Kapitel 13

Att stå i förbindelse med andevärlden

”DRIFTEN att meddela sig har djupa rötter.” Med detta påstående började boken Machines ett kapitel om radion. Genom radion kan vi stå i förbindelse med människor runt hela vår jord, och vi kan rentav höra från astronauter i den yttre rymden.

² Radioförbindelser är nu allmänt förekommande. Men många människor bryr sig inte om eller missförstår ett mycket viktigare slag av förbindelse — förbindelser med andevärlden.

ATT TALA TILL SKAPAREN

³ Hundratals år innan radion uppfanns, skrev kung David:

”Lyssna till mina ord, HERRE [Jehova]. ... Akta på mitt klagorop, du min konung och min Gud; ty till dig vill jag ställa min bön.” — Psalm 5:2, 31, 2.

Verkar det inte förnuftigt att den högsta intelligensen i universum kan ”lyssna” till våra böner, om han så önskar? Och är det inte förståndigt av oss att söka hjälp från Gud, som kan ge oss den allra bästa vägledning? — Psalm 65:32.

 ⁴ För radioförbindelser behöver man en radiosändare och en mottagare. Men vad behöver vi för att komma i kontakt med Jehova i bön? Det första kravet är tro. ”Den som närmar sig Gud måste tro att han är till och att han blir deras belönare som uppriktigt söker honom.” (Hebréerna 11:6) En människa måste också vara i samklang med Guds moralnormer. Annars lyssnar Gud inte mer på henne än vad en rättskaffens människa skulle lyssna på ett radioprogram, som hon ansåg vara moraliskt stötande. — 1 Johannes 3:22; Jesaja 1:15.

⁵ Jehova har ingen strikt mall för hurdana godtagbara böner bör vara. Antingen man ber högt eller tyst, så kan han ”höra”. Man kan be när man står, sitter, ligger på knä eller ligger i sin säng. (1 Samuelsboken 1:12, 13; 1 Konungaboken 8:54) Det behövs inte heller några speciella ord eller något religiöst språk. Det är viktigare med uppriktighet och en ödmjuk ande. Lägg märke till hur Jesus illustrerade detta i Lukas 18:10—14.

⁶ Som enskilda individer kan vi när som helst nalkas Jehova i bön. Men han välkomnar också gemensamma böner, till exempel från en församling av kristna. Några som aldrig tidigare har bett har lärt sig hur de skall bedja genom att lyssna till bönerna vid församlingens möten. Familjegrupper kan och bör också be tillsammans. Ett sådant tillfälle är vid måltiderna; därigenom följer man Jesu exempel att tacka Gud för den mat som han har sörjt för. — Markus 8:6.

⁷ Du kanske vet om människor som har bett, men som klagar över att de inte får något svar. Varför? Kristus sade till sina efterföljare: ”Ifall ni ber Fadern om något, skall han ge er det i mitt namn.” Det är bara genom Jesus Kristus som man kan nalkas Gud. Problemet är kanske  att man inte har insett detta. (Johannes 16:23; 14:6) Och vad menade Jesus med ”något”? Aposteln Johannes visar att det är ”något” som är ”i överensstämmelse med ... [Jehovas] vilja”. Vi skulle knappast förvänta att en rättfärdig Gud skulle välkomna böner som syftar till det som är orätt, omoraliskt eller girigt. (1 Johannes 5:14) Men ändå är det många som ber om omedelbar rikedom eller om makt över andra. Är det då underligt om Gud inte besvarar sådana böner? Böner om våra rättmätiga  personliga behov bör komma i andra hand, efter det att vi bett om sådana saker som att Guds vilja skall ske på jorden. — Matteus 6:9—11.

⁸ Bönen ger oss tillfälle att tala till Gud som till en kärleksfull far, att uttrycka våra glädjeämnen, våra bekymmer och våra behov. Om du inte tidigare har gjort detta regelbundet, så vänta inte längre. Att du har ett tillitsfullt förhållande till Gud och när som helst kan sätta dig i förbindelse med honom kommer att skänka dig stor sinnesfrid och göra dig lycklig. Du kan lätta ditt hjärta för honom i den förvissningen att han är intresserad av dig. — Psalm 86:1—6; Filipperna 4:6, 7.

SVAR FRÅN ANDEVÄRLDEN

⁹ Ett av de viktigaste böneämnena bör vara att be om vishet och Guds vägledning. (Psalm 27:11; 119:34—36; Jakob 1:5) Hur kommer då Gud att svara? I forna tider hände det ibland att han gav muntliga budskap, att han talade genom änglar eller mänskliga profeter. Men aposteln Paulus säger att Gud nu har ”talat till oss genom en Son”, vars läror och livsmönster står omtalade i bibeln. (Hebréerna 1:1, 2; 2:1—3; Johannes 20:31) Så i stället för att förvänta att Gud skall tala till oss personligen bör vi söka hjälpen på det sätt han har valt att ge den, genom bibeln. Med detta i tankarna bör vi följa upp våra böner om vägledning med flitigt studium av hans ord. (Ordspråksboken 2:1—5) Man kan få ytterligare hjälp genom hängivna kristna som regelbundet kommer tillsammans för att studera och samtala om bibeln. — 2 Timoteus 2:1, 2.

¹⁰ Som svar på våra böner kan Gud också hjälpa oss personligen genom sin ande. Genom den hjälper han kristna att förstå hans ord och att tillämpa det. (Johannes 16:7—13) David bad: ”Lär mig att göra din vilja. ...  Din ande är god; må den leda mig i rättrådighetens land.” — Psalm 143:10, NW.

FINNS DET ONDA PERSONER I ANDEVÄRLDEN?

¹¹ Bibeln försäkrar oss inte bara om att Jehova, hans Son och änglarna finns i andevärlden och att vi kan stå i förbindelse med Gud genom bön, utan den visar precis lika säkert att det finns intelligenta andliga personer, som nu är mycket onda, nämligen Satan och hans demoner.

¹² Somliga människor menar att ”djävulen” bara är en kvarleva från gammal vidskepelse eller gamla myter. Andra tror att när bibeln nämner ”Satan”, så menar den helt enkelt en ond princip.

¹³ Men Matteus 4:1—11 berättar för oss om ett tillfälle när Satan kom till Jesus med tre mycket speciella frestelser. Den Satan det här talas om var förvisso ingen ond princip inom Jesus, för Guds Son är utan ondska och synd. (Hebréerna 7:26; 1:8, 9) Nej, Satan är en verklig person. Detta bekräftas också av skildringen i Job 1:6—12, där det berättas om hur Satan trädde fram inför Jehova.

¹⁴ Men varifrån kommer då Satan? Vi vet att Jehova är Skaparen av allt och att ”fullkomlig är hans verksamhet”. (5 Moseboken 32:4, NW; Uppenbarelseboken 4:11) Är det därför inte logiskt att Satan en gång måste ha varit en rättrådig andlig person, som tillsammans med andra änglar skapades av Jehova? Hur blev han då fördärvad? Vi får en ledtråd i Jakob 1:14, 15:

”Var och en prövas genom att dras och lockas av sitt eget begär. Sedan, när begäret har blivit fruktsamt, föder det synd.”

¹⁵ Av det som har förekommit bland människor vet vi att också någon på en förtroendepost kan se hur han kan missbruka en situation för att få mera makt. Det verkar  som om det var detta som hände med en av Guds änglar. Den här andeskapelsen hade moralisk handlingsfrihet, och han valde att följa en ond kurs; han kanske trodde att han skulle kunna bli lik Gud, med människor som följde honom. Den här händelsen kan tydligen jämföras med det som hände en kung i Tyrus, som det berättas i Hesekiel 28:1—19. Den här mannen hade haft en gynnad ställning i förhållande till det forntida Israel, men till sitt eget fördärv blev han uppblåst av stolthet. På liknande sätt vållade stolthet den persons fall, som gjorde sig själv till Satan, en motståndare till Gud.

¹⁶ Kunskap om att Satan finns kastar ljus över de händelser i Edens lustgård som fick till följd att vi blev ofullkomliga syndare, underkastade sjukdom och död. Med sin övermänskliga intelligens använde Satan en orm för att delge Eva ett lögnaktigt och ödesdigert förslag. (1 Moseboken 3:1—5) Därför kallar Uppenbarelseboken 12:9 Satan för ”den ursprunglige ormen”. Och Jesus sade att Satan inte stod ”fast i sanningen”, utan blev ”lögnens fader” och en ”mördare”. — Johannes 8:44.

¹⁷ Satan är inte den enda andevarelse som gjorde uppror. Berättelsen i 1 Moseboken 6:1—3 förklarar att några änglar på Noas tid materialiserade sig — kanske stimulerade av Satans uppror — för att roa sig sexuellt med kvinnor. Detta var onaturligt och moraliskt fördärvat. (Judas v. 6, 7) När Gud utplånade ondskan på jorden genom en världsomfattande flod, så återvände dessa olydiga änglar till andevärlden, men nu på Satans sida som demoner. (2 Petrus 2:4, 5) I den välkända grekiska och romerska mytologin förekommer det berättelser om gudar som for fram och tillbaka mellan himmel och jord. Detta kan mycket väl vara förvanskningar av bibelns sanna berättelse om de olydiga änglarna.

 ONT INFLYTANDE FRÅN ANDEVÄRLDEN

¹⁸ De onda andarna har inte vårt bästa för ögonen, utan de är helt inriktade på att bedra och vilseleda människorna, vända dem bort från Gud. Aposteln Paulus kallade Satan för ”denna tingens ordnings gud” som ”har förblindat de icke troendes sinnen”, så att de inte skall kunna lära sig de ”goda nyheterna” om Kristus. (2 Korintierna 4:4) Han har lyckats rätt bra med detta.

¹⁹ En av hans metoder har varit att försöka få människor att tro att det inte finns någon djävul eller Satan. Han är som en brottsling som sprider ut uppfattningen att ett brottssyndikat inte existerar och som således invaggar människor i falsk säkerhet. En annan metod återspeglas i de fasansfulla dåd som religiösa fanatiker begått — korståg, inkvisition och välsignande av krig. Detta har fått många känsliga personer att vända sig bort från Jehova Gud, i den felaktiga tron att kyrkorna representerar honom.

²⁰ Kom också ihåg att aposteln Paulus sade att Satan är ”denna tingens ordnings gud”. Somliga människor hånskrattar åt tanken att Satan styr nationerna. Men när Satan erbjöd Kristus myndighet över nationerna, så förnekade inte Jesus att djävulen har makt över de politiska rikena. (Lukas 4:5—8) Och verkar det inte som om en ond kraft ligger bakom våra dagars världshändelser? Läs med detta i tankarna vad Uppenbarelseboken 12:9, 12 säger om Satans ansträngningar.

ATT UNDVIKA KONTAKT MED ONDA ANDAR

²¹ Vetenskapsmän har forskat i det som är känt som ESP (extrasensorisk perception). Detta omfattar sådana  fenomen som att en människa vet vad någon annan tänker, att hon beskriver händelser eller föremål som hon aldrig har sett eller hört talas om och att hon låter ”anden behärska materien” för att till exempel påverka hur en tärning faller. De parapsykiska forskarna har försökt att undanröja alla möjligheter till fusk, men de kan ändå inte förklara dessa övermänskliga bedrifter. Är kanske det som bibeln säger förklaringen?

²² Satan och demonerna kan direkt påverka människor och deras angelägenheter. En flicka i det forntida Filippi i Grekland kunde till exempel förutsäga saker. Hur då? Den historiska berättelsen säger att ”en ande, en spådomsdemon”, påverkade vad flickan sade. Aposteln Paulus befriade henne från demonen. — Apostlagärningarna 16:16—18.

²³ Eftersom demonerna är verkliga och mäktiga, så varnar Guds ord gång på gång för att ha något med dem att göra. Bibeln fördömer att man använder sig av trollformler (som i svart magi eller voodoo), att man rådfrågar medier eller att man försöker komma i kontakt med de döda. (5 Moseboken 18:10—12; 3 Moseboken 20:6, 27; Galaterna 5:19—21) Dessa varningar är fortfarande aktuella. Du har kanske lagt märke till det utbredda intresset för parapsykiska fenomen och för det ockulta. Många filmer och romaner har gjort reklam för ”andarna” eller människans försök att genom besvärjelser driva ut demoner. Det är också vanligt att man använder sig av ouijabord eller astrologi för att få vägledning.

²⁴ Det är farligt att ha kontakt med onda andar. Rapporter visar att har demonerna väl fått inflytande över en människa, så kan de göra stor skada — fysiskt, mentalt  och känslomässigt. (Jämför Matteus 8:28—33.) De har plågat människor, fört väsen om nätterna, fått föremål att flytta sig, smekt könsorgan och vållat sjukdom. Deras ”röster” har till och med drivit människor till vansinne, fått dem att mörda eller begå självmord.

²⁵ Vissa ”underliga” händelser kan naturligtvis bero på fysiska problem, till exempel rubbningar i kroppens kemi, vilket kan påverka sinnet och tankarna. Men det vore dåraktigt att bara avfärda Satans och demonernas existens. Underskatta inte allvaret i bibelns varningar för dem.

²⁶ Finns det något sätt varpå en människa som plågas av demoner kan bli befriad? Gud använder inte längre människor till att bota sjuka, driva ut demoner eller uppväcka döda, som han lät apostlarna göra. Men han kommer att hjälpa människor att slita sig loss från ”Satans myndighet”. (Apostlagärningarna 26:18; Efesierna 6:12) Det är nödvändigt att vända sig till Jehova i bön, att använda hans namn och att uppriktigt söka hans hjälp. (Ordspråksboken  18:10) Man måste också stå emot demoniska impulser, som Jesus gjorde, och sluta upp med spiritistiska sedvänjor och allt onödigt umgänge med dem som utövar demonism. — Matteus 4:1—11; 2 Korintierna 6:14—17.

²⁷ Rapporter visar dessutom att demonerna ofta uppehåller kontakten med en människa genom ett föremål; det är därför viktigt att göra sig av med saker som tidigare har använts i spiritism (till exempel berlocker och kristallkulor). Bibeln berättar att några i det forntida Efesus, som hade sysslat med magiska konster, gjorde detta. — Apostlagärningarna 19:18—20.

²⁸ Men det finns ändå ingen anledning att gå i ständig skräck för onda andar. Bibeln uppmanar oss i stället att ta på oss den andliga vapenrustningen:

”Stå därför fasta, med SANNINGEN som en gördel om era höfter, och ha på er RÄTTFÄRDIGHETENS bröstharnesk, och ha som skor på era fötter den utrustning som hör FRIDENS GODA NYHETER till. Ta framför allt upp TRONS stora sköld, varmed ni skall kunna släcka alla den ondes brinnande projektiler. Ta också emot FRÄLSNINGENS hjälm och andens svärd, det vill säga GUDS ORD, medan ni ... fortsätter att BEDJA i anden vid varje tillfälle.” — Efesierna 6:14—18.

Att regelbundet stå i förbindelse med Jehova genom bön är, som Guds ord här visar, ett utomordentligt skydd mot icke önskad kontakt med onda andar. Bibeln säger passande: ”Underordna er därför Gud; men stå emot djävulen, så skall han fly från er.” — Jakob 4:7.

[Frågor]

Varför bör vi vara intresserade av att stå i förbindelse med Skaparen? (1—3)

Vad krävs för att Gud skall välkomna våra böner? (1 Petrus 3:12) (4, 5)

Vad lär oss bibeln i fråga om hur våra böner bör vara? (6—8)

Hur kan vi få meddelanden från Gud? (9, 10)

Hur vet vi att Satan finns? Och var kommer han ifrån? (11—15)

Hur hjälper oss vår vetskap om Satan och demonerna? (16, 17)

På vad sätt har onda andar påverkat människor? (2 Korintierna 11:13—15) (18—20)

Vilka sedvänjor kan få en människa att bli inblandad med demoner? (21—23)

Hur kan man skydda sig mot skadliga förbindelser med andevärlden? (24—28)

[Bild på sidan 123]

Vi kan dagligen stå i förbindelse med Gud genom bön