[Ạmmihud] Betyder ”mitt folk är värdighet”.

1. En efraimit, far till Elisama, som var hövding i Efraims stam i det andra året efter uttåget ur Egypten (1512 f.v.t.). (4Mo 1:10; 2:18) Han var förfader till Josua. (1Kr 7:26, 27)

2. En simeonit, far till den Shemuel som i egenskap av hövding i Simeons stam fick i uppdrag att hjälpa till med fördelningen av Kanaans land bland Israels stammar (ca 1467 f.v.t.). (4Mo 34:20)

3. En man i Naftalis stam. Far till Pedael, en hövding som strax före Moses död fick i uppdrag att hjälpa till med fördelningen av Kanaans land bland Israels stammar. (4Mo 34:28)

4. Far till Talmaj, Gesurs kung, och farfar till Maaka, som var mor till Davids son Absalom. Denne flydde till Gesur efter att ha dödat sin halvbror Amnon. (2Sa 3:3; 13:37)

5. Son till Omri; en avkomling av Peres, Judas son. Han var far till Utaj, som nämns bland de första som bosatte sig i Jerusalem efter landsflykten i Babylon. (1Kr 9:2, 4)