Ett smycke av metall som fästs med nål på klädesplagg. I forna tider bar både män och kvinnor broscher, som fallet var bland grekerna och romarna. Den romerska broschen eller fibulan (ett slags spänne) bestod ibland av ett metallstycke som formats till en båge med en krok i ena änden och en nål i den andra, ungefär som en säkerhetsnål. Broschen var inte bara dekorativ utan också praktisk och användes ofta till att fästa ihop två delar av exempelvis en sjal eller mantel. Antikens broscher var gjorda av brons, järn, guld eller silver. Arkeologiska fynd bekräftar att de användes redan tidigt i Palestina. Man har bland annat funnit bågformade broscher i Tall an-Nasbe.

När israeliterna fick privilegiet att bidra till arbetet på tältboningen kom män och kvinnor med olika smycken, däribland ”broscher” eller ”spännen”. (2Mo 35:21, 22, not; 2000) Dessa broscher hade tydligen krokliknande form, för samma hebreiska ord (chach) som används om dem återges på andra ställen med ”krok”. (2Ku 19:28) De beskrivs dock inte närmare i Bibeln. (Se SMYCKEN, UTSMYCKNING.)