[Ạbarim] Betyder ”vadställen (övergångsställen)”, ”gränsland (områden på andra sidan)”.

Namnet avser utan tvivel ett område som låg öster om Jordan och i synnerhet öster om Döda havet. I Jeremia 22:20 nämns det tillsammans med Libanon och Basan.

På de övriga ställena där ordet förekommer i den bibliska berättelsen förbinds det med en bergskedja eller ett bergsområde. Betydelsen ”områden på andra sidan” kan tyda på att de som myntade uttrycket befann sig på västra sidan av Jordan. Det är möjligt att detta uttryck ursprungligen användes av Abraham och fortfarande var i bruk bland israeliterna när de drog ut ur Egypten.

Mot slutet av den 40-åriga vandringen i vildmarken nådde israeliterna detta område och ”slog läger i Abarimbergen”. (4Mo 33:47, 48) Därefter drog de ner till Moabs slätter, som ligger öster om Jordan vid norra änden av Döda havet. Här slog de läger sista gången innan de gick över Jordan. Det var här Jehova sade till Mose: ”Gå upp här på Abarimberget, på berget Nebo, som ligger i Moabs land mitt emot Jeriko, och se ut över Kanaans  land, som jag ger åt Israels söner till besittning.” (5Mo 32:49; 4Mo 27:12)

Av denna beskrivning verkar det som om Abarim och Abarimbergen låg i Moabs nordvästra del. Men det är också möjligt att området omfattade hela den kedja av branta berg som löper längs östra sidan av Döda havet från norr till söder. I 4 Moseboken 21:11 och 33:44 omtalas en plats vid namn ”Ije-Abarim”, där israeliterna slog läger. Sammanhanget visar att denna plats låg söder om Moab och vid södra änden av Döda havet. Den kan ha varit den sydligaste punkten i det område som kallades Abarim. (Se IJE-ABARIM.)

Nebo var tydligen ett av de högsta bergen i Abarim. (Se NEBO nr 3.)