Studier över de inspirerade Skrifterna och deras bakgrund

Studium 7 — Bibeln i nutiden

Bibelsällskapens historia; Sällskapet Vakttornets arbete med att trycka och ge ut biblar; tillkomsten av New World Translation.

1. a) Varför har Gud meddelat sig med människorna, och varför har inte alla dessa meddelanden blivit nedtecknade? b) Vilken uttrycklig befallning gav Jehova många av profeterna, och hur har detta varit till nytta för oss i ”de sista dagarna”?

DE HELIGA skrifterna, de 66 inspirerade böcker som vi i våra dagar känner som Bibeln, innehåller ”Jehovas ord” i skriven form. (Jes. 66:5) Under många hundra år utgick detta ”ord” från Jehova till hans profeter och tjänare här på jorden. Dessa gudomliga meddelanden fullgjorde sitt omedelbara syfte, samtidigt som de gav starka förhandsglimtar av händelser som med säkerhet skulle inträffa i den då avlägsna framtiden. Det krävdes inte alltid av Guds profeter att de skulle skriva ner det ”Jehovas ord” som de mottog. Några av Elias och Elisas uttalanden som gällde den då levande generationen har till exempel inte blivit bevarade i skriven form. Profeterna Mose, Jesaja, Jeremia, Habackuk med flera fick däremot uttrycklig befallning om att ”skriva ner” det ”Jehovas ord” som uppenbarades för dem eller att ”skriva” det ”i en bok” eller ”i en skriftrulle”. (2 Mos. 17:14; Jes. 30:8; Jer. 30:2; Hab. 2:2; Upp. 1:11) ”Uttalandena som tidigare gjorts av de heliga profeterna” blev på så sätt bevarade tillsammans med andra heliga skrifter för att Jehovas tjänare skulle få sin klara tankeförmåga uppväckt och i synnerhet för att de skulle få vägledning beträffande ”de sista dagarna”. — 2 Petr. 3:1—3.

2. Vilka tidsperioder i historien har kännetecknats av ökad verksamhet i fråga om att mångfaldiga och översätta Bibeln?

² Från Esras tid och framåt gjordes många avskrifter av de inspirerade hebreiska skrifterna. Från och med det första århundradet enligt den vanliga tideräkningen gjorde de första kristna avskrifter av Bibeln och vidare avskrifter av dessa avskrifter, och de använde Bibeln i arbetet med att vittna om Jehovas uppsåt i förbindelse med Kristus över hela den då kända världen. När tryckning med lösa typer kom i allmänt bruk (från och med 1400-talet), fick verksamheten med att mångfaldiga och sprida Bibeln ett ytterligare uppsving. På 1500- och 1600-talen  gjorde enskilda grupper mycket för att översätta och trycka Bibeln. Så tidigt som år 1800 fanns hela Bibeln eller delar av den på 71 språk.

BIBELSÄLLSKAP

3. Vad har i hög grad bidragit till att Bibeln har fått så stor spridning sedan början av 1800-talet?

³ Denna verksamhet fick ännu större fart på 1800- och 1900-talen, då nybildade bibelsällskap började hjälpa till med den oerhörda uppgiften att sprida Bibeln. Ett av de första av dessa bibelsällskap var British and Foreign Bible Society, som grundades i London år 1804. Grundandet av detta bibelsällskap ledde till att många fler liknande sällskap bildades. *

4. a) Vilka statistiska uppgifter visar att Guds livgivande ord verkligen har spridits över hela jorden? b) Vilka värdefulla upplysningar om olika bibelöversättningar ges i förteckningen på sidan 322? Ge ett exempel genom att hänvisa till någon särskild bibelöversättning.

⁴ Med så många bibelsällskap i verksamhet blomstrade arbetet med att sprida Bibeln. År 1900 hade hela Bibeln eller delar av den kommit ut på 567 språk, och år 1928 på 856 språk. År 1938 passerades 1.000-strecket, och nu finns Bibeln tillgänglig på mer än 2.000 språk. Jehovas livgivande och uppfriskande ord har spridits över hela jorden! Det har således blivit möjligt för människor av alla nationer att hörsamma uppmaningen: ”Lovprisa Jehova, alla ni nationer, och må alla folk lovprisa honom.” (Rom. 15:11) Förteckningen på sidan 322, ”Några framträdande bibelöversättningar på sju större språk”, ger ytterligare upplysningar om Bibelns spridning i nutiden.

5. Vad är ännu viktigare än att sprida Bibeln, men vad är Jehovas vittnen ändå tacksamma för?

⁵ Även om det är mycket berömvärt att göra Bibeln tillgänglig för jordens miljarder invånare, är det en ännu viktigare uppgift att få dem att läsa den och hjälpa dem att förstå den. I det forntida Israel och under den första kristna tiden, när få biblar fanns att tillgå, var den viktigaste uppgiften att hjälpa människor att fatta ”innebörden” i Guds ord, och så är det fortfarande. (Matt. 13:23; Neh. 8:8) Detta arbete med att undervisa alla jordens nationer i Guds ord har emellertid fått större fart genom att Bibeln har fått så stor spridning. Jehovas vittnen, som i dag är fullt upptagna i ett världsomfattande bibliskt undervisningsarbete, är tacksamma för att miljontals biblar nu finns tillgängliga i många länder och på många språk.

JEHOVAS VITTNEN SOM BIBELUTGIVARE

6. Vilken verksamhet har kännetecknat Jehovas vittnen både förr och nu?

⁶ Vittnen för Jehova har alltid varit sysselsatta med att skaffa fram biblar. Så var det på Esras tid och likaså i de dagar då Jesu Kristi första lärjungar verkade. Dessa lärjungar framställde så många handskrivna exemplar av Bibeln att det rika arv som vi i dag har i form av sådana handskrifter vida överträffar vad som finns av annan forntida litteratur. Vår tids Jehovas vittnen kännetecknas av en liknande energisk insats för Bibelns spridning.

7. Vilket sällskap bildade Jehovas vittnen, och när skedde det? Hur utförde de sin förkunnartjänst redan på den tiden?

⁷ År 1884 bildade Jehovas vittnen ett sällskap för att kunna ge ut biblar, det sällskap som nu är känt som Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania. Till att börja med köpte man biblar från andra bibelsällskap, och de spreds så vidare av dessa vittnen, som redan då var i färd med att utveckla sin karakteristiska förkunnartjänst från hus till hus. Som sin grundläggande översättning vid studiet av Bibeln använde de den engelska King James Version av år 1611.

8. a) Hur har Watch Tower Bible and Tract Society levt upp till sitt namn? b) Hur och varför har Sällskapet gjort bruk av många bibelöversättningar?

⁸ I överensstämmelse med sitt namn har Watch Tower Bible and Tract Society ägnat sig åt att sprida biblar och att ge ut böcker, traktater och annan kristen litteratur. Syftet med detta har varit att undervisa människor i Guds ords sanna läror. Detta bibliska undervisningsarbete har hjälpt rättfärdighetsälskande människor att slita sig loss från falska religiösa traditioner och världslig filosofi och att vända tillbaka till den frihet som Bibelns sanning ger — den sanning som uppenbarades genom Jesus och andra hängivna talesmän för Jehova. (Joh. 8:31, 32) Sedan tidskriften The Watchtower började utkomma år 1879 har Sällskapet Vakttornet i sina publikationer citerat och hänvisat till många olika bibelöversättningar. Sällskapet har därmed erkänt värdet av alla dessa översättningar och gjort bruk av det goda i dem alla. Detta har varit till nytta när det gällt att undanröja religiös förvirring och framhålla Guds budskap.

9. Hur började Sällskapet sin verksamhet som bibelutgivare?

⁹ Rotherhams översättning och Holmanbibeln. Redan år 1890 började Jehovas vittnen genom Sällskapet Vakttornet utge och sprida biblar. Av den brittiske bibelöversättaren Joseph B. Rotherham hade man då förvärvat rätten att i Förenta staterna utge andra upplagan av hans New Testament. På titelbladet stod Sällskapets namn och dåvarande adress, Watch Tower Bible and Tract Society, Allegheny, Pennsylvania. År 1901 träffade man avtal om att trycka en särskild utgåva av Holman Linear Bible med förklarande randanmärkningar, som var hämtade från Sällskapets  publikationer utgivna mellan åren 1895 och 1901. Själva bibeltexten, både de hebreiska och de kristna grekiska skrifterna, utgjordes av ordalydelsen i två snarlika engelska översättningar, King James Version och Revised Version. Hela upplagan på 5.000 exemplar var slutsåld år 1903.

10. Vilken översättning av de grekiska skrifterna började Sällskapet ge ut år 1902?

¹⁰ The Emphatic Diaglott. År 1902 kom Sällskapet Vakttornet i besittning av förlagsrätten till The Emphatic Diaglott med ensamrätt att utge och sprida denna översättning av de kristna grekiska skrifterna. Översättningen hade utarbetats av den engelskfödde bibelöversättaren Benjamin Wilson från Geneva i Illinois i USA, och den fullbordades år 1864. Den följer J. J. Griesbachs grekiska text och innehåller en ordagrann mellanradig (interlineär) engelsk översättning. I en spalt till höger på varje sida finner man Wilsons egen översättning, i vilken han använder särskilda markeringar i texten för att framhäva och förstärka vissa enskilda ord och uttryck.

11. När gav Sällskapet ut en specialutgåva för bibelforskare, och vad innehöll den?

¹¹ Bible Students Edition. År 1907 gav Sällskapet Vakttornet ut en bibelutgåva som kallades ”Bible Students Edition” (utgåva för bibelforskare). Den innehöll King James Version i tydligt tryck och hade också upplysande randnoter och ett värdefullt tillägg utarbetat av Jehovas vittnen. Detta tillägg, som senare utökades till att omfatta mer än 550 sidor, kallades ”Berean Bible Teachers Manual” (Berea-handbok för bibelundervisning) och gavs också ut som en särskild bok. Det innehöll korta kommentarer till många verser i Bibeln med hänvisningar till The Watchtower och till Sällskapets studieböcker och en kortfattad förklaring av olika lärofrågor med nyckelskriftställen som kunde användas för att förklara dem för andra. Detta tillägg liknade en publikation som Sällskapet senare gav ut, nämligen ”Skaffa eder visshet i fråga om alla ting”. Dessutom fanns det ett ämnesregister, förklaringar till svåra skriftställen, en förteckning över oäkta verser, ett skriftställesregister, en jämförande kronologisk översikt och tolv kartor. Jehovas vittnen hade i flera årtionden stor nytta av denna förträffliga bibel i sitt offentliga predikoarbete.

ETT SÄLLSKAP SOM TRYCKER BIBLAR

12. När började Sällskapet trycka biblar?

¹² I 30 år hade Sällskapet Vakttornet anlitat utomstående firmor för själva tryckningen av biblar. I december 1926 blev emellertid The Emphatic Diaglott den första bibelöversättning som trycktes på Sällskapets egna pressar i Brooklyn i New York. Tryckningen av denna utgåva av de kristna grekiska skrifterna gav näring åt hoppet om att Sällskapet en dag skulle kunna trycka hela Bibeln på sina egna pressar.

13. a) Vilken var den första fullständiga bibel som Sällskapet tryckte, och när utkom den? b) Vilka upplysningar till hjälp för läsaren innehöll den?

¹³ King James Version. När andra världskriget bröt ut, blev det ännu tydligare att det var nödvändigt att Sällskapet kunde trycka biblar oberoende av andra. Mitt under den världsomfattande konflikten lyckades Sällskapet köpa tryckplåtarna till hela King James Version. Vid Jehovas vittnens stora konvent år 1942, ”Den nya världens teokratiska konvent”, med Cleveland i Ohio i USA som huvudort, talade Sällskapets president den 18 september över ämnet ”Håll fram ’andens svärd’”. Som föredragets höjdpunkt presenterade han den första fullständiga bibel som tryckts vid Sällskapet Vakttornets tryckeri i Brooklyn. I ett tillägg finns en förteckning över egennamn i Bibeln och vad de betyder, en särskilt utarbetad konkordans över bibliska ord och uttryck och andra upplysningar till hjälp för läsaren. Överst på varje sida finns en lämplig kolumntitel som ger en kortfattad beskrivning av innehållet på sidan. Som exempel kan nämnas att kolumntiteln över kapitel 11 i Domarboken lyder ”Jeftas högtidliga löfte” i stället för det traditionella ”Jeftas förhastade löfte”, och över Johannesevangeliet, kapitel 1, står det: ”Guds Ords föremänskliga tillvaro och födelse som människa”.

14. Vilken bättre översättning av Bibeln trycktes av Sällskapet år 1944, och vad är kännetecknande för den här bibelutgåvan?

¹⁴ American Standard Version. En annan viktig bibelöversättning är American Standard Version av år 1901. Den har det synnerligen berömvärda draget att den återger Guds namn med ”Jehovah” på nästan 7.000 ställen i de hebreiska skrifterna. Efter långa förhandlingar lyckades Sällskapet Vakttornet år 1944 förvärva rätten att använda tryckplåtarna till hela den här bibelöversättningen, så att Sällskapet kunde trycka den på sina egna tryckpressar. Den 10 augusti 1944, i Buffalo i staten New York, huvudorten för 17 sammankomster som Jehovas vittnen höll samtidigt och som var sammankopplade genom privata telefonledningar, presenterade Sällskapets president till stor glädje för sina åhörare Vakttornets utgåva av American Standard Version. Tillägget innehåller en mycket användbar, utökad konkordans över bibliska ord, namn och uttryck. År 1958 utgavs en pocketupplaga av samma bibel.

15. Vilken översättning utgav Sällskapet år 1972?

¹⁵ The Bible in Living English. År 1972 utgav Sällskapet Vakttornet The Bible in Living English, en översättning utarbetad av framlidne Steven T. Byington. Den återger konsekvent Guds namn med ”Jehovah”.

16. Vilket tvåfaldigt verk är Jehovas vittnen således engagerade i?

¹⁶ Jehovas vittnen nöjer sig följaktligen inte med att bara predika de goda nyheterna om Guds upprättade kungarike i mer än 200 länder och ögrupper jorden över, utan de har också i stor skala  tryckt och gett ut den ovärderliga bok som innehåller detta budskap om Guds kungarike, nämligen Bibeln, den bok som är inspirerad av Jehova Gud.

NEW WORLD TRANSLATION OF THE HOLY SCRIPTURES

17. a) Hur har de många bibelöversättningarna varit till nytta, men vilka brister har de? b) Vad hade Sällskapet Vakttornets president sökt efter sedan år 1946?

¹⁷ Jehovas vittnen erkänner tacksamt värdet av alla de många bibelöversättningar som de har använt vid sitt studium av Guds ords sanning. Alla dessa översättningar, även de allra nyaste, har emellertid sina brister. De innehåller inkonsekventa eller otillfredsställande återgivningar, som är besmittade av sekteriska traditioner eller världslig filosofi och som följaktligen inte är i full överensstämmelse med de heliga sanningar som Jehova har låtit nedteckna i sitt ord. Sällskapet Vakttornets president hade i synnerhet sedan år 1946 sökt efter en trogen översättning av Bibeln från grundspråken — en översättning som var lika förståelig för nutida läsare som de ursprungliga skrifterna var för vanliga, förnuftsbegåvade människor på den tid då Bibeln skrevs.

18. Hur gick det till att Sällskapet började utge och trycka New World Translation?

¹⁸ Den 3 september 1949 gav presidenten till känna för Sällskapets styrelse vid högkvarteret i Brooklyn att det fanns en bibelöversättningskommitté, New World Bible Translation Committee, och att denna kommitté hade fullbordat en översättning av de kristna grekiska skrifterna. Han läste upp ett dokument i vilket kommittén tillkännagav att den som ett erkännande av Sällskapets osekteriska arbete för att befrämja biblisk undervisning över hela jorden överlät manuskriptet åt Sällskapet med rätt att använda och publicera det. Presidenten läste också upp delar av manuskriptet för att ge prov på översättningens karaktär och kvalitet. Styrelseledamöterna tog enhälligt emot den gåva som översättningen utgjorde, och anordningar gjordes för att den skulle kunna tryckas så snart som möjligt. Den 29 september 1949 började man sätta texten, och tidigt på sommaren år 1950 var tiotusentals inbundna exemplar färdiga.

19. a) Hur utkom de olika banden av New World Translation? b) Vilka ansträngningar gjordes under utarbetandet av dessa band?

¹⁹ Utgivningen av New World Translation i flera band. Onsdagen den 2 augusti 1950, fjärde dagen av Jehovas vittnens internationella sammankomst på Yankee Stadium i New York, mottog en åhörarskara på 82.075 med stor entusiasm utgivandet av New World Translation of the Christian Greek Scriptures, vilket kom som en fullständig överraskning. Uppmuntrad av detta första entusiastiska mottagande och av senare uttryck för uppskattning av översättningens förtjänster gav sig kommittén därefter i kast med det omfattande arbetet att översätta de hebreiska skrifterna. De gavs ut i fem band mellan åren 1953 och 1960. Därmed förelåg hela Bibeln i sex band på nutida engelska. Varje band innehöll förutom bibeltexten värdefulla hjälpmedel för bibelstudium. Ett stort förråd av bibliska upplysningar gjordes således tillgängligt för dem som önskar studera Bibeln. Översättarna hade gjort stora ansträngningar för att utnyttja varje tillförlitlig källa till upplysningar om texten, så att New World Translation klart och exakt skulle kunna återge det kraftfulla budskapet i de ursprungliga inspirerade skrifterna.

20. Vilka värdefulla hjälpmedel innehöll den första utgåvan av New World Translation i form av a) fotnoter, b) skriftställeshänvisningar och c) förord och tillägg?

²⁰ Ett av hjälpmedlen för bibelstudium i den ursprungliga sexbandsutgåvan av New World Translation var den ovärderliga samlingen fotnoter till texten, vilka förklarade bakgrunden till olika återgivningar. Dessa fotnoter innehöll kraftiga argument till försvar för Bibeln. I en särskild spalt på varje sida fanns det också ett värdefullt system av skriftställeshänvisningar. Några av hänvisningarna var ordnade så att man kunde följa ett ord som belyste en viktig lärofråga från skriftställe till skriftställe i en enda lång kedja. Andra var så kallade korshänvisningar till skriftställen där man kunde finna a) besläktade ord, b) besläktade tankar, begrepp och händelser, c) biografiska upplysningar, d) geografiska upplysningar, e) uppfyllelser av profetior och f) direkta citat i eller från andra delar av Bibeln. Banden innehöll också viktiga förord, bilder av en del gamla bibelhandskrifter, värdefulla tillägg och register samt kartor över Bibelns länder och platser. Denna första utgåva av New World Translation visade sig vara en ”guldgruva” när det gällde personligt studium av Bibeln och undervisning av uppriktiga människor. En särskild studieutgåva i ett band med en upplaga på 150.000 exemplar presenterades den 30 juni 1963 vid början av Jehovas vittnens sammankomst ”Eviga goda nyheter” i Milwaukee i Wisconsin i USA.

21. a) När utgavs den reviderade utgåvan av New World Translation? b) Vad innehöll den?

²¹ En reviderad utgåva i ett band. Vid en serie sammankomster som Jehovas vittnen höll i Förenta staterna och i Europa sommaren 1961 presenterades en reviderad utgåva av hela New World Translation i ett band. Den mottogs med glädje av de hundratusentals deltagarna som var närvarande vid dessa sammankomster. Denna bibel i grönt klotband var på 1.472 sidor och hade en utmärkt konkordans, ett tillägg som behandlade flera bibliska ämnen samt kartor och översikter.

22, 23. Vilka andra utgåvor har utkommit, och vad innehåller de?

²² Andra utgåvor. År 1969 utgavs The Kingdom Interlinear Translation of the Greek Scriptures, och år 1985 utkom den i en andra upplaga. Den innehåller en ordagrann engelsk översättning av Westcott och Horts grekiska text och dessutom den återgivning på nutida engelska som finns i 1984 års utgåva av New World Translation. Den gör det således möjligt för dem som på allvar studerar Bibeln  att sluta sig till den ordagranna eller grundläggande betydelsen i den grekiska grundtexten.

²³ En andra reviderad utgåva av New World Translation gavs ut år 1970, och år 1971 kom en tredje reviderad utgåva med fotnoter. Vid Jehovas vittnens områdessammankomster ”Guds rikes tillväxt” år 1984 utgavs en reviderad studieutgåva på engelska. Den innehåller de skriftställeshänvisningar (korshänvisningar) som fanns i de sex band som kom ut på engelska mellan åren 1950 och 1960 i en fullständigt nybearbetad och reviderad form. Denna utgåva är utarbetad för den som vill gå på djupet i sitt studium av Bibeln, och den innehåller över 125.000 skriftställeshänvisningar, mer än 11.000 fotnoter, en omfattande bibelordbok, kartor och ett tillägg med 43 artiklar. År 1984 utkom också en standardutgåva med 1984 års reviderade text. Den innehåller skriftställeshänvisningar, men inga fotnoter.

24. När utkom New World Translation på svenska?

²⁴ New World Translation har helt eller delvis översatts till omkring 20 språk, däribland svenska. Första delen av den svenska utgåvan, Nya Världens översättning av de kristna grekiska skrifterna, utkom år 1976, och en revision av den ingår nu i den kompletta utgåvan, Nya Världens översättning av den Heliga skrift, som utkom år 1992. Denna utgåva motsvarar standardutgåvan av New World Translation.

25. a) Nämn några av fördelarna med såväl standardutgåvan som studieutgåvan. b) Visa hur kolumntitlarna kan användas.

²⁵ Några fördelar. För att hjälpa läsaren att snabbt hitta det han söker finns det både i standardutgåvan och i studieutgåvan noggrant uttänkta kolumntitlar överst på varje sida. De ger en kortfattad beskrivning av innehållet på sidan och är i synnerhet avsedda att hjälpa förkunnare av Guds rike att snabbt hitta skriftställen som besvarar frågor som människor ställer. Anta att en förkunnare försöker hitta några råd om barnuppfostran. Han vet att det står något om detta i Ordspråksboken och bläddrar därför igenom den bibelboken. På sidan 863 (i standardutgåvan) finner han i kolumntiteln fraserna ”Ett gott namn” och ”Öva en pojke”. Han hittar det ämne som den första frasen syftar på i Ordspråken 22:1, och den senare frasen i kolumntiteln finner han längre ner på sidan, i Ords. kapitel 22 vers 6. När han sedan vänder blad till sidan 864, stöter han genast på frasen ”Tuktans käpp” och finner snabbt det ämnet behandlat i Ords. kapitel 22 vers 15 i den vänstra spalten på sidan, förutom att flera andra verser tar upp det tema han söker stoff till. Den senare delen av kolumntiteln, som lyder ”Jaga ej efter rikedom”, syftar på det som sägs i Ords. kapitel 23, verserna 4 och 5, vilket återfinns i högerspalten. Dessa kolumntitlar överst på varje sida kan vara till stor hjälp för en förkunnare som vet ungefär var han kan finna de skriftställen han letar efter. Med hjälp av dem kan han snabbt hitta i Bibeln.

26. Vad innehåller ordregistret, och vilken praktisk nytta kan man ha av det?

²⁶ I slutet av Nya Världens översättning finns ett ”Register över ord i Bibeln”. Här finner man många av Bibelns viktigaste ord jämte ett utdrag ur det textavsnitt de förekommer i, så att man kan se sammanhanget. Eftersom Nya Världens översättning använder en del nya uttryck i stället för gamla begrepp som bibelläsaren kan ha vant sig vid från 1917 års översättning, har de gamla svenska uttrycken också tagits med i registret med en hänvisning till de mera beskrivande och tidsenliga uttrycken som används i den nya översättningen. Ordet ”nåd”, som förekommer i 1917 års översättning, har till exempel tagits med i registret med en hänvisning till ”kärleksfull omtanke”, ”oförtjänt omtanke”, de uttryck som används i Nya Världens översättning. Med hjälp av ordregistret kan man hitta skriftställen som berör viktiga lärofrågor genom att slå upp olika nyckelord, till exempel ”själ” eller ”lösen”, och på så sätt kan man företa ett grundligt studium av dessa ämnen med hjälp av endast Bibeln. En förkunnare som blir ombedd att på stående fot redogöra för ett av dessa ämnen skulle kunna göra bruk av de korta textavsnitten i detta ordregister som täcker ett stort urval av skriftställen. Det finns också hänvisningar till viktiga skriftställen i förbindelse med betydelsefulla egennamn — både geografiska namn och namn på framträdande bibliska personer. Bibelläsare som använder den här översättningen får på så sätt en ovärderlig hjälp.

27. Nämn ett sätt på vilket tillägget i Nya Världens översättning kan vara till hjälp.

²⁷ Efter ordregistret följer ett tillägg med andra upplysningar som man kan ha nytta av i förkunnartjänsten. Artiklarna i tillägget är upplagda så att de kan användas som en hjälp till att förklara grundläggande bibliska läror och besläktade ämnen. I artikeln om ordet ”själ” i tillägget anförs under åtta olika rubriker en lång rad skriftställen som visar de olika sätt på vilka ordet ”själ” (hebreiska: nẹ·fesh) används i Bibeln. Det finns också översikter och kartor. (Studieutgåvan av New World Translation har ett mer omfattande tillägg, förutom värdefulla fotnoter som på ett enkelt sätt ger viktiga upplysningar om texten.) Nya Världens översättning utmärker sig alltså genom att hjälpa sina läsare att finna många viktiga upplysningar som det annars skulle ha tagit dem lång tid att leta fram själva.

28. Hur hjälper Nya Världens översättning sina läsare att uttala bibliska namn korrekt?

²⁸ En hjälp till att uttala bibliska namn. Nya Världens översättning erbjuder sina läsare en särskild hjälp att uttala bibliska namn, i synnerhet när det gäller var betoningen skall ligga. I likhet med hur betoningen anges i många moderna svenska uppslagsverk och ordböcker har flertalet egennamn, alla translittereringar och en del andra ord försetts med en betoningspunkt under  vokalen i den stavelse där betoningen skall ligga. Namnet Ạquila uttalas alltså med betoning på första stavelsen. I namnet Isẹbel ligger betoningen på andra stavelsen. Samma sak gäller namnet Filẹmon. Betonad diftong (förening av två vokalljud) anges med en punkt under och mellan de två vokalerna, t.ex. ”Betsaida”; också dubbeltecknad vokal som skall betonas anges med en punkt under och mellan vokalerna, t.ex. ”Beelsebub”. När två obetonade vokaler skall uttalas separat, anges det med en upphöjd punkt inskjuten mellan vokalerna, t.ex. ”Ạdbe·el”. En upphöjd punkt används också ibland för att ange om bokstavskombinationen ”sh” skall uttalas som ett sje-ljud, t.ex. ”Jạ·shar”, eller separat, t.ex. ”Jịs·har”; också i vissa andra namn, t.ex. ”Hadad·ẹser”, används en upphöjd punkt för att underlätta uttalet. I translittererade ord anges betoningen enligt samma system, t.ex. tsọhar i 1 Moseboken 6:16. En upphöjd punkt i translittererade ord används för att markera grundspråkets stavelser, t.ex. i Psalm 111:1: ”ʼẠ·lef”. Vid fastställande av namnens uttal har hänsyn tagits till svenska uttalsregler, till namnens form på grundspråket, till vad svenska uppslagsverk anger samt till eventuellt hävdvunnet uttal.

29. Är New World Translation bara en revision av tidigare översättningar? Ge skäl för svaret.

²⁹ En ny översättning. New World Translation är en ny översättning från Bibelns grundspråk, hebreiska, arameiska och grekiska. Den är inte en revision av någon annan engelsk översättning, och den efterliknar inte heller någon annan översättning när det gäller stil, ordval eller rytm. Den hebreisk-arameiska delen har översatts från Rudolf Kittels Biblia Hebraica, sjunde, åttonde och nionde upplagorna (1951—1955). En ny utgåva av den hebreiska texten med titeln Biblia Hebraica Stuttgartensia, från år 1977, användes när man reviderade och aktualiserade upplysningarna i fotnoterna i studieutgåvan av New World Translation. Den grekiska delen är huvudsakligen översatt från Westcott och Horts grekiska text som gavs ut år 1881. Men översättningskommittén vände sig också till andra grekiska textutgåvor, däribland Nestles av år 1948. Dessa utmärkta textutgåvor beskrivs i studierna 5 och 6 i den här boken. Översättningskommittén har utarbetat en noggrann och uttrycksfull översättning, som banar vägen för en djupare och mera tillfredsställande förståelse av Guds ord.

30. Hur bedömde en kritiker den här översättningen?

³⁰ Lägg märke till hur den brittiske kritikern Alexander Thomson bedömde den här översättningen: ”Det finns ytterst få översättningar av de hebreiska skrifterna direkt från grundspråken till engelska. Det är därför med stor glädje vi välkomnar utgivandet av första delen av Nya Världens översättning [av de hebreiska skrifterna], från Första Moseboken till Rut. ... Det är uppenbart att man har vinnlagt sig om att den här översättningen skall vara alltigenom lättläst. Ingen kan säga att den saknar något i fråga om friskhet och originalitet. Dess terminologi är inte på något sätt baserad på tidigare översättningar.” *

31. Vad har en professor i hebreiska sagt om New World Translation?

³¹ En professor i hebreiska, dr Benjamin Kedar från Israel, gjorde i en intervju med en representant för Sällskapet Vakttornet följande bedömning av New World Translation: ”I min språkvetenskapliga forskning i förbindelse med den hebreiska bibeln och översättningar av den vänder jag mig ofta till den engelska översättning som är känd under namnet New World Translation. När jag gör det, får jag gång på gång min uppfattning bekräftad att detta verk återspeglar en ärlig strävan att uppnå en förståelse av texten som är så exakt som möjligt. Översättningen vittnar om god kännedom om grundspråket och återger grundtextens ord på ett förståeligt sätt på målspråket, utan att i onödan avvika från det hebreiska språkets speciella struktur. ... Varje språklig formulering medger ett visst spelrum vid tolkning eller översättning. Den språkliga lösningen i varje enskilt fall kan därför diskuteras. Men jag har i New World Translation aldrig upptäckt någon fördomsfull strävan att läsa in något i texten som den inte ger rum för.” *

32. I vilken utsträckning är Nya Världens översättning en ordagrann översättning, och vilka fördelar innebär det?

³² En ordagrann översättning. Att detta är en trogen och noggrann översättning framgår också av att den är ordagrann. En ordagrann översättning innebär att den engelska (eller svenska) återgivningen nästan ord för ord följer den hebreiska och den grekiska texten. Översättningen bör vara så ordagrann som grundspråkets idiomatiska uttryck tillåter. Att en översättning är ordagrann innebär dessutom att ordföljden i så stor utsträckning som möjligt är densamma som i den hebreiska eller den grekiska texten, så att det som betonas i grundtexten också betonas i översättningen. Genom en ordagrann översättning försöker man så exakt som möjligt förmedla grundtextens atmosfär, särprägel och rytm.

33. Hur riktas läsarens uppmärksamhet på enstaka avvikelser från en ordagrann återgivning?

³³ För att återge svåra hebreiska och grekiska vändningar på ett förståeligt sätt har det ibland varit nödvändigt att avvika från textens ordagranna lydelse. I studieutgåvan av New World Translation riktas emellertid läsarens uppmärksamhet på dessa avvikelser med hjälp av fotnoter som redovisar den ordagranna återgivningen.

34. a) Vad har blivit resultatet av att bibelöversättare har frångått en ordagrann återgivning? b) Ge ett exempel.

³⁴ Många bibelöversättare har avstått från att välja en ordagrann återgivning för att uppnå vad  de anser vara ett elegant språk. De framhåller att ordagranna återgivningar är klumpiga, stela och onaturliga. Men när de underlåter att översätta texten ordagrant och i stället gör omskrivningar och tolkar texten, blir resultatet ofta avvikelser från den exakta och ursprungliga framställningen av sanningen. De har i själva verket vattnat ur Guds egna tankar. En före detta dekanus vid ett stort amerikanskt universitet beskyllde en gång Jehovas vittnen för att ha fördärvat Bibelns skönhet och elegans. Med Bibeln menade han King James Version, som länge har vördats som en norm för vacker engelska. Han sade: ”Se här vad ni har gjort med Psalm 23. Ni har förstört dess rytm och skönhet genom ert ’Je/ho/vah / is / my / shep/herd’ [’Jehova är min Herde’]. Sju stavelser i stället för sex. Det är upprörande. Jämvikten är rubbad. Rytmen är borta. King James återger det korrekt med sina sex väl avvägda stavelser: ’The / Lord / is / my / shep/herd’ [’Herren är min herde’].” Mot professorns uttalande framfördes invändningen att det var viktigare att uttrycka det så som David, psalmens författare, hade gjort. Använde David den allmänna benämningen ”Herren”, eller använde han Guds namn? Professorn medgav att David använde Guds namn, men han gjorde fortfarande gällande att det var berättigat att använda ordet ”Herren” för skönhetens och elegansens skull. Vilken klen ursäkt för att ta bort Jehovas upphöjda namn ur denna psalm som skrivits till hans ära!

35. Vad bör vi tacka Gud för? Vad hoppas vi, och vad ber vi om?

³⁵ I tusentals fall har man på detta sätt offrat en korrekt återgivning till förmån för vad människor anser vara ett vackert språk, och detta har lett till inexakta återgivningar i många bibelöversättningar. Allt tack går till Gud för att han har låtit oss få Nya Världens översättning med dess klara och exakta bibeltext! Må hans stora namn, Jehova, bli helgat i alla de människors hjärtan som läser den!

[Fotnoter]

[Frågor]

 [Tabell på sidan 322]

NÅGRA FRAMTRÄDANDE BIBELÖVERSÄTTNINGAR PÅ SJU STÖRRE SPRÅK

Översättningens Utgiven Grundtext Guds namn Grundtext

namn första för de återges för de

gången hebreiska grekiska

skrifterna skrifterna

ENGELSKA

Rheims-Douay* 1582—1610 Vulgata Lord Vulgata

(två gånger

ADONAI)

King James 1611 M LORD Textus

Version* (några receptus

gånger

Jehovah)

Young 1862—1898 M Jehovah Textus

receptus

English Revised*1881—1895 M LORD Westcott

(några och Hort

gånger

Jehovah)

Emphasised Bible1878—1902 M Yahweh Westcott

(Ginsburg) och Hort,

Tregelles

American 1901 M Jehovah Westcott

Standard och Hort

An American 1923—1939 M LORD Westcott

Translation (några och Hort

(Smith-Goodspeed)* gånger

Yahweh)

Revised 1946—1952 M LORD Westcott

Standard* och Hort,

Nestle

New English 1961—1970 M (BHK) LORD Ny

Bible* (några eklektisk

gånger text

Jehovah)

Today’s 1966—1976 M (BHK) LORD UBS

English

Version

New King James 1979—1982 M (BHS) LORD Majoritets-

Bible/ (några texten

Revised gånger

Authorised YAH)

Version

New Jerusalem 1985 M Yahweh Grekiska

Bible*

SPANSKA

Valera 1602 M Jehová Textus

receptus

Moderna 1893 M Jehová Scrivener

Nácar-Colunga* 1944 M Yavé Grekiska

Evaristo Martín 1964 M Yavé Grekiska

Nieto*

Serafín de 1965 M (BHK) Yahvéh,

Ausejo* Señor Nestle-

Aland

Biblia de 1967 M Yahveh Grekiska

Jerusalén*

Cantera- 1975 M (BHK) Yahveh Grekiska

Iglesias*

Nueva Biblia 1975 M Señor Grekiska

Española*

PORTUGISISKA

Almeida 1681, M Jehovah Textus

1750 receptus

Figueiredo* 1778—1790 Vulgata Senhor Vulgata

Matos Soares* 1927—1930 Vulgata Senhor Vulgata

Pontifício 1967 M Javé Merk

Instituto

Bíblico*

Jerusalém* 1976, M Iahweh Grekiska

1981

TYSKA

Luther* 1522, M HErr Erasmus

1534

Zürcher 1531 M Herr, Grekiska

Jahwe

Elberfelder 1855, M Jehova Textus

1871 receptus

Menge 1926 M HErr Grekiska

Luther 1964, M HERR Grekiska

(reviderad)* 1984

Bibel in 1967 M (BHS) Herr Nestle-

heutigem Aland, UBS

Deutsch

(Gute Nachricht)*

Einheits- 1972, M Herr, Grekiska

übersetzung* 1974 Jahwe

Revidierte 1975, M HERR, Grekiska

Elberfelder 1985 Jahwe

FRANSKA

Darby 1859, M Eternel Grekiska

1885

Crampon* 1894—1904 M Jéhovah Merk

Jérusalem* 1948—1954 Vulgata, Yahvé Vulgata,

hebreiska grekiska

TOB (ekumenisk 1971—1975 M (BHS) Seigneur Nestle,

bibel)* UBS

Osty* 1973 M Yahvé Grekiska

Segond 1978 M (BHS) Eternel Nestle-

(reviderad) Aland,

Black,

Metzger,

Wikgren

Français 1982 M (BHS) Seigneur Nestle,

courant UBS

NEDERLÄNDSKA

Statenvertaling 1637 M HEERE Textus

receptus

Leidse 1899—1912 M Jahwe Nestle

Vertaling

Petrus- 1929—1939 M Jahweh Nestle

Canisiusvertaling*

NBG-vertaling 1939—1951 M HERE Nestle

Willibrordvertaling*

1961—1975 M Jahwe Nestle

Groot Nieuws 1972—1983 M Heer Nestle

Bijbel*

ITALIENSKA

Diodati 1607, 1641M Signore Grekiska

Riveduta (Luzzi)1925 M Eterno Grekiska

Nardoni* 1960 M Signore, Grekiska

Jahweh

Pontificio 1923—1958 M Signore, Merk

Istituto Jahve

Biblico*

Garofalo* 1960 M Jahve, Grekiska

Signore

Concordata* 1968 M (BHK) Signore, Nestle,

Iavè Merk

CEI* 1971 M Signore Grekiska

Parola del 1976—1985 M (BHS) Signore UBS*

* En asterisk anger att apokryferna ingår i översättningen, men kanske inte finns med i alla utgåvor.

”M” avser den masoretiska texten. När denna förkortning står ensam, finns ingen särskild utgåva av den masoretiska texten angiven.

”BHK” avser Kittels Biblia Hebraica.

”UBS” avser The Greek New Testament från De förenade bibelsällskapen (United Bible Societies).

”BHS” avser Biblia Hebraica Stuttgartensia.

”Grekiska” anger att översättningen gjorts från grekiska, men att ingen särskild textutgåva finns angiven.