sam. 2:30—34; 1 Kung. 2:27) Till sist sänder han pojken Samuel till Eli med ett domsbudskap som får det att ringa i öronen på honom. På så sätt bekräftas det att den unge Samuel är bemyndigad att tjäna som profet i Israel. — 1 Sam. 3:1, 11.

10. Hur verkställer Jehova domen över Elis hus?

10 Då tiden är inne verkställer Jehova denna dom genom att låta filistéerna vända sig mot Israel. Eftersom det går dåligt för israeliterna i striden, för de under högt jubelrop förbundets ark från Silo till sitt härläger. När filistéerna hör jubelropet och får reda på att Arken har förts in i det israelitiska lägret, tar de mod till sig, går till angrepp och vinner en överraskande seger, i vilken de driver israeliterna på flykten. Arken erövras, och Elis båda söner dör. Med bävande hjärta hör Eli rapporten. När Arken nämns, faller han baklänges av stolen, bryter nacken och dör. Så slutar hans 40 år som domare. Ja, ”härligheten har gått i landsflykt från Israel”, eftersom Arken representerar Jehovas närvaro hos sitt folk. — 4:22.

11. Hur visar det sig att Arken inte får användas som en amulett?

11 Samuel dömer Israel (5:1—7:17). Nu får också filistéerna på ett smärtsamt sätt lära sig att Jehovas ark inte får användas som en lyckobringande amulett. När de för Arken in i Dagons tempel i Ashdod, faller deras gud framstupa på ansiktet. Dagen därpå faller Dagon återigen framstupa, och denna gång har huvudet och båda händerna slagits av mot tröskeln. Detta är orsaken till att de vidskepliga filistéerna från och med nu inte ”trampar ... på Dagons tröskel”. (5:5) Filistéerna flyttar skyndsamt Arken till Gat och sedan till Ekron, men till ingen nytta! De grips av panik, plågas av hemorrojder och hemsöks av gnagare. I desperation över det växande antalet döda sänder filistéernas axelfurstar till slut tillbaka Arken till Israel på en ny vagn, dragen av två kor som ger di. I Bet-Semes drabbas några israeliter av olycka, därför att de ser på Arken. (1 Sam. 6:19; 4 Mos. 4:6, 20) Till sist kommer Arken till ro i Abinadabs hus i levitstaden Kirjat-Jearim.

12. Vilka välsignelser blir resultatet av att Samuel förespråkar den rätta tillbedjan?

12 Arken blir kvar i Abinadabs hus i 20 år. Samuel, som nu är en vuxen man, uppmanar israeliterna att skaffa bort Baalerna och Ashtoretbilderna och att tjäna Jehova av allt sitt hjärta. Detta gör de. När de församlar sig i Mispa för att tillbe, utnyttjar filistéernas axelfurstar tillfället att anfalla dem. De överrumplade israeliterna anropar Jehova genom Samuel. Jehova låter ett starkt dån dundra mot filistéerna och skapar förvirring bland dem, och israeliterna, som blivit styrkta genom offer och genom bön, vinner en förkrossande seger. Från och med den tiden fortsätter ”Jehovas hand ... att vara emot filistéerna alla Samuels dagar”. (7:13) Samuel drar sig emellertid inte tillbaka. Hela sitt liv fortsätter han att verka som domare för Israel, och varje år reser han från Rama, alldeles norr om Jerusalem, runt till Betel, Gilgal och Mispa. I Rama bygger han ett altare åt Jehova.

13. Hur går det till att Israel förkastar Jehova som kung, och för vilka konsekvenser varnar Samuel?

13 Saul, Israels förste kung (8:1—12:25). Samuel har blivit gammal i tjänsten för Jehova, men hans söner vandrar inte på sin fars vägar, för de tar mutor och vränger rätten. Vid den här tiden vänder sig Israels äldre män (äldste) till Samuel med följande begäran: ”Tillsätt nu åt oss en kung till att döma oss, så som alla nationerna har.” (8:5) Samuel blir mycket upprörd över detta, och han vänder sig till Jehova i bön. Jehova svarar: ”Det är inte dig de har förkastat, utan det är mig de har förkastat, så att jag inte skall vara kung över dem. ... Och nu, lyssna till deras röst.” (8:7—9) Först måste emellertid Samuel varna dem för de olyckliga konsekvenser som deras upproriska begäran kommer att få: tvångsmässig organisering, skattebördor, inskränkt frihet och med tiden bitter sorg och klagorop till Jehova. Men folket låter sig inte avskräckas av detta. De håller fast vid sitt krav på att få en kung över sig.

14. Hur blir Saul insatt som kung?

14 Nu möter vi Saul, en son till Kis av Benjamins stam och den allra ståtligaste och längste mannen i Israel. Han leds till Samuel, som ärar honom vid en fest, smörjer honom och sedan presenterar honom för hela Israel vid en sammankomst i Mispa. Fastän Saul först gömmer sig bland packningen, blir han till sist presenterad som den som Jehova har utvalt. Samuel påminner återigen Israel om vad som rättmätigt tillkommer kungamakten och upptecknar det i en bok. Det är emellertid först efter det att Saul har segrat över ammoniterna och därigenom hävt belägringen av Jabesh i Gilead som hans ställning som kung stärks, och folket stadfäster så hans kungadöme i Gilgal. Samuel uppmanar dem återigen att frukta, tjäna och lyda Jehova, och han ropar till Jehova om att han må sända ett tecken i form av åskdunder och regn mitt i skördetiden, något som normalt inte hör den årstiden till. På ett skräckinjagande sätt visar Jehova sin vrede över att de har förkastat honom som kung.

15. Vilken förmäten synd leder till att Saul blir förkastad?

15 Sauls olydnad (13:1—15:35). När filistéerna fortsätter att ansätta Israel, slår Sauls modige son Jonatan en filisteisk garnison. För att ta hämnd för detta sänder fienden en väldig här, lika talrik ”som sandkornen, som är på havsstranden”, och den slår läger vid Mikmash. Det blir oro i israeliternas led: Om bara Samuel ville komma och ge oss vägledning från Jehova. Saul blir otålig över att behöva vänta på Samuel, och han syndar genom att själv förmätet offra brännoffret. Plötsligt kommer Samuel. Han avfärdar Sauls lama ursäkter och uttalar Jehovas dom: ”Och nu kommer ditt kungadöme inte att bestå. Jehova kommer helt visst att finna åt sig en man i överensstämmelse med sitt hjärta; och Jehova kommer att förordna honom till ledare för sitt folk, därför att du inte har hållit vad Jehova befallde dig.” — 13:14.

16. Vilka svårigheter uppstår till följd av Sauls obetänksamhet?

16 Jonatan, som nitälskar för Jehovas namn, anfaller återigen en filisteisk utpost, denna gång endast åtföljd av sin vapendragare, och de slår snabbt ner omkring 20 män. En jordbävning bidrar till att öka förvirringen bland fienderna. De flyr, och Israel förföljer dem. Den fulla verkan av segern försvagas emellertid genom Sauls obetänksamma ed, som förbjuder stridsmännen att äta innan striden är över. Männen blir snart utmattade och syndar sedan mot Jehova genom att äta köttet av nyslaktade djur utan att ta sig tid till att låta blodet rinna av. Jonatan har emellertid styrkt sig genom att äta lite honung innan han fick höra om eden, som han frimodigt fördömer därför att den hämmar stridsmännen. Folket friköper honom från döden på grund av den stora räddning han har utfört i Israel.

17. Vad blir följden av Sauls nästa allvarliga synd?

17 Tiden är nu inne för att Jehovas dom över de föraktliga amalekiterna skall verkställas. (5 Mos. 25:17—19) De måste fullständigt utplånas. Ingenting får skonas, vare sig människor eller djur. Man får inte ta något byte. Allting måste vigas åt tillintetgörelse. Saul är emellertid olydig och skonar Agag, den amalekitiske kungen, och det bästa av småboskapen och nötboskapen, under förevändning att offra det åt Jehova. Detta misshagar Israels Gud så mycket att han inspirerar Samuel till att för andra gången tillkännage att han har förkastat Saul. Samuel fäster inget avseende vid de ursäkter Saul kommer med för att försöka rädda ansiktet, utan förklarar: ”Har Jehova lika mycket behag till brännoffer och slaktoffer som till att man lyder Jehovas röst? Se! Att lyda är bättre än slaktoffer. ... Eftersom du har förkastat Jehovas ord, därför förkastar han dig, så att du inte skall vara kung.” (1 Sam. 15:22, 23) För att beveka Samuel griper Saul nu tag i hans överklädnad, men den slits ur hans grepp. Samuel försäkrar honom att Jehova lika säkert och visst skall slita kungariket från Saul och ge det åt en bättre man. Samuel tar själv upp ett svärd, avrättar Agag och vänder Saul ryggen för att aldrig mer återse honom.

18. På vilken grund utväljer Jehova David?

18 David smörjs; hans tapperhet (16:1—17:58). Jehova leder därefter Samuel till Isais hus i Betlehem i Juda för att utvälja och smörja den blivande kungen. En efter en passerar Isais söner förbi inför Samuel, men blir förkastade. Jehova påminner Samuel: ”Gud ser ... inte som människan ser, ty människan, hon ser det som är synligt för ögonen, men Jehova, han ser hur hjärtat är.” (16:7) Till sist visar Jehova att han godkänner David, den yngste, och det sägs att ”han var rödlätt, en ung man med vackra ögon och skönt utseende”, och Samuel smörjer honom med olja. (16:12) Jehovas ande kommer nu över David, men Saul utvecklar en ond ande.

19. Vilken tidig seger vinner David i Jehovas namn?

19 Filistéerna tränger återigen in i Israel och för fram en man som heter Goljat, deras främste i tvekamp, en kämpe som är sex alnar och ett fingerspann (omkring 2,9 meter) hög. Han är så gigantisk att hans pansarskjorta väger omkring 57 kilo och klingan på hans spjut omkring 6,8 kilo. (17:4, 5, 7) Dag efter dag utmanar denne Goljat på ett hädiskt och föraktfullt sätt israeliterna genom att uppmana dem att utvälja en man och låta honom komma ut och strida, men ingen antar utmaningen. Saul bävar i sitt tält. David får emellertid höra filistéens smädelser. I rättfärdig harm och upptänd av inspirationens mod utbrister David: ”Vem är den här oomskurne filistéen, eftersom han skulle få smäda den levande Gudens slaglinjer?” (17:26) David avstår från att använda Sauls rustning, eftersom han inte har prövat något sådant förut; han drar ut för att strida, utrustad endast med en herdestav, en slunga och fem släta stenar. Goljat anser det vara under sin värdighet att möta denne unge herdepojke och nerkallar ont över David. Men Davids förtröstansfulla svar lyder: ”Du kommer mot mig med svärd och med spjut och med kastspjut, men jag kommer mot dig med härars Jehovas namn.” (17:45) En sten från Davids slunga träffar filistéernas kämpe i pannan, och han faller framstupa på marken. David springer fram till honom i båda härarnas åsyn, tar jättens svärd och hugger av huvudet på honom. Vilken stor befrielse från Jehova! Vilken glädje det blir i Israels läger! När filistéerna ser att deras kämpe är död, tar de till flykten, häftigt förföljda av de jublande israeliterna.

20. Hur skiljer sig Jonatans inställning till David från Sauls?

20 Saul förföljer David (18:1—27:12). Davids oförskräckta handlande till försvar för Jehovas namn leder till att det uppstår en unik vänskap mellan honom och Sauls son Jonatan, som är den naturlige arvingen till kungariket. Jonatan börjar ”älska honom som sin egen själ”, och de båda sluter ett vänskapsförbund. (18:1—3) När David blir firad i Israel och vinner allt större ryktbarhet, försöker Saul i sin vrede döda honom, fastän han ger honom sin dotter Mikal till hustru. Sauls fiendskap växer och blir mer och mer vanvettig, så att David till sist måste fly undan med Jonatans kärleksfulla bistånd. De gråter båda över att behöva ta avsked av varandra, och Jonatan försäkrar på nytt David om att han kommer att vara lojal mot honom. Han säger: ”Må Jehova själv visa sig vara mellan mig och dig och mellan min avkomma och din avkomma till obestämd tid.” — 20:42.

21. Vilka händelser inträffar i samband med Davids flykt undan Saul?

21 På flykt undan den förbittrade Saul kommer David och hans lilla skara av uthungrade anhängare till Nob. Här låter prästen Ahimelek dem äta det heliga skådebrödet, sedan han fått försäkran om att David och hans män har avhållit sig från kvinnor. Rustad med Goljats svärd flyr David nu till Gat inom filistéernas område, där han spelar vansinnig. Sedan beger han sig till Adullams grotta, därefter till Moab och senare på profeten Gads inrådan tillbaka till Judas land. Av fruktan för att folket skall göra uppror och stödja David låter Saul, som är vansinnig på grund av svartsjuka, edoméen Doeg avrätta prästerna i Nob; bara Ebjatar undkommer och sluter sig till David. Han blir präst för David och hans män.

22. Hur visar David lojalitet mot Jehova och respekt för hans organisation?

22 Som en lojal tjänare åt Jehova för David nu ett effektivt gerillakrig mot filistéerna. Saul fortsätter emellertid sin intensiva kampanj för att få tag på David; han församlar sina krigsmän och jagar honom ”i En-Gedis vildmark”. (24:1) David, som är en man efter Jehovas hjärta, lyckas alltid hålla sig steget före förföljarna. Vid ett tillfälle har han möjlighet att dräpa Saul, men han avstår och skär bara av en flik på Sauls överklädnad för att visa att han har skonat hans liv. Även för denna oskyldiga handling får David samvetskval, eftersom han känner att han har handlat mot Jehovas smorde. Vilken stor respekt han har för Jehovas organisation!

23. Hur stiftar Abigajil fred med David och blir till sist hans hustru?

23 Samuel dör (25:1), men en annan skribent tar vid och fortsätter redogörelsen. David begär att Nabal från Maon i Juda skall ge honom och hans män mat i gengäld för den vänlighet de har visat Nabals herdar. Men Nabal skriker förebråelser åt Davids män, och David beger sig i väg för att straffa honom. (25:14) Nabals hustru, Abigajil, inser faran och för i hemlighet proviant till David och blidkar honom. David välsignar henne för denna omdömesgilla handling och sänder henne tillbaka i frid. När Abigajil underrättar Nabal om vad som har inträffat, blir ”hans hjärta ... dött inom honom”. (25:37) Tio dagar senare dör han. David gifter sig nu med den behagfulla och vackra Abigajil.

24. Hur skonar David återigen Sauls liv?

24 För tredje gången tar Saul upp sitt fanatiska förföljande av David, och än en gång får han erfara Davids barmhärtighet. ”En djup sömn från Jehova” faller över Saul och hans män. Detta gör det möjligt för David att gå in i lägret och ta Sauls spjut, men han avstår från att sträcka ut sin hand ”mot Jehovas smorde”. (26:11, 12) För andra gången tvingas David fly till filistéerna för att finna tillflykt, och de ger honom Siklag att bo i. Härifrån fortsätter han att angripa andra av Israels fiender.

25. Vilken tredje allvarlig synd begår Saul?

25 Saul begår självmord (28:1—31:13). Filistéernas axelfurstar förflyttar sina förenade styrkor till Sunem. Som ett motdrag till det intar Saul ställning på berget Gilboa. I sin förtvivlan söker han vägledning, men han får inte något svar från Jehova. Om han bara kunde komma i förbindelse med Samuel! Saul förklär sig och begår ännu en allvarlig synd genom att uppsöka ett spiritistiskt medium i En-Dor, bakom filistéernas linjer. När han finner henne, ber han henne kontakta Samuel åt honom. I sin iver drar han den felaktiga slutsatsen att den skepnad som mediet manar fram är den döde Samuel. Men ”Samuel” har inte något trösterikt budskap åt kungen. I morgon kommer han att dö, och i överensstämmelse med Jehovas ord kommer kungadömet att tas ifrån honom. I det andra lägret är filistéernas axelfurstar i färd med att dra ut till strid. När de ser att David och hans män befinner sig ibland dem, blir de misstänksamma och sänder hem dem. Davids män kommer tillbaka till Siklag i sista sekunden! En rövarskara av amalekiter har fört bort Davids och hans mäns familjer och ägodelar, men David och hans män sätter efter dem, och allt och alla tas tillbaka utan att ha lidit någon skada.

26. Hur slutar Israels förste kungs olycksbringande regering?

26 Nu börjar striden på berget Gilboa. Israel lider ett förödande nederlag, och filistéerna får kontrollen över strategiskt viktiga områden i landet. Jonatan och andra av Sauls söner blir dräpta, och den dödligt sårade Saul begår självmord genom att kasta sig på sitt svärd. De segerrika filistéerna hänger upp Sauls och hans tre söners döda kroppar på staden Bet-Sans mur, men männen i Jabesh-Gilead tar ner dem från denna vanhedrande plats. Israels förste kungs olycksbringande regering har fått ett katastrofalt slut.

VARFÖR DEN ÄR NYTTIG

27. a) I vilka avseenden kom Eli och Saul till korta? b) I vilka avseenden är Samuel och David utmärkta exempel för tillsyningsmän och för unga förkunnare?

27 Vilken enastående historisk redogörelse Första Samuelsboken innehåller! In i minsta detalj präglas berättelsen av ärlighet, för den uppenbarar både Israels svaghet och dess styrka. Det berättas om fyra ledare i Israel — två som gav akt på Guds lag, och två som inte gjorde det. Lägg märke till hur Eli och Saul kom till korta: Eli underlät att handla, och Saul handlade förmätet. Samuel och David däremot visade alltifrån ungdomen kärlek till Jehovas väg, och de hade därför också framgång. Vilka värdefulla lärdomar för alla tillsyningsmän! Dessa exempel understryker hur nödvändigt det är att de är principfasta och vakna för att bevara renheten och ordningen i Jehovas organisation, att de respekterar hans anordningar, är oförskräckta, jämna till humöret och modiga och kärleksfullt visar hänsyn mot andra! (2:23—25; 24:5, 7; 18:5, 14—16) Lägg också märke till att de båda som var framgångsrika hade den fördelen att de hade fått en god teokratisk utbildning alltifrån ungdomen och att de var modiga alltifrån unga år, när det gällde att förkunna Jehovas budskap och slå vakt om de intressen som anförtrotts åt dem. (3:19; 17:33—37) Må alla unga tillbedjare av Jehova i våra dagar vara som en ung Samuel och en ung David!

28. Hur betonas lydnad, och vilken princip i Första Samuelsboken upprepas senare av andra bibelskribenter?

28 Av alla de nyttiga ord som denna bok innehåller bör vi särskilt komma ihåg de ord som Jehova inspirerade Samuel att uttala i sin dom över Saul, därför att han underlät att ”utplåna minnet av Amalek, så att det inte mer finns under himlarna”. (5 Mos. 25:19) Principen att lydnad ”är bättre än slaktoffer” upprepas i olika sammanhang i Hosea 6:6, Mika 6:6—8 och Markus 12:33. (1 Sam. 15:22) Det är viktigt att vi i våra dagar drar nytta av denna inspirerade redogörelse genom att helt och fullt lyda Jehovas, vår Guds, röst! I Första Samuelsboken 14:32, 33 får vi också vår uppmärksamhet riktad på att vi måste vara lydiga i fråga om att iaktta blodets helgd. Att äta kött från vilket blodet inte fått rinna av på tillbörligt sätt betraktades som att synda ”mot Jehova”. Detta gäller också den kristna församlingen, något som tydligt framgår av Apostlagärningarna 15:28, 29.

29. Vilket fel från Israels sida beskriver Första Samuelsboken följderna av, och vilken varning ges åt egensinniga individer?

29 Första Samuelsboken visar vilket sorgligt fel en nation begick, då den började betrakta Guds styre från himlen som opraktiskt. (1 Sam. 8:5, 19, 20; 10:18, 19) Det ges en levande och profetisk beskrivning av hur meningslöst och fullt av fallgropar mänskligt styre är. (8:11—18; 12:1—17) Saul framträdde i början som en blygsam man som hade Guds ande (9:21; 11:6), men hans omdöme förmörkades, och hans hjärta blev bittert, allteftersom hans kärlek till rättfärdigheten och hans tro på Gud avtog. (14:24, 29, 44) Det anseende han tidigare åtnjöt för sitt nit blev fördärvat av hans senare förmätna handlingar som han begick i olydnad och trolöshet mot Gud. (1 Sam. 13:9; 15:9; 28:7; Hes. 18:24) Hans brist på tro gjorde honom osäker och förorsakade avund, hat och mord. (1 Sam. 18:9, 11; 20:33; 22:18, 19) Han dog som han levt, som en man som misslyckats och som svikit sin Gud och sitt folk, och han var ett varnande exempel för alla som i likhet med honom kan komma att bli ”egensinniga”. — 2 Petr. 2:10—12.

30. Hur är Samuel ett exempel för Guds tjänare i vår tid?

30 Men vi kan också läsa om människor som var goda exempel. Lägg till exempel märke till den trogne Samuel, som tjänade Israel under hela sitt liv utan att göra orätt, ta emot mutor eller vara partisk. (1 Sam. 12:3—5) Han var ivrig att lyda alltifrån sina pojkår (3:5), artig och respektfull (3:6—8), pålitlig i fråga om att utföra sina plikter (3:15), orubblig i sitt överlämnande och i sin hängivenhet (7:3—6; 12:2), villig att lyssna (8:21), redo att understödja Jehovas beslut (10:24), fast i sitt domslut utan anseende till personen (13:13), orubblig i fråga om lydnad (15:22) och ihärdig i att fullgöra ett uppdrag (16:6, 11). Han var också väl omtalad av andra. (2:26; 9:6) Liksom den tjänst Samuel utförde i unga år bör sporra de unga i våra dagar att börja ägna sig åt den kristna tjänsten (2:11, 18), bör detta att han fortsatte att tjäna outtröttligt ända till slutet av sina dagar vara till uppmuntran för dem som känner sig tyngda av åldern. — 7:15.

31. I vilket avseende var Jonatan ett utmärkt exempel?

31 Vidare har vi Jonatans utmärkta exempel. Han tog inte illa upp för att David blev smord till kung, fastän han själv kunde ha fått ärva kungadömet. Han insåg i stället Davids förträffliga egenskaper och slöt ett vänskapsförbund med honom. En sådan osjälvisk vänskap kan också vara mycket uppbyggande och uppmuntrande bland dem som troget tjänar Jehova i våra dagar. — 23:16—18.

32. Vilka goda egenskaper hade Hanna och Abigajil?

32 För kvinnor är Hanna, som regelbundet följde med sin man till den plats där Jehova skulle tillbes, ett gott exempel. Hon var en gudfruktig, ödmjuk kvinna som försakade umgänget med sin son för att uppfylla sitt löfte och visa uppskattning av Jehovas kärleksfulla omtanke. Hon blev rikligen belönad genom att hon fick se sin son slå in på en levnadsbana som innebar fruktbärande tjänst för Jehova. (1:11, 21—23, 27, 28) Vidare har vi exemplet med Abigajil, som genom sin undergivenhet och sitt förnuft tilltalade David så mycket att han senare tog henne till hustru. — 25:32—35.

33. Vilken kurs bör Davids oförskräckta kärlek och lojalitet förmå oss att följa?

33 Davids kärlek till Jehova uttrycks på ett gripande sätt i de psalmer som David komponerade medan han jagades i vildmarken av Saul, den avfällige ”Jehovas smorde”. (1 Sam. 24:6; Ps. 34:7, 8; 52:8; 57:1, 7, 9) Och med vilken djup uppskattning helgade inte David Jehovas namn, när han utmanade smädaren Goljat! ”Jag kommer mot dig med härars Jehovas namn. ... Den här dagen kommer Jehova att utlämna dig i min hand, ... och människor på hela jorden kommer att veta att det finns en Gud som hör Israel till. Och hela den här församlingen kommer att veta att Jehova varken räddar med svärd eller med spjut, för striden tillhör Jehova, och han skall ge er i vår hand.” (1 Sam. 17:45—47) David, Jehovas modige och lojale ”smorde”, upphöjde Jehova som hela jordens Gud och som den enda sanna källan till räddning. (2 Sam. 22:51) Må vi alltid vara lika oförskräckta som han!

34. Hur utvecklar sig Jehovas uppsåt i förbindelse med hans kungarike ytterligare i samband med David?

34 Vad har Första Samuelsboken att säga om förverkligandet av Guds uppsåt i förbindelse med det himmelska kungariket? Nu kommer vi till den verkliga höjdpunkten i den här bibelboken, för det är här David kommer in i bilden. Hans namn betyder sannolikt ”älskad”. David var älskad av Jehova, och Jehova utvalde honom som ”en man i överensstämmelse med sitt hjärta”, den som var lämplig att vara kung i Israel. (1 Sam. 13:14) Därigenom överflyttades kungamakten till Judas stam, i överensstämmelse med Jakobs välsignelse i 1 Moseboken 49:9, 10, och den skulle förbli inom Judas stam till dess den härskare kom som folkens lydnad skulle tillhöra.

35. Hur kom Davids namn att bli förbundet med namnet på Rikets Säd, och vilka av Davids egenskaper kommer denna Säd också att uppvisa?

35 Davids namn är dessutom förbundet med namnet på Rikets Säd, som också föddes i Betlehem, i Davids släktlinje. (Matt. 1:1, 6; 2:1; 21:9, 15) Rikets Säd är den förhärligade Jesus Kristus, ”Lejonet som är av Judas stam, Davids rot”, ”Davids rot och ättling och den glänsande morgonstjärnan”. (Upp. 5:5; 22:16) Denne ”Davids son”, som regerar som kung i Guds rike, kommer att visa samma fasthet och mod som sin berömde förfader i att nedkämpa Guds fiender och helga Jehovas namn på hela jorden. Vilken stark tillförsikt vi kan ha till denna Rikets Säd!

[Fotnoter]

^ § 4 Major Vivian Gilbert: The Romance of the Last Crusade, 1923, sidorna 183—186; se också Men Bibeln hade rätt, av Werner Keller, 1957, sidorna 160, 161.

[Frågor]