Ett smycke som bars runt handleden eller underarmen. Det var ibland format som en sluten ring, men det kunde också ha en öppning eller ett spänne. I forna tider bar både män och kvinnor armband, oftast bara på ena armen men ibland på båda. Den tidens armband var av brons, glas, järn, silver eller guld, och de var ofta rikt utsmyckade, ibland med ädelstenar.

Hebréerna bar armband, och i Palestina, där arkeologer har funnit många armband av olika material, särskilt brons, var de i allmänt bruk redan långt tillbaka i tiden. Abrahams tjänare gav Rebecka en näsring av guld och dessutom två armband (hebr.: tsemidhịm) vars vikt var tio siklar (114 g) guld. (1Mo 24:22, 30, 47) Det fanns armband bland det krigsbyte som togs från midjaniterna, och armband hörde till de värdefulla föremål som israeliterna bar fram som offergåva åt Gud. (4Mo 31:50)

Genom Hesekiel sade Jehova om sig själv att han hade prytt Jerusalem, som framställs som en kvinna, med armband och andra smycken. Men eftersom hon hade använt dessa vackra föremål i samband med avgudadyrkan och hade utövat prostitution, sade Jehova att han skulle straffa henne och se till att föremålen togs ifrån henne. (Hes 16:11, 17, 38, 39) Armband (hebr.: shērọ̄th) var bland det som Jehova sade att han skulle ta bort från de högmodiga ”Sions döttrar”. (Jes 3:16, 19)

Kungar bar armband (hebr.: ’ets‛adhạh) på överarmen som ett tecken på sin kungliga myndighet eller makt. Det armband som kung Saul i Israel bar kan ha haft en sådan innebörd. (2Sa 1:10; se SMYCKEN, UTSMYCKNING.)