Man menar att det ord i den hebreiska grundtexten som översatts med ”blånor” betecknar korta, grova fibrer av lin. Blånor brinner lätt. När Delila band Simson med färska senor slet han lätt sönder senorna, ”alldeles som en tvinnad tråd av blånor slits sönder när den känner lukten av eld”. (Dom 16:8, 9) Jehova förklarade att de onda bland hans folk i forntiden skulle förgås tillsammans med sina gärningar då han sade: ”Den kraftfulle skall bli till blånor och hans verk till en gnista; och de skall båda gå upp i lågor samtidigt, utan att någon släcker.” (Jes 1:24, 31)