När det hebreiska ordet ’ishọ̄n förekommer tillsammans med ‛ạjin (öga) betyder det ordagrant ”ögats lille man” och avser pupillen i ögat, återgivet med ”ögonsten” i enlighet med svensk bibeltradition. (5Mo 32:10; Ord 7:2) Uttrycket bath-‛ạjin, ”ögats dotter”, har samma innebörd. (Klag 2:18, not) I Psalm 17:8 är båda uttrycken kombinerade i det förstärkta uttrycket ’ishọ̄n bath-‛ạjin (ordagr.: ”liten man, ögats dotter”), som också har återgetts med ”ögonsten”. Det anspelar uppenbarligen på den lilla spegelbild som man kan se av sig själv i en annan människas pupiller.

Pupillen är den runda öppningen i den färgade regnbågshinnan (iris). Den ser ut att vara svart eftersom bakgrunden, ögats inre, är mörk. Pupillen ändrar storlek när regnbågshinnan anpassar sig till olika ljusförhållanden. Ljuset kommer först in genom den klara  hornhinnan, passerar genom pupillen och därefter in i linsen.

Ögat är mycket känsligt. Till och med ett litet hårstrå eller stoftkorn som hamnar mellan ögonlocket och ögongloben märks genast. Den genomskinliga delen av ögat (hornhinnan) måste skyddas och vårdas, för om denna del av ögat skadas och blir ärrig eller blir grumlig på grund av någon sjukdom kan man få nedsatt syn eller bli blind. I Bibeln används därför uttrycket ”ögonsten” eller ”ögats pupill” som en passande bild av något som man måste vara mycket rädd om. Detta gäller till exempel Guds lag. (Ord 7:2) I 5 Moseboken 32:10 står det att Gud skyddade nationen Israel ”som sin ögonsten”, ett uttryck för hans faderliga omsorg. David bad att Jehova skulle bevara honom som sin ”ögonsten”. (Ps 17:8) Han önskade att Jehova snabbt skulle komma till hans undsättning när fienderna gick till angrepp. (Jfr Sak 2:8, där det hebreiska uttrycket bavạth ‛ạjin, ”ögonsten [ordagr.: ”ögonglob”]”, används.)