[Ạshkelon] Betyder möjligen ”uppvägningsställe (betalningsställe)”.

Ashkelon var en hamnstad vid Medelhavet och var en av filistéernas fem viktigaste städer. (Jos 13:3) Staden identifieras med Askalan (Tel Ashqelon), 19 km nordnordöst om Gaza. Den låg i en halvcirkel av klippor, en naturlig amfiteater som vette ut mot Medelhavet. Området kring staden är bördigt. Här odlas äpplen, fikon och schalottenlök (Allium ascalonicum), som tydligen har fått sitt latinska namn efter den filisteiska staden.

Ashkelon tilldelades Judas stam, som också intog staden, men de kunde tydligen inte behålla den särskilt länge. (Dom 1:18, 19) På Simsons och Samuels tid tillhörde den filistéerna. (Dom 14:19; 1Sa 6:17) David nämner den i sin klagosång över Saul och Jonatan. (2Sa 1:20) I berättelsen om kung Ussias erövring av några filisteiska städer blir Ashkelon inte nämnt. (2Kr 26:6)

I Amos profetia (ca 804 f.v.t.) blev det förutsagt att Ashkelons härskare skulle drabbas av ett nederlag. (Am 1:8) Profanhistorien visar att den assyriske kungen Tiglat-Pileser III under det följande århundradet gjorde Asqaluna (Ashkelon) till vasallstad. Jeremia uttalade (efter 647 f.v.t.) två profetior som berörde Ashkelon. Profetian i Jeremia 47:2–7 kan delvis ha uppfyllts när Nebukadnessar plundrade staden tidigt under sin regering (ca 624 f.v.t.), medan profetian i Jeremia 25:17–20, 28, 29 tydligt pekar på händelser som skulle inträffa efter Jerusalems fall 607 f.v.t. Sefanjas profetia (som skrevs före 648 f.v.t.) förutsade att Ashkelon och andra filisteiska städer skulle bli ödelagda och att de kvarvarande av Juda därefter skulle bo i ”husen i Ashkelon”. (Sef 2:4–7) Till sist förutsade Sakarja (ca 518 f.v.t.) att Ashkelon skulle gå under i samband med att Tyros blev ödelagt (332 f.v.t.). (Sak 9:3–5)