[Abimẹlek] Betyder ”min far är kung”.

Ett egennamn eller en officiell titel som bars av flera filisteiska kungar; motsvarade kanske titeln ”farao” bland egyptierna och ”caesar” bland romarna.

1. Kung i staden Gerar, där Abraham och Sara bodde tillfälligt under en period omkring 1919 f.v.t. Eftersom Abimelek trodde att Abraham och Sara var syskon, tog han Sara till sig och ville göra henne till sin hustru, men Gud såg till att Abimelek inte rörde henne. Efter att ha blivit varnad av Jehova i en dröm lämnade kungen tillbaka Sara till Abraham och gav honom gottgörelse i form av boskap och slavar och dessutom 1 000 siklar silver (19 000 kr) som en garanti för att han inte hade rört henne. Någon tid senare slöt denne kung vid Beersheba ett förbund med Abraham om fred och ömsesidigt förtroende. (1Mo 20:1–18; 21:22–34)

2. Möjligen en annan kung i Gerar vid den tid då Isak begav sig dit på grund av en hungersnöd. Detta var efter Abrahams död 1843 f.v.t. Liksom sin far Abraham uppgav Isak att hans hustru (Rebecka) var hans syster, men när kungen av en tillfällighet uppdagade att Rebecka var Isaks hustru, utfärdade han en förordning som garanterade dem skydd. Det välstånd som Gud skänkte Isak väckte emellertid avund hos filistéerna, och kungen uppmanade honom därför att flytta. Någon tid senare slöt denne kung i Gerar ett fridsförbund med Isak liknande det som hans företrädare hade slutit med Abraham. (1Mo 26:1–31)

3. Den filisteiske kungen i staden Gat på Davids tid. (Ps 34:0; se AKIS.)

4. En son som domaren Gideon fick med sin bihustru i Sikem. Efter sin fars död försökte Abimelek förmätet och fräckt göra sig själv till kung. Genom sin mors inflytelserika släkt vädjade han till Sikems jordägare med listiga ord. När han fått deras ekonomiska stöd lejde han några laglösa män och begav sig till sin fars hus i Ofra, där han slog ihjäl sina halvbröder på en och samma sten. Av hans 70 halvbröder var det bara den yngste, Jotam, som undkom massakern.

Abimelek utropades sedan till kung, men Jehova lät en ond ande uppkomma mellan Sikems jordägare och deras nye ”kung” för att hämnas den blodskuld som alla som var inblandade i konspirationen hade ådragit sig. En man vid namn Gaal anstiftade ett uppror, men Abimelek slog snabbt ner det, intog och ödelade staden Sikem och beströdde den med  salt. Han angrep sedan valvet i El-Berits hus, eller helgedom, och satte det i brand, och omkring 1 000 av hans tidigare bundsförvanter, jordägarna i Sikems torn, vilka hade tagit sin tillflykt till valvet, omkom i lågorna. Abimelek följde genast upp denna framgång genom att angripa det norrut belägna Tebes, men en kvinna som befann sig på det starka tornet mitt i staden kastade överstenen från en handkvarn rakt ner i huvudet på honom. Abimeleks tre år långa ”regering” fick ett slut när vapendragaren på den döende Abimeleks begäran genomborrade honom med sitt svärd, för att det inte skulle kunna sägas att det var en kvinna som hade dödat honom. (Dom 8:30, 31; 9:1–57; 2Sa 11:21)

5. I Första Krönikeboken 18:16 har den masoretiska texten, som flera svenska översättningar (t.ex. Åk, 1917) följer, ”Abimelek”. Den grekiska Septuaginta, den latinska Vulgata, den syriska Peshitta och 12 hebreiska handskrifter har ”Ahimelek”, vilket är i överensstämmelse med 2 Samuelsboken 8:17.