Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Abia

Abia

[Abịa] Betyder ”min far är Jehova”.

2 Kungaboken 18:2 förekommer en kortform av detta namn: Abi. En annan variant är Abiam, som finns i den masoretiska texten i 1 Kungaboken 14:31; 15:1, 7, 8. Men i omkring 12 hebreiska handskrifter och i Jakob ben Chajims hebreiska bibel (den s.k. Bombergiana, som utgavs av Daniel Bomberg 1524–1525) återges namnet i 1 Kungaboken 14:31 med ”Abia”.

1. Sonson till Benjamin; den sjunde i uppräkningen av Bekers nio söner. (1Kr 7:8)

2. Enligt den masoretiska texten hustru till Hesron, en sonson till Juda och hans svärdotter Tamar. Denna Abia var möjligen mor till Ashur, Tekoas far. (1Kr 2:4, 5, 24; se HESRON nr 2.)

3. Profeten Samuels andre son. Han och hans äldre bror, Joel, sattes av sin åldrige far till domare över Israel i Beersheba. På grund av att de vrängde rätten, tog mutor och sökte orätt vinning krävde Israels äldste att Samuel skulle insätta en kung som skulle styra folket. (1Sa 8:1–5; 1Kr 6:28)

4. En av Arons prästerliga avkomlingar som på kung Davids tid var erkänd som överhuvud för ett av Israels fädernehus. David delade in prästerskapet i 24 avdelningar, som skulle tjäna vid helgedomen en vecka i taget var sjätte månad. Abias fädernehus blev genom lottkastning utvalt att förestå den åttonde avdelningen, som därefter blev känd som ”Abias avdelning”. (1Kr 24:3–10; Lu 1:5) Det sägs till exempel att prästen Sakarja, Johannes döparens far, tillhörde ”Abias avdelning”.

5. En av Rehabeams 28 söner, också kallad Abiam. Han blev den andre kungen i tvåstammarsriket Juda och regerade från 980 till 978 f.v.t. (1Ku 14:31–15:8) Han var en avkomling av kung David både på fädernet och på mödernet, och han var den 16:e generationen från Abraham i Jesu Kristi kungliga släktlinje. (1Kr 3:10; Mt 1:7) Av Rehabeams 18 hustrur och 60 bihustrur var Absaloms dotterdotter Maaka (i 2 Krönikeboken 13:2 kallad Mikaja) den som Rehabeam älskade mest, och hon gynnades framför de andra genom att hennes son Abia blev utvald till tronföljare, trots att han inte var Rehabeams förstfödde son. (2Kr 11:20–22)

I och med Abias tronbestigning i Jerobeam I:s, Israels kungs, 18:e regeringsår blossade fientligheterna mellan Nordriket och Sydriket upp på nytt, vilket ledde till krig. Jerobeams 800 000 krigare ställde upp sig i stridsformering mot Judas här på 400 000 utvalda väldiga krigsmän. Utan att låta sig förskräckas av denna övermakt riktade sig Abia till Jerobeams män i ett glödande tal och fördömde deras kalvdyrkan och påminde dem om att Jehovas förbund med David gällde ett kungadöme som skulle bestå för evigt. ”Med oss, i spetsen för oss, är den sanne Guden”, förklarade Abia, så ”strid inte mot Jehova ..., för ni kommer inte att ha framgång”. (2Kr 12:16–13:12)

I den häftiga strid som följde lade Jerobeam ett bakhåll, men Gud ingrep och anfallet misslyckades. En halv miljon av Jerobeams män föll, och därmed bröts hans militära makt. Staden Betel, där en av de avskyvärda guldkalvarna var uppställd och där ett avfälligt prästerskap hade installerats, intogs också. Allt detta hände därför att Abia ”stödde sig på Jehova”. (2Kr 13:13–20) Trots allt fortsatte Abia att vandra i sin far Rehabeams synder genom att låta offerhöjderna, de heliga stoderna och till och med de manliga tempelprostituerade finnas kvar i landet. ”Hans hjärta visade sig inte vara odelat gentemot Jehova, hans Gud.” (1Ku 14:22–24; 15:3) Han hade 14 hustrur och 38 barn, och vid hans död efterträdde hans son Asa honom på tronen. (2Kr 13:21; 14:1)

6. Son till kung Jerobeam I av Israel; han dog i sin ungdom till följd av Jehovas dom. I och med Jerobeams avfall kom olycka över hans hus, däribland den obotliga sjukdom som drabbade den unge Abia. Jerobeam lät då sin hustru förklä sig och bege sig till Silo för att rådfråga den åldrige och blinde profeten Ahia. Men Jehova kan inte föras bakom ljuset. Han förklarade genom sin profet Ahia att han skulle utrota Jerobeams manliga arvingar, ”alldeles som man sopar bort dyngan tills den är helt borta”. (1Ku 14:10; 15:25–30) Abia var den ende av Jerobeams avkomlingar som fick en ärofull begravning, därför att det hos honom hade ”blivit funnet något gott inför Jehova”. (1Ku 14:1–18)

7. Hustru till kung Ahas av Juda och mor till kung Hiskia. Hon var dotter till Sakarja. I 2 Kungaboken 18:2 förekommer hennes namn i den förkortade formen Abi. (2Kr 29:1)

8. Ett av de prästerliga familjeöverhuvudena på Serubbabels och Jesuas tid efter landsflykten i Babylon. Abia nämns bland de mer än 20 ”överhuvuden för prästerna och för sina bröder” som återvände till Jerusalem med Serubbabel. (Neh 12:1–7) Det är mycket troligt att han var med när grunden till templet lades och prästtjänsten reorganiserades i det andra året. (Esr 3:8–10) En generation senare, på Jojakims och Nehemjas tid, representerades Abias prästerliga släkt av Sikri. (Neh 12:12, 17, 26)

9. En präst; det var antingen han själv eller någon av hans avkomlingar som på Nehemjas tid med sigill bekräftade ett ”bindande avtal” inför Jehova. (Neh 9:38–10:8) Om han var identisk med Abia nr 8, vilket somliga hävdar, var han vid den här tidpunkten över 100 år.