[Abigạjil] Betyder ”(min) far har fröjdat sig”.

1. En av Davids hustrur. Hon var först gift med den välbärgade Nabal från Maon, en stad som låg vid randen av Judas vildmark, väster om Döda havet. (1Sa 25:2, 3; Jos 15:20, 55) Hon hade ”gott omdöme och vacker gestalt”, medan hennes förste man, vars namn betyder ”oförståndig”, ”vettlös”, ”dåraktig”, var ”hård och ond i sina gärningar”.

Efter profeten Samuels död begav sig David och hans män till det område nära Karmel i Juda där de hjordar som tillhörde Nabal betade. Davids män var därefter som en skyddande ”mur” omkring Nabals herdar och hjordar, både natt och dag. När det var dags för fårklippning sände David därför några unga män upp till Karmel för att göra Nabal uppmärksam på den tjänst de hade gjort honom och be honom om en gåva i form av mat. (1Sa 25:4–8, 15, 16) Men den girige Nabal skrek förebråelser åt dem och förolämpade David som om han var en obetydlig person och förolämpade dem alla som om de var förrymda slavar. (1Sa 25:9–11, 14) Detta gjorde David så vred att han spände på sig sitt svärd och i spetsen för omkring 400 man drog upp mot Karmel för att utplåna Nabal och männen i hans hushåll. (1Sa 25:12, 13, 21, 22)

När Abigajil av en orolig tjänare fick höra vad som hade hänt, gav hon prov på sin vishet  och klarsynthet genom att genast samla ihop en ansenlig mängd mat och säd och sedan sända detta i förväg med sina tjänare, precis som Jakob hade gjort innan han mötte Esau. (1Sa 25:14–19; 1Mo 32:13–20) Utan att säga något till sin man red hon ut för att möta David, och i en lång och innerlig vädjan, som inte bara röjde vishet och logiskt tänkande utan också respekt och ödmjukhet, övertygade hon David om att hennes mans oförståndiga ord inte berättigade orättfärdig blodsutgjutelse eller brist på tillit till att Jehova själv skulle ordna upp saken. (1Sa 25:14–20, 23–31) David tackade Gud för kvinnans förnuftiga råd och snabba ingripande. (1Sa 25:32–35; jfr Ord 25:21, 22; 15:1, 2.)

När Abigajil hade kommit hem igen, väntade hon tills hennes man hade nyktrat till efter en dryckesfest innan hon berättade för honom vad hon hade gjort. Då blev ”hans hjärta ... dött inom honom, och han blev som en sten”, och efter tio dagar släckte Jehova hans liv. När nyheten om Nabals död nådde David sände han bud till Abigajil och friade till henne, något som hon tackade ja till utan att tveka. Hon var emellertid inte Davids enda hustru, eftersom David redan tidigare hade tagit Ahinoam, en jisreelitiska, till hustru. Davids första hustru, Mikal, hade av sin far Saul redan blivit given åt en annan man. (1Sa 25:36–44)

Abigajil bodde med David i Gat, som låg i västra utkanten av Shefela, och senare i Siklag i nordvästra delen av Negev. Under Davids frånvaro kom en amalekitisk rövarskara söderifrån och brände ner Siklag och förde bort alla kvinnor och barn, också Abigajil och Ahinoam. Sedan David av Jehova hade försäkrats om framgång satte han och hans män efter amalekiterna och besegrade dem genom ett överrumplingsanfall och förde tillbaka fångarna och de bortrövade ägodelarna. (1Sa 30:1–19)

De återvände till Siklag, och tre dagar senare fick David budet om att Saul hade dött. (2Sa 1:1, 2) Abigajil följde nu med sin man till Hebron, där han smordes till kung över Juda. Här födde hon en son, Kilab (2Sa 3:3), som i 1 Krönikeboken 3:1 kallas Daniel. I Hebron tog sig David fler hustrur, så att han hade sammanlagt sex hustrur. Varken Abigajil eller hennes son omtalas därefter mer i berättelsen. (2Sa 3:2–5)

2. Den ena av Davids två systrar. (1Kr 2:13–17) En del bibelforskare menar att hon och David bara var halvsyskon, att de hade samma mor men inte samma far. I 2 Samuelsboken 17:25 omnämns Abigajil som ”dotter till Nahas”. Enligt rabbinsk tradition är Nahas helt enkelt ett annat namn för Isai, Davids far. I den grekiska Septuaginta (Paul de Lagardes utgåva) står det ”Isai” i stället för ”Nahas” i den här versen. Den lydelsen har också flera nyare översättningar. (Se AT, JB, 2000.) Det är emellertid värt att lägga märke till att i berättelsen i 1 Krönikeboken 2:13–16 omtalas inte Abigajil och Seruja som ”Isais döttrar”, utan som ”systrar” till Isais söner, däribland David. Detta ger rum för möjligheten att deras mor först var gift med en man vid namn Nahas, åt vilken hon födde Abigajil och Seruja, innan hon blev Isais hustru och mor till hans söner. Det kan därför inte med bestämdhet sägas att Abigajil var Isais dotter. (Se NAHAS nr 2.)

Enligt vad som framkommer av berättelsen födde Abigajil, Davids syster, en enda son, Amasa. Hennes man omtalas i 2 Samuelsboken 17:25 som ”Jitra, israeliten”, men på andra ställen kallas han Jeter (1Ku 2:5, 32), och i 1 Krönikeboken 2:17 omtalas han som ”ismaeliten Jeter”. (Se JETER nr 6.) Det är möjligt att Abigajil ingick äktenskap med Jeter under den tid Isai och hans familj bodde i Moabs land. (1Sa 22:3, 4) Under Davids regering fick hennes son, Amasa, ingen speciell uppmärksamhet förrän vid tiden för Absaloms uppror. Absalom, hans kusin, satte honom då över sina väpnade styrkor. Trots detta sökte David efter Absaloms död få Amasas stöd för att kunna återvända till tronen, varefter David gjorde honom till härförare i stället för Joab. (2Sa 19:11–14) Denna utnämning ledde till att Abigajils son, Amasa, strax därefter dödades av sin förbittrade kusin Joab. (2Sa 20:4–10)