(hebr.: tappụach)

Det har framlagts många teorier om vilket träd och vilken frukt som avses med det hebreiska ordet tappụach. Ordet betecknar i sig självt något som kännetecknas av sin doft eller vällukt. Det kommer från roten nafạch, som betyder ”blåsa”, ”flämta”, ”kippa efter andan”. (1Mo 2:7; Job 31:39; Jer 15:9) Angående detta skriver M. C. Fisher: ”Sambandet [med nafạch] kan först verka långsökt, men begreppen ’andas’ och ’utsända en doft’ är besläktade. Sidoformen pụach betyder både ’blåsa’ (om vind) och ’utsända en angenäm doft; vara välluktande’.” (Theological Wordbook of the Old Testament, utgiven av R. L. Harris, 1980, bd 2, sid. 586)

Flera frukter har varit på förslag i stället för äpplet, däribland apelsinen, citronen, kvitten och aprikosen. Det starkaste argumentet mot äpplet är att det varma, torra klimatet i större delen av Palestina inte är lämpligt för äppelodling. Men det besläktade arabiska ordet tuffah betyder i första hand ”äpple”, och det är intressant att lägga märke till att de hebreiska ortnamnen Tappua och Bet-Tappua (som förmodligen kommer av att den här frukten var så vanlig i trakten) har bevarats i sina arabiska motsvarigheter genom att detta ord använts. (Jos 12:17; 15:34, 53; 16:8; 17:8) Dessa platser låg inte på slättlandet utan på höglandet, där klimatet generellt sett är svalare. Dessutom kan man inte helt utesluta möjligheten att det har förekommit vissa klimatförändringar. Äppelträd växer ju i Palestina i dag, något som därför verkar stämma med Bibelns beskrivning. William Thomson, som tillbringade många år i Syrien och Palestina på 1800-talet, berättade att han till och med såg äppelodlingar i området vid Ashkelon på Filisteiska slätten. (The Land and the Book, reviderad av J. Grande, 1910, sid. 545, 546)

Äpplen och äppelträd (Pyrus malus) nämns flest gånger i Höga Visan, där flickan från Shulem liknar herdens kärleksförklaringar vid äppelträdets behagliga skugga och äpplets sötma. (HV 2:3, 5) Kungen jämför flickans andedräkt med doften av äpplen. (HV 7:8; se också HV 8:5.) I Ordspråksboken (25:11) liknas väl valda ord i rättan tid vid ”guldäpplen i silverinfattning”. Sedan nämns äpplet bara en gång till, nämligen i Joel 1:12. Den allmänna uppfattningen att den förbjudna frukten i Eden var ett äpple har ingen som helst grund i Bibeln.