Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Boas (1)

Boas (1)

[Bọas] Betyder möjligen ”i (med) styrka”.

En jordägare i Betlehem i Juda som troligen levde på 1300-talet f.v.t., ”en mäktig och förmögen man”. (Rut 2:1) Boas var son till Salma (Salmon) och Rahab, och han var far till Obed. (Mt 1:5) Han var ett led i den släktlinje som ledde fram till Messias, det sjunde ledet efter Juda. (1Kr 2:3–11; Lu 3:32, 33) Skildringen av hur händelserna tog en oväntad vändning som gjorde att Boas kom att få en plats i Jesu släktlinje har bevarats i Ruts bok.

Boas hade en nära släkting, Elimelek, som dog, och sedan dog Elimeleks båda söner utan att efterlämna någon manlig arvinge. Den ene sonens änka, Rut, höll fast vid Elimeleks änka, Noomi. Det var skördetid, och Rut gick ut för att plocka ax och hamnade ”av en händelse” på den åker som tillhörde Boas. (Rut 2:3) Boas var av Judas stam, en hängiven tillbedjare av Jehova. Han inte bara hälsade skördemännen med orden: ”Jehova vare med er”, utan när han hade lagt märke till hur lojal Rut var mot Noomi sade han också till henne: ”Må Jehova belöna ditt handlingssätt, och må du få full lön från Jehova.” (Rut 2:4, 12) När Rut berättade detta för sin svärmor, Noomi, utbrast Noomi: ”Välsignad vare han av Jehova. ... Han är en av våra återköpare.” (Rut 2:20) När skörden var över förklarade hon för Rut hur hon genom att följa seder och bruk kunde göra Boas uppmärksam på detta. Boas hade lagt sig för att sova på tröskplatsen, och när han vaknade fann han att Rut låg vid hans fötter. Hon bad honom köpa tillbaka Elimeleks egendom genom anordningen med svågeräktenskap. (Se SVÅGERÄKTENSKAP.) Rut skulle genom detta äktenskap ta Noomis plats eftersom Noomi var för gammal för att få barn. Boas ödslade ingen tid. Redan nästa morgon tog han kontakt med en annan man som var närmare släkt med Elimelek än han själv, men denne man, som inte namnges i Bibeln, ville inte följa denna anordning från Jehova. Boas tvekade dock inte att göra detta. Han tog Rut till hustru och blev välsignad av dem som bodde i staden. Hon födde åt honom sonen Obed, som blev farfar till kung David. (Rut 3:1–4:17)

Hela skildringen igenom – från den första vänliga hälsningen som Boas hälsar skördemännen med till dess han tar på sig ansvaret att bevara Elimeleks namn i släkten – framstår han som en man med enastående egenskaper. Han har myndighet och är handlingskraftig men visar samtidigt självbehärskning, tro och ostrafflighet. Han är också givmild och omtänksam och dessutom moraliskt oförvitlig, och han lyder i alla avseenden Jehovas bud.