Överlämnande
Det att man avskiljer något eller sätter något åt sidan för ett heligt syfte. Det hebreiska verbet nazạr (överlämna) har grundbetydelsen ”hålla (sig) avskild”, ”vara avskild”, ”dra sig undan (tillbaka)”. (3Mo 15:31; 22:2; Hes 14:7; jfr Hos 9:10, not.) Det besläktade ordet nẹzer syftar på den symbol för eller det tecken på heligt överlämnande som bars som en krona av en helgad överstepräst eller en smord kung; det användes också om nasirat. (4Mo 6:4–6; jfr 1Mo 49:26, not.)
När Aron installerades som överstepräst sattes en turban av fint linne på hans huvud. Fäst med ett snöre av blått garn framtill på turbanen, väl synligt för alla, satt det heliga ”överlämnandetecknet [nẹzer]”, en glänsande plåt av rent guld med följande gravering på hebreiska: ”Helighet tillhör Jehova.” Den heliga smörjelseoljan hälldes sedan på översteprästens huvud som ett led i installationsceremonin. (2Mo 29:6, 7; 39:30, 31, not; 3Mo 8:9, 12) I överensstämmelse med detta måste översteprästen vara noga med att inte göra något som skulle vanhelga helgedomen, ”ty överlämnandetecknet, hans Guds smörjelseolja, är på honom”. (3Mo 21:12)
Ordet nẹzer användes också om ”diademet”, den officiella huvudprydnad som Israels smorda kungar bar som en symbol för sitt heliga ämbete. (2Sa 1:10; 2Ku 11:12; 2Kr 23:11; Ps 89:39; 132:18; Ord 27:24)
Den som avgav ett nasirlöfte inför Jehova fick inte klippa håret eller raka av skägget så länge löftet gällde. Hans långa hår blev ett nasirtecken (nẹzer). (4Mo 6:4–21) Profeten Jeremia framställde Jerusalem som en kvinna som hade brutit sina löften om helighet inför Jehova. Jeremia utropade: ”Klipp av ditt oklippta hår [el.: ”invigda (överlämnade) hår”; nizrẹkh, en form av nẹzer] och kasta bort det.” (Jer 7:29) Genom en annan profet sade Jehova om de egensinniga israeliterna att de ”gick till Baal-Peor, och de överlämnade sig [wajjinnazerụ, en form av verbet nazạr] åt skamligheten”. (Hos 9:10) (Se också INVIGNING.)