[Ạsaf] Betyder ”han [Gud] har samlat”.

1. En av Levis avkomlingar genom Gersom. (1Kr 6:39, 43) Under kung Davids regering (1077–1038 f.v.t.) utsåg leviterna Asaf till försångare och till att spela på cymbaler i den procession som följde med förbundsarken då den fördes upp från Obed-Edoms hus till ”Davidsstaden”. (1Kr 15:17, 19, 25–29) Därefter tjänade Asaf tillsammans med Heman och Etan som ledare av musiken och sången framför tältboningen. (1Kr 6:31–44) Liksom Heman och Jedutun (tydligtvis identisk med Etan) omtalas Asaf som ”synskådare” och som en som ”profeterade med lyra”. (1Kr 25:1–6; 2Kr 29:30; 35:15)

Asafs söner utgjorde i fortsättningen en särskild grupp i orkestern och kören. De hade en framträdande roll vid invigningen av templet, då arken fördes upp från Sion till templet (2Kr 5:12), och även vid tiden för kung Hiskias reformer (2Kr 29:13–15) och under det stora påskfirandet på kung Josias tid (2Kr 35:15, 16). Några av Asafs avkomlingar var också med i den första gruppen som återvände till Jerusalem efter landsflykten i Babylon. (Esr 2:1, 41; Neh 7:44)

I överskrifterna till Psalmerna 50 och 73–83 tillskrivs Asaf dessa psalmer. Det tycks emellertid som om namnet här står för det hus eller den släkt som han var stamfar för, eftersom några av psalmerna (Ps 79, 80) uppenbarligen beskriver händelser som ägde rum efter Asafs tid.

2. En avkomling av Levis son Kehat. Hans avkomlingar tjänade som portvaktare vid tältboningen på kung Davids tid. (1Kr 26:1; 4Mo 16:1)

3. Far till en av kung Hiskias (745–717 f.v.t.) ämbetsmän som omnämns som ”upptecknaren Joa, Asafs son”. (2Ku 18:18, 37; Jes 36:3, 22) Enligt John Kittos Cyclopædia of Biblical Literature (1880, bd 1, sid. 233) används benämningen ”upptecknare” om Asaf, men de flesta bibelkommentatorer menar att den syftar på Joa (alltså: Joa ben Asaf, upptecknaren). Eftersom ordet ”son” ofta används i betydelsen ”avkomling”, menar somliga att denne Asaf är identisk med nr 1.

4. Den som vaktade den park som tillhörde kung Artaxerxes när Nehemja (455 f.v.t.) återvände till Jerusalem. (Neh 2:8) Parken var ett skogsområde som kanske låg på Libanon, vilket också stod under persiskt herravälde. Parkvaktens hebreiska namn kan antyda att den som hade detta ämbete var jude, precis som Nehemja, som hade haft den relativt betydelsefulla ställningen som kungens munskänk. (Neh 1:11)