Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Bläck

Bläck

Det hebreiska ordet dejọ̄, som bara förekommer i Jeremia 36:18, kan vara ett egyptiskt lånord. I de kristna grekiska skrifterna förekommer ordet mẹlan bara tre gånger (2Kor 3:3; 2Jo 12; 3Jo 13), och det är neutrumformen av adjektivet mẹlas, som betyder ”svart”. (Mt 5:36; Upp 6:5, 12)

I stort sett bestod bläck av ett pigment, ett färgämne, upplöst i en vätska som innehöll gummi, lim eller fernissa. Vätskan fungerade både som lösningsmedel och som ett bindemedel som höll fast färgämnet vid den yta man skrev på. De äldsta bläckrecepten och de äldsta bläckproverna man har funnit visar att det man använde var ett kolhaltigt svart färgämne, antingen i form av amorft sot, som man fick genom att bränna olja eller trä, eller en kristallinsk variant, och då antingen benkol som är animaliskt eller träkol som är vegetabiliskt. Färgämnena i rött bläck var järnoxider. Man använde också vissa tinkturer i forntiden. Josephus berättar att Ptolemaios Filadelfos fick sig tillsänd en avskrift av Moses lag skriven med guldbokstäver. (Antiquitates Judaicae [Den forntida judiska historien], XII, 89 [ii, 11]) De växtsafter eller växtfärger som man eventuellt använde i bläck är för länge sedan försvunna, eftersom sådana färgämnen inte är hållbara.

Skulle man framställa bläck av god kvalitet behövde man gott om tid till att mala sönder färgämnena och upplösa dem i den flytande substansen. Bläcket lagrades sedan vanligtvis som torkade kakor eller stänger, vilka skrivaren under arbetet fuktade tillräckligt med sin pensel eller rörpenna.

Kineserna hade länge rykte om sig att ha bläck med den djupaste färgtonen och den största hållbarheten. Dokument skrivna med vissa slag av kinesiskt bläck kan ligga i vatten flera veckor utan att bläcket försvinner. Men det fanns också bläck som var tillverkat så att det kunde tvättas bort med en våt svamp eller fuktig tygbit. Detta kan ha varit bakgrunden till att Jehova i symboliska ordalag sade: ”Den som har syndat mot mig, honom skall jag utplåna ur min bok.” (2Mo 32:33; se också 4Mo 5:23; Ps 109:13, 14.)