Hur vill du leva?
Kapitel 20
Hur vill du leva?
OM NÅGON skulle fråga dig: ”Hur kan jag bli lycklig i dagens samhälle?” — vad skulle du då svara? Du kanske säger med övertygelse: ”Om du vill vara nöjd och lycklig och få fortsätta att leva, då måste du handla på ett sätt som Gud godkänner.”
2 I föregående kapitel har vi sett att Skaparen verkligen existerar, att han genom bibeln erbjuder den upplysning och vägledning som vi alla behöver och att det är praktiskt att tillämpa hans ord i vår tid. Att leva som sanna kristna kan hjälpa oss att klara av sådana problem som stress och ensamhet. Att vi vänder oss till bibeln för att få vägledning kan skydda oss mot att råka i svårigheter på grund av dryckenskap, omoraliskhet, oärlighet och andra laster. (Ordspråksboken 4:11—13) Att vi betraktar pengar från bibelns synvinkel hjälper oss att vara nöjdare och att ”gripa fast tag om det verkliga livet”. — 1 Timoteus 6:19.
3 När vi bryr oss om vad Skaparen säger, får vårt liv mening och inriktning. Vi förstår varför Gud har tillåtit ondskan och lidandet. Och när vi upptäcker hur händelserna i vår tid uppfyller bibelns profetior, så inser vi att vi lever i de ”yttersta dagarna” av den nuvarande onda tingens ordning. (2 Timoteus 3:1—5) Detta innebär att Gud snart kommer att ta bort alla mänskliga riken med deras politiska korruption och deras väpnade styrkor som finansierats genom ett oerhört skattetryck. (Daniel 2:44; Uppenbarelseboken 16:14, 16) Gud kommer således att sätta stopp för alla mänskliga ansträngningar att behärska jorden, och han kommer att styra den överlevande mänskligheten genom sitt himmelska rike. — Uppenbarelseboken 11:17, 18; 21:1—4.
ÄR DETTA VAD DU ÖNSKAR?
4 De flesta av oss skulle säkert säga: ”Det skulle vara underbart att få leva bland kärleksfulla och gudfruktiga människor i ett paradis.” (Jesaja 11:9) Men för att få vara med om det måste vår kärlek till rättfärdighet och vår önskan att rätta oss efter Guds normer vara så stark att det präglar hela vårt nuvarande liv. (Matteus 12:34; 15:19) Är detta verkligen vad du vill? Lärjungen Jakob blev inspirerad att skriva så här till de kristna:
”Vet ni inte att vänskapen med världen är fiendskap med Gud? Därför, vemhelst som VILL vara världens vän gör sig till Guds fiende.” — Jakob 4:4.
5 Jakob betonade också att ”den form av gudsdyrkan som är ren och obesudlad från vår Guds och Faders ståndpunkt” bland annat innebär att ”bevara sig utan fläck från världen”. (Jakob 1:27) Vi bör vinnlägga oss om att handla så. Eftersom de kristna är omgivna av världens våld och korruption, dess omoraliska intriger, politik och nationalism, så är det naturligtvis inte lätt att vara fullständigt opåverkad. Även den mest hängivne kristne kan snava eller begå misstag, när han försöker att inte bli besudlad av världens handlingssätt. Det är därför som de kristna måste fortsätta att arbeta på att göra framsteg. (Kolosserna 3:5—10) Men frågan gäller: Vad är det egentligen vi vill?
6 För att belysa saken kan vi tänka oss två män som äter middag. Den ene mannen råkar spilla litet sås på sin slips. Den andre tar sin slips och doppar den med vett och vilja i såsen; han vill ha det på det sättet. Vem av dessa båda liknar vi? Visar vi, genom det vi låter påverka oss och det vi väljer att göra, att vi vill vara världens vän? Eller att vi vill vara Guds vän?
7 Vänskap med världen kan komma till synes på många sätt. Somliga människor är så starkt fästade vid sina släktingar eller sina grannar att de finner sig i och rentav deltar i sådant som de vet att Gud inte godkänner, till exempel att fira oskriftenliga högtider, att supa, att ta del i oanständigt skämt eller att visa rasfördomar. (1 Petrus 4:3, 4; Efesierna 5:3—5; Apostlagärningarna 10:34, 35) Om vi önskar behaga Gud, då betyder hans godkännande mer för oss än till och med våra släktingars. — Lukas 14:26, 27; 11:23.
8 Vårt val av underhållning kan också visa om vi önskar vara en världens vän. De första kristna gick inte och såg de brutala gladiatorspelen eller skådespel som framhävde omoraliskhet. Hur är det då med oss i våra dagar? Vi bör tänka på vad det är vi föredrar i fråga om sport, TV-program, filmer eller läsestoff. Om vi märker att vi börjar bli sådana att vi längtar efter sådant som Gud varnar för, då måste vi arbeta på att ändra vår smak. Världens lockelser kan till och med påverka unga människor, som har vuxit upp i kristna familjer, och också kristna som under lång tid har studerat bibeln.
9 Vänskap med Gud eller vänskap med världen är en sak som betyder liv eller död. (1 Johannes 2:15—17) Vi kan lika litet ha en fot på var sida som en människa vid ett vägskäl kan slå in på två stigar som leder åt olika håll.
10 Under Elias dagar var några hebréer påverkade av de omkringliggande nationernas Baalsdyrkan. Även om de hade en viss anknytning till den sanne Guden, Jehova, höll de sig inte till honom helt och fullt. Elia sade att de haltade ”mellan två olika åsikter” (NW). De måste bestämma sig för om de skulle hålla sig till Jehova och hans vägar eller inte. Det var ett val som innebar liv eller död. — 1 Konungaboken 18:21—40; 5 Moseboken 30:19, 20.
11 Vi kan inte skjuta upp att bestämma oss för vad det är vi verkligen vill. Under det första århundradet v.t. uppmanade aposteln Petrus de kristna att ständigt ha Jehovas dags närvaro i tankarna, den dag då ondskan på jorden skall förintas. Deras känsla för att det var brådskande och angeläget skulle visa sig genom ”heligt uppförandes gärningar och handlingar präglade av gudaktig hängivenhet”, vilket bland annat innebar att de entusiastiskt förkunnade det kristna budskapet. (2 Petrus 3:11, 12) Medan somliga kristna levde i exemplariska äktenskap, valde andra att förbli ogifta, så att de ständigt kunde stå ”till tjänst för Herren utan att låta sig distraheras”. — 1 Korintierna 7:29—35.
12 Om det var viktigt hur de kristna under det första århundradet önskade leva sitt liv, hur mycket viktigare är det då inte för oss nu! Vi kan se att Guds rike redan härskar i himmelen och att det bara är ”en kort tidsfrist” kvar innan Gud genom Kristus kommer att krossa nationerna och binda Satan, djävulen. (Uppenbarelseboken 12:12; 19:11—20:2) Nu måste vi alltså bestämma oss för hur vi vill leva.
DET LIV GUD KOMMER ATT GE
13 Det liv vi nu väljer avgör om vi får åtnjuta det liv Gud kommer att ge i den kommande nya ordningen.
14 Först kanske man bara tänker på de många fysiska välsignelserna i det återställda paradiset. I det ursprungliga paradiset hade Adam och Eva gott om närande mat. (1 Moseboken 2:9, 16) I den nya ordningen kommer det således också att finnas gott om hälsosam mat. — Psalm 72:16; 67:76.
15 Adam och Eva hade god hälsa, eftersom Gud skapade dem fullkomliga. Detta understryker bibelns försäkran om att sjukdom, smärta på grund av sjukdom och tårar på grund av sorg kommer att höra det förgångna till i den nya ordningen. (Uppenbarelseboken 21:1—4) Mänskligheten kommer så småningom att uppnå fysisk fullkomlighet.
16 Eftersom män och kvinnor inte längre hindras av problem och sedan dör efter 70 år, så kommer de att få vara med om något så spännande som att utforska många olika kunskapsområden. Du kommer att få utveckla dina talanger helt och fullt, även dem som du inte hade en aning om att du hade. Matlagning, husbyggande, möbeltillverkning, heminredning, trädgårdsskötsel, utövande av musik, klädsömnad och studium av de ofantliga kunskapsområdena — man skulle kunna hålla på i det oändliga och räkna upp stimulerande och nyttiga ting som man då kommer att kunna göra. Jehova sade en gång: ”Mina utkorade skola själva njuta av sina händers verk.” — Jesaja 65:22.
17 Bibeln säger också att djurens diet enbart bestod av växtlighet i Edens lustgård. (1 Moseboken 1:30) Du kan därför glädja dig åt att Gud kommer att sörja för att djuren inte längre kommer att vara rovlystna och farliga; de kommer att leva i frid med varandra och med människorna. Både barn och vuxna kommer att helt och fullt kunna glädja sig åt deras sällskap. — Jämför Jesaja 11:6—8; 65:25; Hosea 2:18.
18 Men bibeln börjar inte med att i detalj beskriva alla de materiella välsignelserna i den nya ordningen. Jehova, vår Skapare, vet vad vi behöver. Bibeln ger oss denna försäkran om Gud: ”Du upplåter din hand och mättar allt levande med nåd.” — Psalm 145:16.
19 Helt riktigt betonar inte bibeln det materiella välståndet eller de materiella välsignelserna, utan i stället de andliga och mentala ting som leder till lycka i det återställda paradiset. Vi kan till exempel se fram emot ett tillstånd som beskrivs så här:
”Rättfärdighetens frukt skall vara frid och rättfärdighetens vinning vara ro med trygghet till evig tid. Och mitt folk skall bo i fridshyddor, i trygga boningar och på säkra viloplatser.” — Jesaja 32:17, 18.
20 Vi är säkert medvetna om att även om vi hade god hälsa, ett vackert hem och massor av mat, så skulle vi ändå inte känna oss verkligt tillfreds, om vi vore omgivna av konflikter, spänningar, svartsjuka och vrede. (Ordspråksboken 15:17; 21:9) Men de människor som Gud låter leva i det kommande paradiset kommer att vara sådana som samvetsgrant har arbetat på att övervinna dessa mänskliga svagheter. De kommer att utgöra en världsomfattande familj av kristna som odlar Guds andes frukt, till exempel kärlek, frid, omtänksamhet och självbehärskning. (Galaterna 5:19—23) De kommer uppriktigt att vinnlägga sig om att ha personligheter som är i linje med Jehovas personlighet. — Efesierna 4:22—24.
ATT LEVA FÖR ATT BEHAGA OCH LOVPRISA JEHOVA
21 De förutsagda materiella och andliga välsignelserna ger oss orsak att se fram emot den nya ordningen. Men om vi låter detta bli det förnämsta motivet till att tillbedja Gud och leva ett kristet liv, så skulle vi i viss utsträckning bli lika den nuvarande jag-först-generationen, som i första hand är intresserade av vad de vill och vad de kan få ut av något.
22 Vi bör i stället uppodla en önskan att leva ett kristet liv — nu och i framtiden — därför att Gud vill att vi skall göra det. Han bör vara den som kommer först — inte vi. Jesus visade vilken inställning vi bör ha, när han sade: ”Jag har kommit ... för att göra din vilja, o Gud”, och: ”Min mat är att jag skall göra hans vilja som har sänt mig och fullborda hans verk.” (Hebréerna 10:7; Johannes 4:34) Uppskattning av vad Gud har gjort bör förmå oss att sätta honom först. — Romarna 5:8.
23 Det är helt på sin plats att bibeln inte i första hand betonar vår frälsning och de välsignelser vi kan få. Den betonar i stället Guds namns hävdande och hur rätt det är att vi lovprisar Gud för vad han är och för vad han har gjort. David skrev:
”Jag vill upphöja dig, min Gud, du konung, och lova ditt namn alltid och evinnerligen. Stor är HERREN [Jehova] och högtlovad, ja, hans storhet är outrannsaklig. Ditt majestäts härlighet och ära vill jag begrunda och dina underfulla verk.” — Psalm 145:1, 3, 5.
24 Både Jesus och David tyckte att man borde ge Gud främsta platsen i sitt liv och aktivt lovprisa honom. Det är vad vi också bör göra. När vi lovprisar Gud och tillämpar praktiska kristna principer, då har vi funnit lyckan — nu och för evigt.
[Frågor]
Varför är det bäst att man handlar på ett sätt som Gud godkänner, om man vill vara lycklig? (1—3)
Varför måste vi bestämma oss för om vi vill vara världens vän eller Guds vän? (4—6)
På vad sätt kan en människas längtan efter världens vänskap komma till uttryck? (7, 8)
Hur viktigt är det att vi bestämmer oss för vad vi verkligen vill? (9—12)
Vad slags liv kommer Gud att sörja för i den nya ordningen? (13—18)
Vilka är de viktigaste välsignelserna som utlovats i det återställda paradiset? (19, 20)
Hur kan vi finna sann lycka? (21—24)
[Bild på sidan 189]
Du kommer att få tid att i full utsträckning utveckla och göra bruk av dina talanger
