[Ạshtoret]

En kanaaneisk gudinna som betraktades som Baals hustru. Ashtoret framställs ofta naken och med onormalt stora könsorgan. Dyrkan av Ashtoret var mycket utbredd i forntiden, och hennes namn förekommer i flera former. Det grekiska namnet är Astarte. Filistéerna betraktade henne tydligen som en krigsgudinna, vilket antyds av att den besegrade kung Sauls vapen placerades i ashtoretbildernas tempel. (1Sa 31:10) Först och främst tycks hon dock ha varit en fruktbarhetsgudinna. Det mest framträdande draget i dyrkan av henne var sexorgier i tempel och på offerhöjder vigda åt baalsdyrkan, där det fanns manliga och kvinnliga prostituerade. (Se KANAAN, KANAANÉER nr 2 [Israeliternas erövring av Kanaan].)

Det är möjligt att Ashtoret dyrkades i Kanaan redan på Abrahams tid, för en av städerna där hette ”Ashterot-Karnajim”. (1Mo 14:5) Bibeln nämner också staden Ashtarot, där den storväxte Og, Basans kung, bodde. Namnet kan tyda på att staden var ett centrum för dyrkan av Ashtoret. (5Mo 1:4; Jos 9:10; 12:4)

Singularformen ‛ashtọreth (Ashtoret) förekommer första gången i Bibeln i förbindelse med kung Salomos avfall i slutet av hans regering. Israeliterna började då dyrka sidoniernas Ashtoret. (1Ku 11:5, 33) Det enda ställe där namnet annars förekommer i singular är i berättelsen om när kung Josia ödelade de offerhöjder Salomo hade byggt åt Ashtoret och andra gudar. (2Ku 23:13) Pluralformen ‛ashtarọ̄th (”ashtoretbilderna”, NV; ”Astarterna”, 1917) betecknar troligen bilder av eller symboler för den hedniska gudinnan. (Dom 2:13; 10:6; 1Sa 7:3, 4)