Varför tillåter Gud ondskan?
Kapitel 14
Varför tillåter Gud ondskan?
OM NÅGON av dina vänner rånades, våldtogs eller mördades, och man inte vidtog några åtgärder mot brottslingen, skulle du då inte känna dig besviken, sårad och arg? Sådana brott och orättvisor är bara en liten återspegling av allt det elände som har drabbat mänskligheten.
2 Historien är en enda lång uppräkning av brutala krig, oerhörd fattigdom, brottslighet och förtryck. Detta har lett till att somliga människor har börjat tvivla på att det finns en gud. Vi vet att det finns övertygande bevis för Skaparens existens. (Hebréerna 3:4; Romarna 1:20) Men det finns också ondska. Därför undrar många som tror på Gud: ”Bryr Gud sig verkligen om oss?” De frågar: ”Om Gud bryr sig om oss, varför har han då tillåtit ondskan så här länge?”
3 Filosofer och präster har ofta behandlat den här frågan, men de har inga tillfredsställande svar att komma med. Vad säger Gud själv?
GUD SVARAR: ”JAG BRYR MIG OM”
4 Vår egen erfarenhet hjälper oss att förstå varför den hebreiske profeten Habackuk reagerade för våld och orättvisa på det sätt han gjorde. Habackuk levde under en tid då judarna hade hemfallit åt många onda sedvänjor, vilket gjorde Habackuk mycket upprörd och fick honom att fråga Gud:
”Varför låter du mig se på orättvisa? Varför tillåter du det som är orätt? Fördärv och våld är inför mig; man tvistar och det är fullt av stridigheter. Därför är lagen lamslagen och rättvisan förlorar alltid. De onda omringar de rättfärdiga, så att rättvisan förvrängs.” — Habackuk 1:3, 4, New International Version.
Trots att Habackuk var övertygad om Jehovas rättfärdighet, var han upprörd över våldet och orättvisorna bland sitt folk. Vid den tiden var också babylonierna på krigsstigen; de terroriserade och plundrade andra nationer. Det verkade som om ondskan segrade i alla sammanhang. Profeten Habackuk undrade varför Gud, som kunde se detta, föreföll att inte göra någonting. — Habackuk 1:13.
5 I en syn försäkrade Jehova Habackuk att de ondas skenbara framgång bara var tillfällig. Gud inte bara såg vad som hände, utan han brydde sig också om det. Han hade en ”fastställd tid” (NW), då han skulle skipa gudomlig rättvisa. Även om människor trodde att det skulle dröja innan den tiden kom, så fick Habackuk försäkran: ”Den kommer förvisso, den skall ej utebliva.” — Habackuk 2:3.
6 Ett ytterligare bevis på Guds omtanke var att han uppmärksammade Habackuk på en utmaning som människor ställs inför under tiden. Jehova sade: ”Men den rättfärdige skall leva genom sin tro.” (Habackuk 2:4) Skulle Habackuk möta utmaningen genom att göra det som var rätt och moraliskt, oavsett vad hans omgivning gjorde? Han måste visa tro på att Gud skulle ta itu med situationen på rätt sätt vid sin ”fastställda tid”.
7 Historien berättar för oss vad som hände. När tiden var inne, ingrep Gud för att göra slut på det våld och den orättvisa judarna utövade. Landet erövrades, och många av judarna tillfångatogs. Gud lät senare babylonierna stå till svars inför honom. Som Jehova hade förutsagt genom sina profeter, besegrade mederna och perserna under Cyrus det till synes allsmäktiga babyloniska världsväldet. — Jeremia 51:11, 12; Jesaja 45:1; Daniel 5:22—31.
8 Detta exempel i liten skala visar att vår Skapare inte blundar för ondskan. Han är medveten om den, och han bryr sig om. (Jämför 1 Moseboken 18:20, 21; 19:13.) När det nu förhåller sig så, varför har Gud då tillåtit ondskan att fortsätta ända tills nu? För att förstå bibelns logiska förklaring måste vi gå tillbaka till den tid, då det mänskliga eländet började.
DET UPPSTÅR UNIVERSELLA STRIDSFRÅGOR
9 Som det berättas i Första Mosebokens tredje kapitel 3, så frågade djävulen Eva angående hennes lydnad för befallningen att inte äta av ett visst träd. Eva svarade att olydnad skulle medföra dödsdom. Men Satan svarade:
”Ingalunda skolen I dö; men Gud vet, att när I äten därav, skola edra ögon öppnas, så att I bliven såsom Gud och förstån, vad gott och ont är.” — 1 Moseboken 3:1—5.
Satan kom här med utmaningar eller stridsfrågor som inbegrep alla Guds skapelser, både människor och änglar.
10 Djävulen ifrågasatte till exempel Guds ärlighet. Tänk på vad detta innebar. Om Gud inte talade sanning i den här saken, kunde man då lita på honom i andra sammanhang? Skulle hans skapelser på jorden eller i himmelen alltid behöva vara misstänksamma mot vad Gud sade? Vi vet hur misstänksamma människor i våra dagar är mot politiker som styr genom att använda lögner. — Jämför Psalm 5:109.
11 Satans påstående att Gud är lögnaktig och att han förvägrar sina skapelser sådant som är bra för dem väckte också stridsfrågan: Förtjänar Gud att styra? Frågan om det rättmätiga i Guds sätt att styra inbegrep hela universum.
12 Satan ville dessutom påstå att människor kan klara sig bra utan Gud, att de kan och bör styra sig själva. Både människor och änglar ställdes inför frågan: Kan människor med framgång styra sina angelägenheter oberoende av Gud?
13 Dessa viktiga moraliska stridsfrågor måste avgöras fullständigt. Det sätt på vilket Gud valde att göra detta visar tydligt hans vishet och att han är intresserad av både vår nuvarande och vår framtida välfärd. Gud anslog en tidsperiod under vilken alla förnuftsbegåvade skapelser kunde se bevisen. För att förstå detta kan du tänka dig in i hur du skulle handla om någon offentligen påstod att du var ett dåligt familjeöverhuvud och att du ljög och utövade myndighet genom att ingjuta fruktan. En osäker person skulle kanske protestera högljutt eller rentav börja slåss med anklagaren. Men om du var förvissad om att anklagelsen var falsk, kunde du undanröja allt tvivel bara genom att ge alla tillfälle att iaktta ditt handlingssätt och de goda resultaten av det för din familj. — Matteus 12:33.
14 Vad har tiden utvisat, när det gäller de stridsfrågor som väcktes i Eden? Precis som Gud varnade på förhand, så har människans olydnad lett till döden — föregången av sjukdom och ålderdom. Gud var alltså inte oärlig när han varnade, och det fanns ingen anledning att fördenskull ifrågasätta det rättmätiga i hans styre. Det är också bevisat att människan inte kan ställa upp sina egna normer och styra över sig själv oberoende av Gud. Ingen form av mänskligt styre har kunnat förhindra krig, korruption, förtryck, brottslighet och orättvisa. Detta bekräftar det bibeln säger: ”Människans väg beror ej av henne, det står icke i vandrarens makt att rätt styra sina steg.” (Jeremia 10:23) Tiden har också utvisat att människan inte kan göra slut på lidandet; snarare att hon ofta har orsakat det.
15 Uppriktiga människor som är villiga att godta Guds styre och normer har också måst lida. För dessa människors skull kommer Gud att ingripa mot dem som bedriver det onda, precis som han gjorde så i liten skala, som det nämns i Habackuks bok. Jehova kommer att avlägsna alla dem i himmel och på jord som bär skulden för ondskan och lidandet. Precis som Gud sade till Habackuk, finns det en ”fastställd tid” (NW) för detta. ”Den kommer förvisso, den skall ej utebliva”; det kan vi lita på. — Habackuk 2:3.
ATT UTNYTTJA DEN ANSLAGNA TIDEN
16 När man kommer till frågan om varför Gud har tillåtit ondskan, så tänker många människor bara på människans lidande. De inser inte vilka viktiga stridsfrågor som avgörs. De kanske också förbiser den nytta de själva kan ha av att Gud har anslagit tid för stridsfrågornas avgörande. — 2 Petrus 3:9.
17 Den tid Gud har anslagit för att avgöra dessa frågor har varit lång nog för att vi skulle hinna födas. Allt trevligt vi har varit med om beror på den av Gud anslagna tiden. Vi har dessutom fått tillfälle att visa vår kärlek och lojalitet mot Gud. Satan kom med det utmanande påståendet att ingen människa skulle visa sig trogen mot Gud; det skulle inte finnas en enda om vilken Gud kunde säga: ”På jorden finnes icke hans like i ostrafflighet och redlighet, ingen som så fruktar Gud och flyr det onda.” Detta framgår av Jobs bok i bibeln, Job kapitel 1 och 2. Djävulen sade om den ostrafflige mannen Job: ”Är det då för intet, som Job fruktar Gud?” Satan påstod att Job gjorde detta av själviska motiv, därför att Gud gav honom välstånd, men att Job skulle förbanna Gud om han skulle förlora detta. (Job 1:7—12) Kunde Satan vända alla människor bort ifrån Gud?
18 Gud lät Satan orsaka Job stora svårigheter. Job förlorade sin rikedom. Hans barn dödades. Själv drabbades han av en vedervärdig sjukdom. Fastän Job inte visste att Satan gjorde honom till måltavla för ett särskilt angrepp, så förblev han trogen mot Gud. (Job 27:5) Han var övertygad om att Jehova inte skulle glömma honom och att Skaparen rentav skulle uppväcka honom, om han dog. (Job 14:13—15) Jehova överger aldrig sina lojala tjänare. Med tiden ingrep han och gottgjorde den skada Satan hade vållat. Job blev frisk igen. Han fick ytterligare 10 vackra barn, tillsammans med stora rikedomar och ett långt liv. Du kan läsa den uppmuntrande skildringen i Job 42:10—17.
19 Den här berättelsen hjälper oss också att förstå varför Gud har tillåtit ondskan. Därigenom blev det bevisat att somliga människor skulle älska Gud trots problemen i livet och att de skulle förbli lojala mot honom under vilken som helst prövning. Vi gör väl i att fråga oss själva: ”Har vi reagerat så, även om vi har fått lida? Önskar vi vara sådana och alltså vara med om att besvara den utmaning Satan kom med?” (Ordspråksboken 27:11) Jobs bok ger oss också orsak att vara övertygade om att Gud kan gottgöra allt lidande som människor utsätts för så länge ondskan tillåts. — Jämför 2 Korintierna 4:16, 17.
20 Precis som Gud gav akt på och godkände Job och Habackuk, så lägger han nu märke till människor som är lojala mot honom trots onda förhållanden, och han kommer inte att underlåta att belöna dem. — Malaki 3:16—18.
VILL DU LEVA NÄR ONDSKAN ÄR BORTA?
21 Bibeln försäkrar oss om att Gud har för avsikt att återställa paradiset på jorden. Förhållandena på jorden kommer att bli sådana som de Adam och Eva levde under, innan de blev illojala. (Lukas 23:43; Uppenbarelseboken 21:4, 5) Då kommer sådana bibliska löften som detta att uppfyllas fullständigt:
”De onda skall försvinna; du kan söka efter dem men inte finna dem; men de ödmjuka skall besitta landet och åtnjuta välgång och frid.” — Psalm 37:10, 11, Good News Bible; Ordspråksboken 24:1, 20.
22 Många människor klagar över ondskan och lidandet, och de ger rentav Gud skulden för det. Men vill de verkligen att ondskan skall upphöra, eller är det bara konsekvenserna av den de vill ha bort? Mycket av människans lidande är självförvållat; hon skördar vad hon sår. (Galaterna 6:7; Ordspråksboken 19:3) Omoraliskhet leder till veneriska sjukdomar, aborter och skilsmässor. Rökning vållar lungcancer. Alkohol- och narkotikamissbruk skadar levern och hjärnan. Överträdelse av trafiklagarna vållar farliga olyckor. Vill de som säger: ”Varför tillåter Gud ondskan?” och: ”När kommer han att sätta stopp för den?” verkligen att Gud skall göra detta? Om han gjorde detta just nu genom att hindra dem i deras dåliga vanor, så skulle många av dem klaga över att han begränsade deras frihet.
23 Att Gud tillåter ondskan låter oss alltså visa var vi står, vad som finns i våra hjärtan. Gud sade till Habackuk: ”Den rättfärdige skall leva genom sin tro.” Detta kräver att man uppodlar hat till det som Gud visar vara ont eller fördärvligt. (Habackuk 2:4; Psalm 97:10) Ett sådant levnadssätt kanske gör oss impopulära bland somliga grannar och kamrater. (1 Petrus 4:3—5) Job och Habackuk var villiga att vara annorlunda för att vara lojala mot Gud och få hans godkännande. Och milliontals nutida Jehovas vittnen bevisar likaså att detta kan låta sig göra, och de lever därigenom ett rikare och mer tillfredsställande liv.
24 Människor som följer en sådan här kurs hjälper till att bevisa att Satan är en stor lögnare. De bevisar att människor kan vara trogna mot Gud, därför att de är övertygade om det rättmätiga och rättfärdiga i hans sätt att styra. Gud å sin sida vet att sådana människor kan bli betrodda med att återställa paradiset på jorden Livet kommer då att bli så underbart att man inte kommer att minnas sorgerna och eländet från det flydda. Allt sådant kommer att vara glömt, precis som vi har glömt hur ont det gjorde och hur ledsna vi blev, när vi var barn och kanske hade skrubbat knät. — Jesaja 65:17; Johannes 16:21.
25 Detta är underbara framtidsutsikter, och de hjälper oss att inse att detta att Gud har tillåtit ondskan bara är ett kort intermezzo under förverkligandet av hans eviga uppsåt. De rättsliga och moraliska stridsfrågor som gett upphov till detta kommer att avgöras en gång för alla.
26 Men även om vi förstår varför Gud har tillåtit ondskan, så vill vi med all rätt veta: När kommer den att upphöra? När är den ”fastställda tiden” för Gud att göra slut på den världsomfattande ondskan? Låt oss titta närmare på det.
[Frågor]
Varför är det förnuftigt att undersöka vad bibeln säger om ondskan? (1—3)
Vad kan vi lära av Habackuks bok angående detta? (4—8)
Hur uppstod universellt viktiga frågor i Eden? Vilka var de? (9—12)
På vilket sätt skulle dessa stridsfrågor avgöras? (13—15)
Hur berörs vi av en annan stridsfråga som måste avgöras? (16—20)
Vilka framtidsutsikter lovar bibeln? Vad innebär de för oss? (21—23)
Hur kan vi få bestående gagn av att Gud har tillåtit ondskan? (24—26)
[Ruta på sidan 131]
Doktor W. R. Inge, som för några år sedan var domprost i S:t Paulskatedralen i London, sade:
”Jag har i hela mitt liv kämpat för att finna meningen med livet. Jag har försökt besvara tre frågor, som jag alltid har tyckt vara väsentliga: frågan om evigheten; frågan om människans natur och frågan om ondskan. Jag har misslyckats. Jag har inte löst något av detta.”
[Bild på sidan 137]
Lidandet fick inte Job att vända sig mot Gud; han uthärdade och blev välsignad
