[Ạrad]

1. Ett av de överhuvuden i Benjamins stam som vid en viss tid bodde i Jerusalem. (1Kr 8:15, 28)

2. En stad vid Kanaans södra gräns. Kungen i denna stad angrep israeliterna när de närmade sig Kanaan. Israeliterna vigde området åt tillintetgörelse och kallade det ”Horma”, som betyder just ”vigning åt tillintetgörelse”. (4Mo 21:1–3; 33:40) De bosatte sig emellertid inte där vid det tillfället, och alla invånarna blev tydligen inte dödade. Arads kung nämns således i listan över de 31 kungar som senare blev besegrade under Josuas snabba fälttåg. (Jos 12:14) Keniterna bosatte sig senare i vildmarken söder om Arad. (Dom 1:16)

Det israelitiska Arad identifieras vanligen med Tel Arad, en av de mest imponerande ruinkullarna i Negevområdet. Kullen ligger på  en småkuperad slätt 28 km öster om Beersheba. Vid utgrävningar i Tel Arad har man funnit omkring 200 lerskärvor (ostraka) med inskrifter. Ungefär hälften av inskrifterna är på hebreiska och resten på arameiska. En av de hebreiska inskrifterna sägs vara från andra hälften av 600-talet f.v.t. och lyder: ”Till min herre Eljasib: Må Jehova ge dig fred. ... Han bor i Jehovas hus.” (BILD, bd 1, sid. 325)

Eftersom det inte finns några sena kanaaneiska lämningar vid Tel Arad, menar arkeologen Yohanan Aharoni att det kanaaneiska Arad låg vid Tall al-Milh (Tel Malhata), 12 km sydväst om Tel Arad.