[Asenạppar]

Detta namn förekommer i en av de delar av Esras bok (4:10) som är skrivna på arameiska, och det är uppenbarligen en förkortad återgivning av namnet på den assyriske kungen Assurbanipal. Liksom i fornpersiskan, som inte har något l, har man i arameiskan ersatt l i slutet av namnet med ett r. Asenappar lät invånarna i Susa (Elams huvudstad) bosätta sig i Samaria. (Jfr 2Ku 17:24–28.) Enligt historien är Assurbanipal den ende assyriske kung som kan ha genomfört en sådan deportation av Elams invånare.

Assurbanipal var son till Esarhaddon (Esr 4:2) och sonson till Sanherib. Han levde samtidigt med kung Manasse av Juda (716–662 f.v.t.). Man har funnit Manasses namn på ett prisma där Assurbanipal räknar upp ett tjugotal tributpliktiga kungar. (Jfr 2Kr 33:10–13.) Vid sin fars död övertog Assurbanipal Assyriens tron, eftersom han tydligen utnämnts till kronprins tre–fyra år tidigare, medan hans bror Shamash-shum-ukin blev kung i Babylon. Under Assurbanipal nådde Assyrien höjden av sin makt.

Assurbanipal kuvade ett uppror i Egypten och intog och ödelade Thebe (No-Amon; jfr Nah 3:8–10). Senare blev han indragen i en långvarig konflikt med sin bror, Babylons kung, och sedan han hade besegrat Babylon ödelade han Susa, huvudstaden i Elam. Denna erövring utgör den historiska grunden till att han identifieras med den Asenappar som nämns i Esra 4:9, 10.

Assurbanipal är emellertid mest känd för sina litterära intressen – ett ovanligt drag hos de skräckinjagande assyriska härskarna. Vid utgrävningar som började 1845 stötte man på ett stort bibliotek som Assurbanipal hade upprättat i Nineve och som visade sig innehålla ca 22 000 lertavlor och texter. Förutom besvärjelser, böner och hymner innehåller dessa texter historiska, geografiska och astronomiska avhandlingar, matematiska tabeller, medicinska och grammatiska redogörelser och affärsdokument som gäller kontrakt, försäljningar och lån. De betraktas som en värdefull källa till upplysningar om Assyrien.