Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Studium 1 — Ett besök i det utlovade landet

Studium 1 — Ett besök i det utlovade landet

Studier över de inspirerade Skrifterna och deras bakgrund

Studium 1 — Ett besök i det utlovade landet

Landets olika områden, dess naturförhållanden, dess berg och dalar, dess floder och sjöar, dess klimat, jordmån och skiftande växtlighet.

1. a) Varför är benämningen ”det utlovade landet” eller ”löftets land” synnerligen lämplig? b) Vilken underbar framtidsutsikt kan vi tänka på, när vi undersöker landets geografi?

GRÄNSERNA för det forntida utlovade landet fastställdes av Jehova Gud. (2 Mos. 23:31; 4 Mos. 34:1—12; Jos. 1:4) I många hundra år kallades detta område bland annat Palestina, ett namn som är härlett från det latinska ordet Palaestịna och det grekiska ordet Pa·lai·stị·ne. Det sistnämnda är i sin tur härlett från det hebreiska ordet Pelẹ·sheth. I de hebreiska skrifterna avser Pelẹ·sheth (översatt med ”Filisteen”) endast den del av landet som tillhörde filistéerna, vilka var fiender till Guds folk. (2 Mos. 15:14) Men eftersom Jehova hade lovat att ge detta land åt den trogne Abraham och hans avkomlingar, är benämningen ”det utlovade landet” (1917, 1981) eller ”löftets land” (NV) synnerligen lämplig. (1 Mos. 15:18; 5 Mos. 9:27, 28; Hebr. 11:9) Detta land utmärker sig genom en mycket växlande geografisk beskaffenhet; inom detta lilla område finner man nästan alla slags landskap och klimat. Om Jehova kunde ge sina forntida vittnen ett sådant utlovat land med all dess sköna mångfald till arvedel, kan han i den nya världen helt visst ge sina åt honom överlämnade tillbedjare ett underbart paradis, som sträcker sig över hela jorden, med berg, dalar, floder och sjöar, för att bereda dem stor glädje. Låt oss nu studera det utlovade landets geografi, när vi i tankarna gör ett besök där. *

LANDETS UTSTRÄCKNING

2. Hur stor del av det utlovade landet befolkades av judarna, och i vilket område bosatte de sig också?

2 Enligt de av Gud fastställda gränserna, som anges i 4 Moseboken 34:1—12, skulle det åt Israel utlovade landet vara en smal landremsa. Det skulle vara omkring 480 kilometer långt, från norr till söder, och 56 kilometer brett i genomsnitt. Det var inte förrän under kung Davids och kung Salomos regeringar som hela det utlovade området blev erövrat och många där bosatta folk blev underkuvade. Men den del där judarna egentligen slog sig ner omtalas i allmänhet som området från Dan till Beersheba, en sträcka på omkring 240 kilometer från norr till söder. (1 Kung. 4:25) Avståndet tvärs över landet från berget Karmel till Galileens hav är drygt 50 kilometer fågelvägen, och i söder, där kustlinjen utmed Medelhavet undan för undan viker av mot sydväst, är det drygt 80 kilometer från Gaza till Döda havet. Detta bebodda område väster om Jordanfloden var bara omkring 15.000 kvadratkilometer stort. Men israeliterna slog sig dessutom ner i trakter öster om Jordan (trakter som inte var belägna inom de ursprungligen utlovade gränserna), och på så sätt kom hela det bebodda området att omfatta inemot 26.000 kvadratkilometer.

LANDETS NATURLIGA REGIONER

3. Förklara kortfattat med ledning av paragrafen och kartan ”Geografiska områden i det utlovade landet” vilka områden som ingår i följande naturliga regioner i landet: a) Slätterna väster om Jordan, b) bergstrakterna väster om Jordan, c) bergen och högslätterna öster om Jordan.

3 Vårt besök i det utlovade landet kommer att föra oss genom följande regioner som landet naturligt kan indelas i. Översikten här nedan ger oss nyckeln till kartan på sidan 272, där man ser de ungefärliga gränserna för de områden som behandlas.

Geografisk indelning

A. Kusten utmed Stora havet. — Jos. 15:12.

B. Slätterna väster om Jordan

1. Asers slätt. — Dom. 5:17.

2. Dors kustremsa. — Jos. 12:23.

3. Sarons betesmarker. — 1 Krön. 5:16.

4. Filisteiska slätten. — 1 Mos. 21:32; 2 Mos. 13:17.

5. Den centrala öst-västliga dalsträckningen

a. Megiddos dalslätt (Esdrelonslätten). — 2 Krön. 35:22.

b. Jisreels lågslätt. — Dom. 6:33.

C. Bergstrakterna väster om Jordan

1. Galileens bergstrakt. — Jos. 20:7; Jes. 9:1.

2. Karmels bergmassiv. — 1 Kung. 18:19, 20, 42.

3. Samarias höjder. — Jer. 31:5; Am. 3:9.

4. Shefela. — Jos. 11:2; Dom. 1:9.

5. Judas bergstrakt. — Jos. 11:21.

6. Judas vildmark (Jeshimon). — Dom. 1:16; 1 Sam. 23:19.

7. Negev. — 1 Mos. 12:9; 4 Mos. 21:1.

8. Parans vildmark. — 1 Mos. 21:21; 4 Mos. 13:1—3.

D. Den stora Arabadalen (gravsänkan). — 2 Sam. 2:29;

Jer. 52:7.

1. Hulebäckenet

2. Området kring Galileens hav. — Matt. 14:34; Joh. 6:1.

3. Jordandalen (el-Ghor). — 1 Kung. 7:46; 2 Krön. 4:17;

Luk. 3:3.

4. Salthavet (Döda havet, Arabahavet). — 4 Mos. 34:3;

5 Mos. 4:49; Jos. 3:16.

5. Araba (söder om Salthavet). — 5 Mos. 2:8.

E. Bergen och högslätterna öster om Jordan.

Jos. 13:9, 16, 17, 21; 20:8.

1. Landet Basan. — 1 Krön. 5:11; Ps. 68:15.

2. Gileads land. — Jos. 22:9.

3. Ammons land och Moabs land. — Jos. 13:25; 1 Krön. 19:2;

5 Mos. 1:5.

4. Edoms bergsplatå. — 4 Mos. 21:4; Dom. 11:18.

F. Libanonbergen. — Jos. 13:5.

A. KUSTEN UTMED STORA HAVET

4. Vad är kännetecknande för kusten och dess klimat?

4 När vi närmar oss landet västerifrån, ser vi först kusten, som sträcker sig utmed det vackra blå Medelhavet. På grund av de långa kuststräckorna av sanddyner finns det bara en enda god naturlig hamn söder om berget Karmel, nämligen i Joppe, men norr om Karmel finns det flera goda naturliga hamnar. Fenicierna, som bodde i landet utmed denna del av kusten, blev ett ryktbart sjöfararfolk. Årsmedeltemperaturen vid den soliga havskusten är behaglig, 19 grader Celsius, även om somrarna är mycket varma med en genomsnittlig dagstemperatur på 34 grader Celsius i Gaza.

B-1 ASERS SLÄTT

5, 6. Beskriv helt kort a) Asers slätt, b) Dors kustremsa.

5 Denna kustslätt sträcker sig omkring 40 kilometer norrut från berget Karmel. Dess största bredd är i det närmaste 13 kilometer, och området är en del av det land som anvisades åt Asers stam. (Jos. 19:24—30) Det var en fruktbar slättremsa som gav god avkastning, och därifrån levererades mat till Salomos kungliga bord. — 1 Mos. 49:20; 1 Kung. 4:7, 16.

B-2 DORS KUSTREMSA

6 Denna landremsa löper utmed Karmels bergmassiv ungefär 32 kilometer. Den är egentligen bara en cirka fyra kilometer bred kustremsa mellan Karmel och Medelhavet. I områdets södra del ligger hamnstaden Dor, och söder om den tar sanddynerna vid. Kullarna innanför Dor producerade utsökt mat för Salomos festmåltider. En av Salomos döttrar var gift med det kungliga ombudet som var satt över den trakten. — 1 Kung. 4:7, 11.

B-3 SARONS BETESMARKER

7. a) Hur omnämns Saron i profetian, och varför? b) Vad användes denna trakt till före Jesu tid?

7 Med tanke på Sarons mångbesjungna blomsterprakt är det lätt att förstå varför denna slätt nämns i Jesajas profetiska syn av det återställda Israel. (Jes. 35:2) Det är ett bördigt och vattenrikt område. Slätten är mellan 16 och 19 kilometer bred och sträcker sig omkring 64 kilometer söderut från Dors kustremsa. Före Jesu tid växte ekskogar i Sarons nordliga del. Många hjordar betade där sedan man hade skördat säden, och därför kom området att kallas Sarons betesmarker. På kung Davids tid lät man de kungliga nötboskapshjordarna beta i Saron. (1 Krön. 27:29) I våra dagar finns det vidsträckta citrusfruktodlingar i denna trakt.

B-4 FILISTEISKA SLÄTTEN

8. Var ligger Filisteiska slätten, och vad är utmärkande för den?

8 Denna del av landet ligger söder om Sarons betesmarker och sträcker sig drygt 80 kilometer längs kusten och cirka 24 kilometer inåt landet. (1 Kung. 4:21) Sanddynerna längs havsstranden kan på sina håll tränga in upp till sex kilometer i landet. Den böljande stäpplika slätten höjer sig från 30 meter till 200 meter över havet bortom Gaza i söder. Jorden är bördig, men det faller inte mycket regn, och det är alltid risk för torka.

B-5 DEN CENTRALA ÖST-VÄSTLIGA DALSTRÄCKNINGEN

9. a) Av vilka två delar består den centrala öst-västliga dalsträckningen, och av vilket praktiskt värde var denna dal? b) Beskriv detta områdes allmänna topografi med hjälp av diagrammen ”Karakteristiska längd- och tvärsnitt av det utlovade landet”.

9 Den centrala öst-västliga dalsträckningen består i själva verket av två delar: Megiddos dalslätt eller Esdrelonslätten i väster och Jisreels lågslätt i öster. (2 Krön. 35:22; Dom. 6:33) Hela denna dal mitt i landet gjorde det lätt att färdas tvärs igenom det från Jordandalen till Medelhavskusten, och den blev en viktig handelsväg. Vattenavrinningen från Megiddos slätt sker genom strömmen Kison, som banar sig väg genom ett trångt pass mellan berget Karmel och Galileens berg ut på Asers slätt och vidare till Medelhavet. Detta obetydliga vattendrag torkar nästan ut under sommarmånaderna, men vid andra tider på året sväller det till en strid ström. — Dom. 5:21.

10. a) Beskriv Jisreels lågslätt. b) Med vilka bibliska händelser är detta område förbundet?

10 Från Jisreels lågslätt sker vattenavrinningen genom ett vattendrag som löper mot sydost och mynnar i Jordan. Den smala dal som Jisreelslätten utgör är drygt 3 kilometer bred, och dess längd är inemot 19 kilometer. Som högst ligger slätten mer än 90 meter över havet, men marknivån sjunker sedan till omkring 120 meter under havsytan i närheten av Bet-Sean. Hela dalsträckningen är mycket fruktbar, och Jisreelslätten är en av de bördigaste trakterna i landet. Jisreel betyder ”Gud kommer att så säd”. (Hos. 2:22) Bibeln beskriver denna trakt som vacker och ljuvlig. (1 Mos. 49:15) Både Megiddo och Jisreel var strategiskt viktiga punkter i de strider som utkämpades mellan Israel och nationerna i dess omgivning, och det var här som Barak, Gideon, kung Saul och Jehu utkämpade strider. — Dom. 5:19—21; 7:12; 1 Sam. 29:1; 31:1, 7; 2 Kung. 9:27.

C-1 GALILEENS BERGSTRAKT

11, 12. a) I vilken utsträckning berördes Galileen av Jesu verksamhet, och vilka kom från denna trakt? b) Jämför Nedre Galileen och Övre Galileen.

11 Det var i södra delen av Galileens bergstrakt (och omkring Galileens hav) som Jesus utförde det mesta av sitt arbete med att vittna om Jehovas namn och kungarike. (Matt. 4:15—17; Mark. 3:7) De flesta av Jesu efterföljare kom från Galileen, däribland hans elva trogna apostlar. (Apg. 2:7) I denna trakt, som ibland kallas Nedre Galileen och där bergen inte är högre än 600 meter någonstans, är landskapet underbart vackert. Från höst till vår faller regn i tillräcklig mängd över denna tilltalande trakt, och därför är det ingen öken. På våren lyser alla bergssluttningar av blommor, och i varje dalsänka växer ymnigt med säd. På de små platåerna är marken fruktbar och passande för jordbruk, och bergen lämpar sig väl för oliv- och vinodling. I detta område ligger städerna Nasaret, Kana och Nain, vilka är välkända från Bibeln. (Matt. 2:22, 23; Joh. 2:1; Luk. 7:11) Den här trakten och dess natur gav Jesus rikligt med stoff till de liknelser eller illustrationer han framställde. — Matt. 6:25—32; 9:37, 38.

12 I norra delen, Övre Galileen, reser sig bergen till gott och väl 1.100 meters höjd och är i själva verket utlöpare av Libanonbergen. Övre Galileen är svårtillgängligt och vindpinat och utsatt för kraftiga regn. På Bibelns tid var bergssluttningarna mot väster klädda med tät skog. Denna landsdel var anvisad åt Naftalis stam. — Jos. 20:7.

C-2 KARMELS BERGMASSIV

13. a) Vad är Karmel i själva verket? b) Vad får vi veta om Karmel i Bibeln?

13 Berget Karmels utskjutande udde reser sig majestätiskt ur Medelhavet. Karmel är i själva verket ett bergmassiv som är omkring 50 kilometer långt och reser sig så högt som 550 meter över havet. Det sträcker sig från Samarias berg till Medelhavet, och dess höga udde, som utgör den viktigaste bergsryggen i den nordvästra änden, är oförglömlig i sin prakt och skönhet. (Höga V. 7:5) Namnet Karmel betyder ”fruktträdgård”, och det är verkligen ett passande namn på denna bördiga udde med sina berömda vingårdar och frukt- och olivträd. I Jesaja 35:2 används denna trakt som en symbol för det återställda Israels fruktbara härlighet; det heter att ”Karmels ... prakt” skall ges åt det. Det var här som Elia utmanade Baals präster och som Jehovas eld föll ner till bevis för hans överhöghet, och det var från Karmels topp som Elia riktade uppmärksamheten på det lilla moln som blev till ett häftigt störtregn, så att torkan i Israel mirakulöst upphörde. — 1 Kung. 18:17—46.

C-3 SAMARIAS HÖJDER

14. Vilka stammar slog sig ner på Samarias höjder, och vad kan man odla i detta område?

14 Den bergigaste delen av detta område är den södra delen, där landet höjer sig i öster till mer än 900 meter över havet. (1 Sam. 1:1) I det här området är nederbörden rikligare och pålitligare än längre söderut, i Juda. Det var i den här trakten som avkomlingarna av Efraim, Josefs yngre son, bosatte sig. Områdets norra del, som tillföll Manasses, Josefs äldre sons, halva stam, består av dalsänkor och små slätter, omgivna av berg. De höglänta områdena är inte så bördiga, men tack vare omfattande terrassering av de lägre bergssluttningarna finns det vingårdar och olivlundar där. (Jer. 31:5) De större dalsänkorna lämpar sig emellertid för sädesodling och jordbruk i allmänhet. På Bibelns tid fanns det många städer i detta område. Under det norra rikets tid var det tre städer i Manasses område som efter varandra blev huvudstad — Sikem, Tirsa och Samaria —, och hela området fick så småningom namn efter huvudstaden Samaria. — 1 Kung. 12:25; 15:33; 16:24.

15. a) Hur uppfylldes Moses välsignelse över Josef i området Samaria? b) Hur blev denna trakt ytterligare välsignad på Jesu tid?

15 Moses välsignelse över Josef blev i sanning uppfylld på detta land. ”Om Josef sade han: ’Må hans land ständigt vara välsignat av Jehova med de utsökta tingen från himlen, med dagg, ... och med de utsökta tingen, solens alster, och med de utsökta tingen, månmånadernas avkastning, och med det mest utsökta från österns berg, och med de utsökta tingen från de till obestämd tid bestående kullarna.’” (5 Mos. 33:13—15) Ja, det var ett ljuvligt land. Dess berg var rikt skogbevuxna, dess dalar var fruktbara, och många blomstrande och välbefolkade städer växte fram där. (1 Kung. 12:25; 2 Krön. 15:8) Längre fram predikade både Jesus och hans lärjungar i det här området, som vid den tiden var känt som den romerska provinsen Samarien, och kristendomen vann många anhängare där. — Joh. 4:4—10; Apg. 1:8; 8:1, 14.

C-4 SHEFELA

16. a) Vad kännetecknar Shefela? b) Av vilken betydelse var denna trakt på Bibelns tid?

16 Namnet Shefela betyder visserligen ”lågland”, men det område som kallas så är i verkligheten en kuperad trakt, som i den sydliga delen når en höjd av omkring 450 meter och som på många ställen genomskärs av dalar som löper från öster till väster. (2 Krön. 26:10) Landet höjer sig rakt öster om den filisteiska kustslätten och kan betraktas som ett lågland endast i jämförelse med de högre bergen i Juda längre österut. (Jos. 12:8) På dess kullar, som var täckta med sykomorträd, finns det nu vingårdar och olivlundar. (1 Kung. 10:27) I Shefela låg många städer. Enligt den bibliska historien tjänade området som en buffertzon mellan Israel och filistéerna eller andra invaderande härar som försökte tränga in i Juda från kustslätten. — 2 Kung. 12:17; Ob. v. 19.

C-5 JUDAS BERGSTRAKT

17. a) Hur produktiv var Judas bergstrakt på Bibelns tid, och hur förhåller det sig nu? b) För vad ansågs Juda erbjuda ett lämpligt läge?

17 Denna högt belägna bergstrakt är omkring 80 kilometer lång och 30 kilometer bred, med höjder som varierar mellan 600 och drygt 1.000 meter över havsytan. På Bibelns tid var det gott om timmerskog i detta område, och särskilt på västra sidan fanns det på sluttningarna och i dalarna många sädesfält, olivträd och vingårdar. Det var en landsdel som producerade en mängd säd, olja och vin av god kvalitet åt Israel. Särskilt trakten kring Jerusalem har sedan Bibeln skrevs utsatts för skogsskövling och verkar därför karg i jämförelse med vad den en gång var. På vintern faller det ibland snö på de högre belägna platserna i det inre av området, till exempel i Betlehem. I forna tider ansågs Juda erbjuda ett lämpligt läge för städer och fästningar, och i orostider kunde folket fly till dessa berg för att finna säkerhet. — 2 Krön. 27:4.

18. a) När blev Jerusalem Israels och Judas huvudstad? b) Nämn några intressanta detaljer i förbindelse med staden.

18 Jerusalem, som också kallades Sion efter namnet på den borg som låg där, intar en framträdande plats i Judas och Israels historia. (Ps. 48:1, 2) Här låg ursprungligen den kanaaneiska staden Jebus, som låg på höjden ovanför den plats där Hinnoms dal och Kidrondalen löper samman. Sedan David hade intagit staden och gjort den till huvudstad, byggdes den ut mot nordväst, och slutligen omfattade den också Tyropoiondalen. Med tiden kom Hinnoms dal att kallas Gehenna. Eftersom judarna frambar offer till avgudar i den här dalen, förklarades den oren och förvandlades till en avstjälpningsplats, dit man också kastade grova brottslingars döda kroppar. (2 Kung. 23:10; Jer. 7:31—33) De eldar som brann där blev på det sättet en symbol av fullständig tillintetgörelse. (Matt. 10:28; Mark. 9:47, 48) Jerusalem fick endast en begränsad vattentillförsel från dammen Siloam, väster om Kidrondalen, och Hiskia skyddade denna damm genom att bygga en yttre mur, så att dammen kom att ligga inne i staden. — Jes. 22:11; 2 Krön. 32:2—5.

C-6 JUDAS VILDMARK (JESHIMON)

19. a) Hur motsvarar Jeshimon sitt namn? b) Vilka bibliska händelser ägde rum där?

19 Jeshimon är det bibliska namnet på Judas vildmark. Det betyder ”ödemark” eller ”öken”. (1 Sam. 23:19, fotnot i NW, studieutgåvan) Det är verkligen ett passande namn. Judas vildmark består av de karga kritkalkstensformationer som utgör de oländiga östra utlöparna av de judeiska bergen, vilka sänker sig mer än 900 meter på en sträcka av 24 kilometer ner mot Döda havet, där de slutar som en vägg av naggade klippor. Det finns inga städer och ytterst få bebodda platser i Jeshimon. Det var hit till Judas vildmark som David flydde undan kung Saul, det var mellan den här vildmarken och Jordan som Johannes döparen predikade, och det var till det här området som Jesus drog sig tillbaka när han fastade i 40 dagar. *1 Sam. 23:14; Matt. 3:1; Luk. 4:1.

C-7 NEGEV

20. Beskriv Negev.

20 Söder om Judas bergstrakt ligger Negev, där patriarkerna Abraham och Isak bodde i många år. (1 Mos. 13:1—3; 24:62) Bibeln talar också om södra delen av detta område som ”Zins vildmark”. (Jos. 15:1) Det vattenfattiga Negev sträcker sig från Beersheba i norr till Kades-Barnea i söder. (1 Mos. 21:31; 4 Mos. 13:1—3, 26; 32:8) Landet sänker sig från Judas bergstrakt och utgör en rad bergåsar som löper från öster till väster och som är ett naturligt hinder mot trafik eller invasion söderifrån. Landet sluttar utför från bergen i östra delen av Negev mot en ökenslätt i väster utmed kusten. På sommaren är landet lika kargt som en öken, bortsett från områden som ligger i närheten av någon av de vattenförande strömdalarna. Men man kan få vatten genom att gräva brunnar. (1 Mos. 21:30, 31) Den nutida staten Israel bevattnar och odlar upp delar av Negev. ”Egyptens flod” bildade Negevs sydvästra gräns, samtidigt som den utgjorde en del av det utlovade landets södra gräns. — 1 Mos. 15:18.

C-8 PARANS VILDMARK

21. Var ligger Paran, och vilken roll spelade det området i den bibliska historien?

21 Söder om Negev och i direkt anslutning till Zins vildmark ligger Parans vildmark. När israeliterna lämnade Sinai, färdades de genom Parans vildmark på sin väg till det utlovade landet, och det var från Paran som Mose sände i väg tolv män för att utspeja landet. — 4 Mos. 12:16—13:3.

D. DEN STORA ARABADALEN (GRAVSÄNKAN)

22. Beskriv i stora drag, med hjälp av kartan på sidan 272, diagrammen på sidan 273 och denna paragraf, vad som kännetecknar den stora Arabadalen (gravsänkan).

22 En av de ovanligaste landformationerna här på jorden är Great Rift Valley (Stora gravsänkan eller sprickdalen). I Bibeln kallas den del som genomskär eller klyver det utlovade landet från norr till söder ”Jordandalen” eller ”Araba”. (Jos. 18:18) I 2 Samuelsboken 2:29 beskrivs denna rämna i jordskorpan som en klyfta. Norr om den ligger berget Hermon. (Jos. 12:1) Från foten av Hermon faller gravsänkan snabbt söderut till nära 800 meter under havets yta på botten av Döda havet. Från Döda havets södra ände fortsätter Araba och höjer sig till omkring 200 meter över havets yta ungefär halvvägs mellan Döda havet och Aqabaviken. Därefter sluttar den ner mot det ljumma vattnet i Röda havets östra förgrening. De kartor över landets olika områden som åtföljer detta studium visar gravsänkans förhållande till det omgivande landet.

D-1 HULEBÄCKENET

23. Vad var Huleområdet förbundet med på Bibelns tid?

23 Gravsänkan, som börjar vid berget Hermons fot, sjunker snabbt mer än 490 meter till Huleområdet, som är ungefär i nivå med Medelhavet. Denna trakt är vattenrik och förblir vackert grön även under de heta sommarmånaderna. Det var i detta område som daniterna slog sig ner i sin stad Dan, som tjänade som ett centrum för avgudadyrkan både på domartiden och under Israels tiostammarsrike. (Dom. 18:29—31; 2 Kung. 10:29) Det var i Caesarea Filippi, en stad nära platsen för det forntida Dan, som Jesus bekräftade för sina lärjungar att han var Kristus, och många tror att det var på det närbelägna berget Hermon som Jesus förvandlades sex dagar senare. Från Huleområdet sjunker gravsänkan ner till Galileens hav som ligger omkring 210 meter under havets yta. — Matt. 16:13—20; 17:1—9.

D-2 OMRÅDET KRING GALILEENS HAV

24. a) Vilka andra namn används om Galileens hav i Bibeln? b) Hur såg dess omgivningar ut på Jesu tid?

24 Galileens hav och dess omgivningar är utomordentligt vackra. * Intresset för denna trakt ökas av att många av de händelser som är förbundna med Jesu verksamhet inträffade där. (Matt. 4:23) Galileens hav kallas också Gennesaretsjön, Kinnerethavet och Tiberiashavet. (Luk. 5:1; Jos. 13:27; Joh. 21:1) Denna hjärtformade insjö är nästan 21 kilometer lång och drygt 11 kilometer bred på det bredaste stället, och den utgör en viktig vattenreservoar för hela landet. Den är tätt omsluten av höjder på nästan alla sidor. Dess yta ligger omkring 210 meter under Medelhavets yta, vilket medför behagliga, varma vintrar och mycket långa, heta somrar. På Jesu tid var sjön centrum för en högt utvecklad fiskerihantering, och de blomstrande städerna Korasin, Betsaida, Kapernaum och Tiberias var belägna vid eller nära dess stränder. Lugnet på sjön kan hastigt störas av stormar. (Luk. 8:23) Den lilla triangelformade slätten Gennesaret ligger nordväst om sjön. Jordmånen är rik, och här frambringas nästan allt slags gröda som förekommer i det utlovade landet. På våren lyser sluttningarna av en färgprakt som är oöverträffad i hela Israels land. *

D-3 JORDANDALEN (EL-GHOR)

25. Beskriv Jordandalens huvuddrag.

25 Hela denna sluttande dal, som liknar en klyfta, kallas också ”Araba”. (5 Mos. 3:17) I våra dagar kallar araberna den el-Ghor, som betyder ”sänkan”. Jordandalen börjar vid Galileens hav och är för det mesta bred, omkring 19 kilometer på sina ställen. Själva floden Jordan flyter fram omkring 46 meter under den omgivande dalslättens nivå och tillryggalägger till följd av sitt slingrande lopp hela 320 kilometer för att nå Döda havet, en sträcka på bara 105 kilometer fågelvägen. * Den kastar sig utför 27 skummande forsar och har vid sitt utflöde i Döda havet fallit omkring 180 meter. Närmast flodbädden kantas Jordan av en halvtropisk galleriskog av träd och buskar, huvudsakligen tamarisker, oleandrar och pilar, där lejon och deras ungar höll till i biblisk tid. Denna snårskog kallas i våra dagar ez-Zor och är delvis översvämmad på våren. (Jer. 49:19) Ovanför denna smala remsa av djungellik mark reser sig på båda sidor ett ogästvänligt, ödsligt gränsområde som kallas Qattara. Det består av små platåer och branta, sönderskurna sluttningar som leder upp till de slätter som utgör det egentliga el-Ghor. Slätterna i norra delen av el-Ghor eller Araba är väl uppodlade. Också i den södra delen, ner mot Döda havet, lär Arabas slättland, som numera är mycket ofruktbart, en gång i tiden ha frambringat en mängd olika slag av dadlar och många andra tropiska frukter. Jeriko både var och är den mest kända staden i Jordandalen. — Jos. 6:2, 20; Mark. 10:46.

D-4 SALTHAVET (DÖDA HAVET)

26. a) Nämn några fakta om Döda havet. b) Vilket slående vittnesbörd bär denna trakt om Jehovas domar?

26 Detta är ett av de märkligaste haven på jorden. Det kallas mycket passande ”Döda havet”, för ingen fisk kan leva i det, och det finns ytterst lite växtlighet på dess stränder. Bibeln kallar det Salthavet eller Arabahavet, eftersom det ligger i den stora Arabadalen. (1 Mos. 14:3; Jos. 12:3) Havet är omkring 75 kilometer långt och omkring 15 kilometer brett. Dess vattenyta ligger inemot 400 meter under Medelhavets yta och utgör därmed den lägst belägna platsen på jorden. I den norra delen är det omkring 400 meter djupt. På båda sidor omges havet av ofruktbara kala berg och branta stup. Fastän Jordanfloden hela tiden tillför havet sött vatten och det inte har något avlopp, är vattenståndet nästan konstant, vilket beror på den snabba avdunstningen. Det instängda vattnet innehåller omkring 25 procent upplösta, fasta ämnen, mest salt; det är giftigt för fisk och framkallar sveda om man får det i ögonen. De som besöker trakten kring Döda havet överväldigas ofta av en känsla av ödeläggelse och förstöring. Det är en de dödas plats. Fastän hela området kring Döda havet en gång var ”välbevattnat ... såsom Jehovas trädgård”, är det nu till stor del ”en ödslig ödemark” och har varit det i nästan 4.000 år, sedan domen verkställdes på Sodom och Gomorra — ett slående vittnesbörd om att Jehovas domar är oföränderliga. — 1 Mos. 13:10; 19:27—29; Sef. 2:9.

D-5 ARABA (SÖDER OM SALTHAVET)

27. Vad för slags trakt utgör södra delen av Araba, och under vilket välde lydde detta område i forna tider?

27 Denna sista del av gravsänkan löper söderut i ytterligare 160 kilometer. Området är praktiskt taget alltigenom ökenartat. Regn faller sällan, och solen gassar obarmhärtigt. Också denna trakt kallas i Bibeln ”Araba”. (5 Mos. 2:8) Ungefär halvvägs når den sin högsta punkt, omkring 200 meter över havet, och sedan sjunker den ner igen mot söder till Aqabaviken, som utgör Röda havets östra förgrening. Det var här, vid hamnstaden Esjon-Geber, som Salomo byggde en flotta. (1 Kung. 9:26) Under en stor del av Judas kungars tid lydde denna del av Araba under Edoms rike.

E. BERGEN OCH HÖGSLÄTTERNA ÖSTER OM JORDAN

28. Av vilket värde har landet Basan och Gileads land varit i jordbrukshänseende, och vilken roll har dessa områden spelat i Bibelns historia?

28 ”På den sidan Jordan som ligger mot öster” höjer sig landet kraftigt från gravsänkan och bildar en rad högslätter. (Jos. 18:7; 13:9—12; 20:8) I norr ligger landet Basan (E-1), som tillsammans med halva Gilead gavs åt Manasses stam. (Jos. 13:29—31) Det var ett land för boskapsskötsel och jordbruk, en bördig platå med en medelhöjd över havet av omkring 600 meter. (Ps. 22:12; Hes. 39:18; Jes. 2:13; Sak. 11:2) På Jesu tid exporterades mycket säd härifrån, och även nu för tiden är det en jordbruksbygd. Om vi förflyttar oss söderut, kommer vi därnäst till Gileads land (E-2), vars sydliga del anvisades åt Gads stam. (Jos. 13:24, 25) Eftersom det är ett bergigt område med höjder upp till 1.000 meter som vattnas av kraftiga regn på vintern och riklig dagg på sommaren, lämpade det sig också utmärkt för boskapsuppfödning, och det var särskilt berömt för sin balsam. I vår tid är det känt för sina utsökta druvor. (4 Mos. 32:1; 1 Mos. 37:25; Jer. 46:11) Det var till Gileads land som David flydde undan Absalom, och Jesus predikade i dess västra del, i ”Dekapolis’ omgivningar”. — 2 Sam. 17:26—29; Mark. 7:31.

29. Vilka länder låg längre söderut på östra sidan om Jordan, och vad var de kända för?

29 ”Ammons söners land” (E-3) ligger omedelbart söder om Gilead, och hälften av det gavs åt Gads stam. (Jos. 13:24, 25; Dom. 11:12—28) Det är en böljande högslätt, bäst lämpad för fårbete. (Hes. 25:5) Ännu längre mot söder ligger ”Moabs land”. (5 Mos. 1:5) Moabiterna var framstående fårherdar, och än i dag är fåruppfödning den främsta näringsgrenen i det området. (2 Kung. 3:4) Sydöst om Döda havet kommer vi därefter till Edoms bergsplatå (E-4). Ruinerna av dess stora, befästa handelsstäder, till exempel Petra, finns kvar ännu i våra dagar. — 1 Mos. 36:19—21; Ob. v. 1—4.

30. Vad kännetecknar området öster om högslätterna?

30 Öster om dessa berg och högslätter ligger en vidsträckt, klippig vildmark som effektivt hindrade direkt samfärdsel mellan det utlovade landet och Mesopotamien, så att karavanvägarna måste göra en många kilometer lång lov norrut. Söderut övergår denna vildmark i den stora Arabiska öknens sanddyner.

F. LIBANONBERGEN

31. a) Beskriv Libanonbergen. b) Vilka av Libanons särdrag är oförändrade sedan Bibelns tid?

31 Landskapet i det utlovade landet domineras av Libanonbergen. De utgör i själva verket två bergskedjor som löper parallellt, och utlöparna av det egentliga Libanonberget fortsätter in i Övre Galileen. På många ställen når dessa utlöpare ända ner till Medelhavet. Den högsta toppen på denna kedja reser sig omkring 3.000 meter över havets yta. Högsta toppen på det angränsande Antilibanon är det vackra berget Hermon, som höjer sig 2.814 meter över havet. Smältvatten från snön på Hermon utgör en viktig del av vattentillförseln till Jordanfloden, och snön ger upphov till dagg under torrperioden på senvåren. (Ps. 133:3) Libanonbergen var särskilt bekanta för sina väldiga cedrar; cederträ var ett viktigt material vid Salomos tempelbygge. (1 Kung. 5:6—10) I våra dagar återstår bara några få cederlundar, men på de nedre sluttningarna finns fortfarande vingårdar, olivlundar och fruktträdgårdar liksom på Bibelns tid. — Hos. 14:5—7.

32. Hur beskrev Mose med rätta det utlovade landet?

32 När vi så avslutar vårt besök i det av Jehova utlovade landet, där det ligger inkilat mellan den ogästvänliga vildmarken i öster och Stora havet i väster, kan vi bilda oss en föreställning om den härlighet som en gång beklädde detta land i Israels dagar. Det kunde då i sanning beskrivas som ”ett mycket, mycket gott land ... som flyter av mjölk och honung”. (4 Mos. 14:7, 8; 13:23) Mose talade om det med dessa ord: ”Jehova, din Gud, för dig in i ett gott land, ett land med strömdalar med vatten, med källor och vattendjup som väller fram på dalslätten och i bergstrakten, ett land med vete och korn och vinstockar och fikon och granatäpplen, ett land med oljerika oliver och honung, ett land där du inte kommer att äta bröd i knapphet, där du inte kommer att sakna något, ett land vars stenar är järn och ur vars berg du kommer att bryta koppar. När du har ätit och blivit mätt, då skall du välsigna Jehova, din Gud, för det goda land som han har gett dig.” (5 Mos. 8:7—10) Må alla som älskar Jehova nu likaså frambära tacksägelse för att det är hans uppsåt att göra hela jorden till ett underbart paradis efter det mönster som hans utlovade land i forntiden utgjorde. — Ps. 104:10—24.

[Fotnoter]

^ § 1 Insight on the Scriptures, band 1, sidorna 332, 333.

^ § 19 Insight on the Scriptures, band 1, sidan 335.

^ § 24 Insight on the Scriptures, band 1, sidan 336.

^ § 24 Insight on the Scriptures, band 2, sidorna 737—740.

^ § 25 Insight on the Scriptures, band 1, sidan 334.

[Frågor]

[Karta på sidan 272]

(För formaterad text, se publikationen)

GEOGRAFISKA OMRÅDEN i det UTLOVADE LANDET

(och angränsande länder)

0 20 40 60 80

KM

(Längd- och tvärsnitten V—V, W—W, X—X, Y—Y och Z—Z åskådliggörs på motsatta sidan)

NYCKEL TILL NUMREN

MEDELHAVET

A Kusten utmed Stora havet

Joppe

B-1 Asers slätt

B-2 Dors kustremsa

Dor

B-3 Sarons betesmarker

B-4 Filisteiska slätten

Ashdod

Ashkelon

Ekron

Gat

Gaza

B-5 Den centrala öst-västliga dalsträckningen

(Megiddos dalslätt, Jisreels lågslätt)

Bet-Sean

C-1 Galileens bergstrakt

Kana

Nain

Nasaret

Tyros

C-2 Karmels bergmassiv

C-3 Samarias höjder

Betel

Jeriko

Samaria

Tirsa

Sikem

C-4 Shefela

Lakis

C-5 Judas bergstrakt

Betlehem

Geba

Hebron

Jerusalem

C-6 Judas vildmark (Jeshimon)

C-7 Negev

Beersheba

Kades-Barnea

Egyptens flod

C-8 Parans vildmark

D-1 Hulebäckenet

Dan

Caesarea Filippi

D-2 Området kring Galileens hav

Betsaida

Kapernaum

Korasin

Galileens hav

Tiberias

D-3 Jordandalen (el-Ghor)

Jordan

D-4 Salthavet (Döda havet, Arabahavet)

Salthavet

D-5 Araba (söder om Salthavet)

Esjon-Geber

Röda havet

E-1 Landet Basan

Damaskus

Edrei

E-2 Gileads land

Rabba

Ramot-Gilead

Jabboks strömdal

E-3 Ammons land och Moabs land

Hesbon

Kir-Hareset

Medeba

Arnons strömdal

Zereds strömdal

E-4 Edoms bergsplatå

Petra

F Libanonbergen

Sidon

Libanonbergen

Berget Hermon

[Karta på sidan 273]

(För formaterad text, se publikationen)

KARAKTERISTISKA LÄNGD- OCH TVÄRSNITT AV DET UTLOVADE LANDET

(På kartan på motsatta sidan visas läget)

Höjdmåtten är ungefär tio gånger längdmåtten

Tvärsnitt från väster till öster genom Efraim (V—V)

Medelhavet

B-3 Sarons betesmarker

C-3 Samarias höjder

D-3 Araba eller Jordandalen (el-Ghor)

Qattara

ez-Zor

E-2 Gileads land

 

KM 0 8 16

METER METER

+900 +900

+600 +600

+300 +300

0 (Havets nivå) 0

−300 −300

−600 −600

Tvärsnitt från väster till öster genom Juda (W—W)

Medelhavet

B-4 Sanddyner

Filisteiska slätten

C-4 Shefela

C-5 Judas bergstrakt

Jerusalem

C-6 Judas vildmark

D-4 Gravsänkan

E-3 Ammons land och Moabs land

 

KM 0 8 16

 

+900 +900

+600 +600

+300 +300

0 (Havets nivå) 0

−300 −300

−600 −600

−900 −900

Tvärsnitt från väster till öster genom Juda (X—X)

Medelhavet

B-4 Sanddyner

Filisteiska slätten

C-4 Shefela

C-5 Judas bergstrakt

C-6 Judas vildmark

D-4 Gravsänkan

Salthavet

E-3 Ammons land och Moabs land

 

KM 0 8 16

 

+900 +900

+600 +600

+300 +300

0 (Havets nivå) 0

−300 −300

−600 −600

Längdsnitt från söder till norr utmed bergen

väster om Jordan (Y—Y)

C-7 Negev

C-5 Judas bergstrakt

C-3 Samarias höjder

B-5 Jisreels lågslätt

C-1 Galileens bergstrakt

F

KM 0 8 16 32

+900 +900

+600 +600

+300 +300

0 (Havets nivå) 0

−300 −300

−600 −600

Längdsnitt från söder till norr utmed Araba

eller gravsänkan (Z—Z)

D-5

D-4 Salthavet

D-3 Araba eller Jordandalen (el-Ghor)

D-2 Galileens hav

D-1 Hulebäckenet

F

 

KM 0 8 16 32

+900 +900

+600 +600

+300 +300

0 (Havets nivå) 0

−300 −300

−600 −600

−900 −900