[Ạskenas]

1. Den som nämns först av de tre sönerna till Gomer, som var son till Jafet. (1Mo 10:3; 1Kr 1:6)

I judiska skrifter från medeltiden (och även senare) används ”Askenas” som en beteckning för Tyskland. Judar från germanska länder kallas därför än i dag askenaser till skillnad från dem som kommer från Spanien och Portugal, som kallas sefarder.

2. I Jeremia 51:27 nämns det att Askenas rike tillsammans med Ararats och Minnis riken skulle vända sig mot Babylon vid tiden för dess fall (539 f.v.t.). Eftersom Ararat antas ha legat i området kring Vansjön och eftersom Minni (som kallas ”Mannai” i assyriska inskrifter) anses ha legat sydöst om Vansjön, är det troligt att Askenas rike låg i närheten av dessa områden, troligen något norrut, i området mellan Svarta havet och Kaspiska havet.

Arkeologer menar att namnet Askenas motsvarar det assyriska Ashguzai, en benämning som tydligen användes om forntidens skyter i området kring Svarta havet och Kaspiska havet. Enligt kilskriftstavlor ingick den här stammen och Mannai (Minni) ett förbund med varandra på 600-talet f.v.t. och gjorde uppror mot Assyrien.