[Ạmasaj] Kortform i hebr. av Amasja.

1. En levit av Kehats släkt; son till Elkana; en av förfäderna till profeten Samuel och till tempelsångaren Heman, som levde på Davids tid. (1Kr 6:25, 33, 35)

2. Anföraren för de 30 män i Judas och Benjamins stammar som anslöt sig till David i Siklag. När David uttryckte oro över att de skulle förråda honom ”insvepte [ande] Amasaj”, och han försäkrade att David hade deras fulla stöd och erkände att Jehova hade hjälpt David. (1Kr 12:16–18)

3. En av de sju präster ”som blåste i trumpeterna framför den sanne Gudens ark”, när David lät föra den till Jerusalem. (1Kr 15:24)

4. En levit av Kehats släkt; hans son Mahat hjälpte till att rena och helga templet på Hiskias tid. (2Kr 29:12–18)