SPECIALARTIKEL
Det grekiska världsväldet
GENOM förbluffande händelser i Greklands historia har bibliska profetior uppfyllts. Grekland var en osannolik kandidat till rollen som världsmakt, eftersom befolkningen var uppdelad i självständiga stammar och stadsstater.
Men en biblisk profetia som skrevs ner på 500-talet f.v.t. pekade fram mot en dramatisk förändring. I profetian skildrades Grekland först som en leopard med vingar och därefter som en getabock med ”ett ansenligt horn”, och på ett otvetydigt sätt blev det förutsagt att Grekland skulle trampa ner det medo-persiska världsväldet. Profetian uppenbarade också att det ansenliga hornets makt skulle brytas och att det skulle växa upp fyra andra horn i dess ställe. (Dan 7:6; 8:5–8, 20–22; 11:3, 4)
Detta ansenliga horn visade sig vara Alexander den store. Från 334 f.v.t. och framåt ledde han en liten men väldisciplinerad här till den ena segern efter den andra. Med blixtens hastighet erövrade han Mindre Asien, Syrien, Palestina, Egypten och hela det medo-persiska väldet ända bort till Indien. Men efter bara några år dog Alexander, och inom förhållandevis kort tid delades riket mellan fyra av hans generaler.
Det grekiska världsväldet blev kortlivat, men det fick långvariga verkningar. Innan Alexander dog introducerade han den grekiska kulturen och det grekiska språket i alla delar av riket. Grekiskan (koiné) blev ett internationellt språk, och detta bidrog senare till att kristendomen kunde breda ut sig snabbt i hela Medelhavsområdet.
År 323 f.v.t. fick Alexander malaria och dog, bara 32 år gammal. År 301 hade fyra av hans generaler tagit makten: Ptolemaios Lagos (Egypten och Palestina), Seleukos I Nikator (Mesopotamien och Syrien), Lysimachos (Thrakien och Mindre Asien) och Kassandros (Makedonien och Grekland) (Dan 7:6; 8:8; 11:4)