Ett uttryck som förekommer sex gånger i Daniels bok. Det betecknar en tidsperiod som markerar avslutningen på en tingens ordning och som kulminerar i dess tillintetgörelse. Profeten Daniel fick en syn av händelser som skulle inträffa i en avlägsen framtid. Därefter sades det till honom: ”Men du, Daniel, håll orden hemliga och försegla boken intill ändens tid. Många kommer att forska i den, och den sanna kunskapen kommer att bli stor.” (Dan 12:4)

Bibelkommentatorn Thomas Scott sade följande under första hälften av 1800-talet angående den här bibelversen: ”Ängeln lät Daniel avslutningsvis förstå att profetian skulle förbli dold, som ’en förseglad bok’ som man inte skulle förstå mycket av förrän i ’ändens tid’. ... Det faktiska förhållandet har visat att så är fallet; det har alltid erkänts att stora svårigheter är förknippade med många av Daniels profetior, och de har varit ’som gömda ord’ även för de troende i allmänhet. ... Nu i dessa senare tider har många lagt ner stor möda på att granska historien för att förklara de delar av dessa profetior som redan har uppfyllts, och man har jämfört profetiorna med andra bibelställen för att få en uppfattning om vad som ännu återstår att uppfyllas. Detta har kastat mycket ljus över profetiorna. Efter hand kommer de att  uppfyllas alltmer, och därför kommer förståelsen av dem att öka, och framtida generationer kommer att bli långt mer överraskade och upplysta av dem än vi.” (Scotts Explanatory Notes, 1832) Den begränsade förståelse man hade av Daniels profetior i början av 1800-talet visade att den förutsagda ”ändens tid” ännu hörde framtiden till, eftersom det sägs att i ”ändens tid” skall ”de som har insikt” kunna förstå profetian. (Dan 12:9, 10)

Uttrycket ”ändens tid” används också i samband med särskilda händelseutvecklingar som berör jordiska regeringar. I Daniel 11:40 står det: ”I ändens tid skall Söderns kung inlåta sig i sammanstötningar med honom [Nordens kung], och Nordens kung skall storma fram mot honom med vagnar och med ryttare och med många skepp.” Profetian beskriver därefter hur Nordens kung agerar och visar att han möter sitt slut. (Dan 11:41–45) Med ”ändens tid” avses här tydligtvis en period som kulminerar i tillintetgörelsen av ”Nordens kung”. Något som stöder detta är att ”Nordens kung” tidigare sägs förfölja Guds tjänare, de som ”har insikt”, intill ”ändens tid”, dvs. intill ändens tid för Nordens kung. (Dan 11:33–35)

Något annat som är förknippat med ”ändens tid” är att det skulle uppstå ”en kung som har bister uppsyn” och som skulle resa sig mot ”furstarnas Furste”, men till sist skulle han bli krossad och tillintetgjord. Denne ”kung” skulle uppstå i den sista tiden för de kungariken som hade sitt ursprung i de fyra delar som det grekiska väldet delades upp i. (Dan 8:8–25) Eftersom ”Nordens kung” och ”Söderns kung” har samma ursprung, är det logiskt att kungen med ”bister uppsyn” motsvarar en av dessa ”kungar” i ”ändens tid”.

Uttrycket ”ändens tid” betyder inte ”tidens ände”, utan det betecknar en tidsperiod som kulminerar i tillintetgörelsen av eller slutet för, inte allting, utan det som är nämnt i profetian. Att inte tiden skall upphöra framgår tydligt i Bibeln. Exempelvis sade psalmisten om jorden: ”Den skall aldrig i evighet bringas att vackla.” (Ps 104:5) Eftersom jorden skall fortsätta att existera, kommer tiden, som är en jordisk ”dimension” eller ett jordiskt begrepp, aldrig att upphöra. Det är sant att Uppenbarelseboken 10:6 kan återges med ”tid skall inte vara mer” (KJ), men sammanhanget visar att det betyder att det inte skall ges någon mer tid, dvs. att en särskild eller given tidsperiod löper ut. Andra översättningar lyder därför: ”Det skall inte längre vara något dröjsmål.” (NV) ”Ingen tid skall mer givas.” (1917) ”Tiden är ute.” (2000) I en kommentar till den här versen säger A. T. Robertson: ”Detta betyder inte att chronos (tiden) ... skall upphöra att existera, utan bara att uppfyllelsen av den sjunde trumpeten (vers 7) inte längre skall dröja, till svar på frågan: ’Hur länge?’ (6:10)” (Word Pictures in the New Testament, 1933, bd VI, sid. 372)