[Bụkki] Kortform i hebr. av Bukkia.

1. En hövding i Dans stam som Jehova utsåg till att hjälpa till vid fördelningen av det utlovade landet mellan de olika stammarna. Son till Jogli. (4Mo 34:16–18, 22)

2. En avkomling av Aron genom Eleasar och Pinehas; en av Esras förfäder. (1Kr 6:4, 5, 50, 51; Esr 7:1–6) Han kan ha tjänat som överstepräst någon gång under domartiden.