Kapitel 1

Kan man verkligen leva ett lyckligt liv?

”DET är skönt att leva!” Så tycker en människa, när hon är lycklig. Men är vi realistiska, så vet vi att livet inte alltid är sådant. Det finns problem. Problemen kanske är så många och så betungande att verklig lycka enbart förefaller som en dröm. Måste det vara så?

² Du vet att det är många faktorer som samverkar för att man skall vara lycklig. För att kunna glädja oss åt livet behöver vi tillräckligt med mat och lämpliga kläder. Vi behöver ett hem, där vi kan finna skydd och där vi kan vila. Men detta är bara de mest elementära behoven. Trevligt sällskap och god hälsa har också sin betydelse.

³ Men även de som har ett mått av allt detta kanske ändå längtar efter sann lycka. En människas arbete eller arbetsförhållanden kan ta glädjen ifrån henne. I många familjer råder det också ett spänt förhållande mellan man och hustru eller mellan föräldrar och barn. Och vi kan inte heller bortse ifrån det som hänger över oss allesammans — vi kan bli sjuka och plötsligt dö. Tror du att dessa och andra problem går att lösa på ett sådant sätt  att vi kan finna sann tillfredsställelse? Det finns orsak att tro det. Men för att någon skall kunna åtnjuta ett lyckligt liv, måste han först ha något som inte alla har — en orsak att leva.

⁴ Ditt liv måste ha mening, om du skall vara verkligt lycklig. I sin bok The Transparent Self skriver professor S. M. Jourard:

”En människa lever, så länge som hon finner att hennes liv har mening och värde och så länge som hon har någonting att leva för. ... När en människa inte längre erfar mening, värde och hopp, är det början till slutet; hon börjar dö.”

Detta börjar man nu erkänna också inom industrin. I en kanadensisk rapport om frånvaro från arbetet hette det:

Människor söker mening i sitt liv, och de är inte längre nöjda med att vara utbytbara, ansiktslösa kuggar i samhällsmaskineriet. — Atlas World Press Review.

⁵ Detta hjälper oss att förstå varför så många rika människor inte är riktigt nöjda. De äter och sover visserligen, och de har familj och åtnjuter en del av livets nöjen och bekvämligheter. Men de kanske tycker att man kan säga samma sak om många djur. Livet måste ha mer att ge.

⁶ Det är inte heller bara en fråga om att leva länge. Många äldre människor vet av erfarenhet att ett långt liv utan en känsla av förverkligande eller av att man behövs är långtråkigt. Har du märkt det?

⁷ Det är inte bara bland äldre människor som ett ädelt motiv i livet kan saknas. En undersökning, som utfördes av det japanska universitetet Daito Bunka, visade att av 1.500 ungdomar i gymnasiet hade 50 procent av flickorna och 34 procent av pojkarna redan funderat på självmord. Varför? Den förnämsta orsaken var ”livets meningslöshet”. Och är det mycket annorlunda i Europa, Amerika och Afrika? Den världsomfattande ökningen av antalet  självmord visar att allt fler människor är olyckliga och inte vill leva längre.

⁸ Men själva kanske vi inte känner det lika hopplöst. Vi kanske får ut en viss glädje av livet, trots våra problem. Men vi kan ändå inte låta bli att fråga: Har livet någon verklig mening? Hur kan jag finna bestående lycka?

⁹ För många hundra år sedan fanns det en kung, som prövade på det mesta här i livet — att bilda familj, att vinna rikedom, att förbättra sin utbildning, att njuta av god mat och att uppföra imponerande byggnader. Sådana saker kanske låter angenäma. Men han fann också att de kan vara plågsamma. Han frågade:

”Vad får då människan ut av allt sitt slit och all sin strävan, av allt som hon plågar sig med under solen? Var dag är en smärta, var syssla en plåga. Inte ens om natten finner hjärtat ro. Även detta är tomhet.” *

¹⁰ Längre fram underströk han tomheten i alltsammans genom att beskriva vad som väntar en människa efter ett relativt kort liv — försämrad syn, svaga armar och ben,  dåliga tänder eller inga tänder alls, orolig sömn och slutligen död. *

¹¹ Så även om vi tycker att livet har sina glädjeämnen, finns det dock brydsamma frågor, som berör oss alla. Det är särskilt så i vår tid. Varför det? Författaren Vermont Royster sade att människan under drygt 50 år i hög grad har utökat sin kunskap och utvecklat sin tekniska förmåga, men sedan tillägger han:

”Här är något märkligt. När man betraktar människan, hennes dilemman, hennes plats i detta universum, så har vi inte kommit mycket längre än i tidernas morgon. Vi bär fortfarande på frågor om vilka vi är, varför vi är här och vart vi är på väg.” — Science Digest.

¹² Man kan naturligtvis bara försöka slå bort sådana frågor och ”njuta av livet”. Det kan finnas mycket som talar för att försöka njuta av livet, trots dess problem. Men det är inte realistiskt att leva ett liv där man blundar för verkligheten. * Vårt liv skulle ha verklig mening och förutsättningar att vara lyckligt, om vi kunde börja förstå ”vilka vi är, varför vi är här och vart vi är på väg”. Kan vi göra detta?

¹³ Tänkande människor har många gånger dragit slutsatsen att svaren beror på den grundläggande frågan: ”Finns det en gud?” Om det finns en gud, då är det logiskt att han skulle veta varifrån vi kom, varför vi är här och vart vi är på väg. Han skulle också veta varför ondskan finns, om den kommer att upphöra och i så fall hur. Och  han skulle veta vad vi kan göra för att vårt liv skall bli lyckligare och mer meningsfullt. Alltså: ”Finns det en gud?”

[Fotnoter]

[Frågor]

Vad är det som krävs för att man skall vara lycklig i sitt liv? (1—10)

Vilka frågor om livet ställs vi inför, och hur berör de tron på Gud? (11—13)

 [Ruta på sidan 7]

ÄR LIVET VÄRT ATT LEVA?

En fransyska vid namn Michele berättar att hon hoppade av från samhället och rymde hemifrån ”för att komma bort från skrymteriet i världen och därför att jag var så besviken på min omgivning”. Då —

”kom jag i kontakt med omoraliskhet, narkotika och farliga människor. Jag var efterlyst av polisen och Interpol. Jag höll på att bli offer för vit slavhandel. Jag sökte en förklaring till tillvaron, och i mitt kringflackande liv kontaktade jag olika sekter. Men livet verkade inte värt att leva. Jag kände mig värdelös, och det enda jag tänkte på var att dö.”

[Ruta på sidan 9]

EN SÖKANDE MÄNNISKA

En japan vid namn Yamamoto berättar:

”Medan jag förberedde mig för inträdesproven till college för några år sedan, funderade jag mycket över meningen med livet. Ju fler böcker om filosofi jag studerade, desto mer besviken blev jag. När jag hade avlagt min examen, gick jag med i ett politiskt parti. Men när jag säg allt ruttet omkring mig, frågade jag mig återigen: ’Vad är meningen med livet?’”

Mänskliga filosofier, som av allt att döma inte har löst mänsklighetens problem, gav honom inga tillfredsställande svar. Det han kände till av historien och hans erfarenheter inom politiken tydde inte heller på att någon mänsklig regering sitter inne med lösningen. Människor har prövat alla slags styrelser, men frågan om livets mening har kvarstått. Den japanske mannen tillägger:

”Nära nog förtvivlad började jag leva ett nöjeslystet liv. Men jag kände snart hur dåraktigt det var. Till slut kom jag till den slutsatsen att svaret på frågan om livets orsak eller mening, som så länge förbryllat mig, berodde på om Gud finns eller inte.”

[Helsidesbild på sidan 4]