[Delịla] Betyder möjligen ”nedhängande”, ”dinglande”.

En kvinna som bodde i Soreks regnflodsdal. Enligt Bibelns skildring var Delila en kvinna som Simson förälskade sig i mot slutet av sin 20 år långa period som domare. (Dom 16:31)

Filistéernas axelfurstar, som ville döda Simson, erbjöd var och en Delila 1 100 silverstycken (20 900 kr, om det var siklar) om hon kunde ta reda på vad hans väldiga styrka berodde på och berätta det för dem. Hon gick med på det och frågade Simson vad som skulle beröva honom hans styrka. Varje gång Simson svarade underrättade hon filistéerna och gömde i sitt hus filisteiska krigare, som var beredda att övermanna Simson om han skulle förlora sin styrka. Efter tre vilseledande svar från Simson fortsatte Delila att plåga honom, och ”eftersom hon hela tiden pressade honom med sina ord och fortsatte att ansätta honom,  blev hans själ otålig ända till döds”. Då berättade han för henne att han var nasir och att ingen rakkniv någonsin hade gått över hans huvud. Delila, som var säker på att hon nu fått reda på sanningen, sände bud efter filistéernas axelfurstar, som kom och hade med sig pengarna. Medan Simson sov i hennes knä rakade en man av hans sju hårflätor. När Simson vaknade upptäckte han att han denna gång inte hade kvar sin gudagivna styrka. Filistéerna grep honom, stack ut ögonen på honom och tog honom som fånge. (Dom 16:4–21) Därefter nämns inte Delila mer i Bibeln.

Det sägs inte i Bibeln att Delila hade sexuellt umgänge med Simson eller att hon var prostituerad. Den prostituerade kvinna som nämns i Domarboken 16:1, 2 var inte Delila. Denna prostituerade bodde i Gaza, medan Delila bodde i Soreks regnflodsdal. Att axelfurstarna erbjöd en anmärkningsvärt stor summa pengar i stället för att vädja till Delilas patriotiska känslor kan tyda på att hon var av israelitisk härkomst och inte filisteisk. (Dom 16:5)