Från en rot som betyder ”avkastning”, ”gröda”. Den 8:e månmånaden i israeliternas religiösa kalender, den 2:a månaden i deras borgerliga kalender. (1Ku 6:37, 38; 1Mo 7:11) Bul motsvarar senare hälften av oktober och första hälften av november. Efter landsflykten i Babylon kallades den här månaden marcheshvan. Det namnet förekommer inte i Bibeln, men det finns i den judiska Talmud, Josephus skrifter och andra verk.

Bul inföll på hösten vid början av regntiden. (5Mo 11:14; Joel 2:23; Jak 5:7) Det var en månad då man sådde korn och vete, och i norra Galileen skördade man oliver. Herdarna förde nu in sina fårhjordar från de öppna fälten för att de skulle få skydd under de kalla och regniga vintermånaderna.

Enligt Första Moseboken började den stora översvämningen på 17:e dagen i ”andra månaden”, och i samma månad ett månår och tio dagar senare hade jorden blivit alldeles torr. (1Mo 7:11; 8:14) Angående detta säger Josephus (Antiquitates Judaicae [Den forntida judiska historien], I, 80 [iii, 3]; i den sv. utgåvan Judarnes gamla historia av Flavius Josefus, 1889, sid. 24): ”Denna straffdom inträffade i det 600:de året af Noaks regering (ålder) och i den andra månaden, som av macedonierna kallas dius och af hebreerna markesvan (november). Denna benämning härleder sig ifrån deras tidräkning i Egypten.” Den andra månaden på Noas tid motsvarade alltså enligt Josephus månaden bul eller marcheshvan.

Efter uttåget ur Egypten blev bul den åttonde månaden i den religiösa kalendern, och det var under den här månaden som Salomo fullbordade byggandet av templet i Jerusalem. (1Ku 6:38) Jerobeam, grundaren av utbrytarriket  Israel i norr, gjorde egenmäktigt den här månaden till högtidsmånad, något som ingick i hans planer på att leda folkets uppmärksamhet bort från Jerusalem och högtiderna där. (1Ku 12:26, 31–33)