Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

SPECIALARTIKEL

Det grekiska världsväldet

Det grekiska världsväldet

GENOM förbluffande händelser i Greklands historia har bibliska profetior uppfyllts. Grekland var en osannolik kandidat till rollen som världsmakt, eftersom befolkningen var uppdelad i självständiga stammar och stadsstater.

Men en biblisk profetia som skrevs ner på 500-talet f.v.t. pekade fram mot en dramatisk förändring. I profetian skildrades Grekland först som en leopard med vingar och därefter som en getabock med ”ett ansenligt horn”, och på ett otvetydigt sätt blev det förutsagt att Grekland skulle trampa ner det medo-persiska världsväldet. Profetian uppenbarade också att det ansenliga hornets makt skulle brytas och att det skulle växa upp fyra andra horn i dess ställe. (Dan 7:6; 8:5–8, 20–22; 11:3, 4)

Detta ansenliga horn visade sig vara Alexander den store. Från 334 f.v.t. och framåt ledde han en liten men väldisciplinerad här till den ena segern efter den andra. Med blixtens hastighet erövrade han Mindre Asien, Syrien, Palestina, Egypten och hela det medo-persiska väldet ända bort till Indien. Men efter bara några år dog Alexander, och inom förhållandevis kort tid delades riket mellan fyra av hans generaler.

Det grekiska världsväldet blev kortlivat, men det fick långvariga verkningar. Innan Alexander dog introducerade han den grekiska kulturen och det grekiska språket i alla delar av riket. Grekiskan (koiné) blev ett internationellt språk, och detta bidrog senare till att kristendomen kunde breda ut sig snabbt i hela Medelhavsområdet.

Dagens Athen med det forntida torget i förgrunden och Akropolis i bakgrunden till höger. Även sedan Grekland hade upphört att vara ett världsvälde förblev Athen ett internationellt centrum för kultur

KARTA: Alexanders erövringar

KARTA: Det grekiska världsväldet

År 323 f.v.t. fick Alexander malaria och dog, bara 32 år gammal. År 301 hade fyra av hans generaler tagit makten: Ptolemaios Lagos (Egypten och Palestina), Seleukos I Nikator (Mesopotamien och Syrien), Lysimachos (Thrakien och Mindre Asien) och Kassandros (Makedonien och Grekland) (Dan 7:6; 8:8; 11:4)

Grekiska idrottsspel, till exempel de som visas på den här reliefen som hittades i Athen, hade ett nära samband med grekisk religion och förespråkade hellenism. Ett gymnasion som uppfördes i Jerusalem fick därför en nedbrytande inverkan på judiska ungdomar

Keramikfat med en bild av hur man offrar ett svin. I ett ondskefullt försök att besmitta och utrota tillbedjan av Jehova frambar Antiochos IV Epifanes ett sådant offer på ett altare som hade byggts ovanpå det stora altaret i Jehovas tempel i Jerusalem. Därefter helgade han templet åt Zeus

Mynt med bild av Antiochos IV Epifanes

Det forntida Korinth. De kristna i församlingen här under det första århundradet måste stå emot inflytandet från grekisk filosofi och från den grekiska religionens moraliskt fördärvade sedvänjor

Filosofen Platon, som levde på 300-talet f.v.t., bidrog i hög grad till att främja den grekiska föreställningen om själens odödlighet

Codex Alexandrinus, en grekisk handskrift från 400-talet v.t. Större delen av de kristna grekiska skrifterna skrevs ursprungligen på koinégrekiska