[Ẹfesos]

En välbärgad forntida stad som var ett viktigt religiöst och kommersiellt centrum. Staden låg på Mindre Asiens västkust, nästan mitt emot ön Samos. Efesos var byggt på sluttningarna och vid foten av flera kullar, av vilka de viktigaste var Panayir dağ (Pion) och Bülbül dağ (Koressos). Denna hamnstad låg utmed den viktigaste handelsvägen mellan Rom och Orienten. Stadens läge nära floden Kaystros mynning, med tillgång till områdena kring floderna Gediz (forntida Hermos) och Menderes (forntida Meander), gjorde den till en knutpunkt för de olika handelsvägarna i Mindre Asien. Ett vägnät förband Efesos med de viktigaste städerna i provinsen Asia.

Ruinerna av Efesos ligger nu flera kilometer in i landet, men på grund av vad den romerske författaren Plinius den äldre och den grekiske geografen Strabon (som båda levde under det första århundradet) skrev i sina verk har somliga menat att en vik i Egeiska havet en gång i tiden nådde ända till Efesos och att kustlinjen gradvis flyttat sig västerut. Det som J. T. Wood fann vid sina utgrävningar i Efesos fick honom emellertid att dra slutsatsen att staden i forntiden låg 6,5 km från Egeiska havet. Om det stämmer måste skeppen på Paulus tid ha seglat in via floden Kaystros mynning till en anlagd inlandshamn som hela tiden behövde muddras för att vara segelbar. Men under århundradenas lopp har hamnen och flodmynningen fyllts med slam från floden.

Artemistemplet. Den ståtligaste byggnaden i staden var Artemistemplet, som i forntiden räknades som ett av världens sju underverk. Det tempel som fanns där under det första århundradet, när aposteln Paulus besökte staden, hade uppförts efter samma plan och på samma plats som ett äldre joniskt tempel, som sägs ha bränts ner av Herostratos 356 f.v.t.

Utgrävningar på platsen som gjordes under den senare hälften av 1800-talet visar att templet stod på en plattform som var 127 m lång och 73 m bred. Själva templet var ungefär 105 × 50 m. Det hade 100 nästan 17 m höga marmorkolonner. Basen på kolonnerna var 1,8 m i diameter, och åtminstone några av  dem var prydda med reliefer till en höjd av ungefär 6 m. Den inre helgedomen var ungefär 32 m lång och 21 m bred och rymde ett altare som var 6 × 6 m. Det är möjligt att Artemisbilden stod omedelbart bakom detta altare.

De rester av templet som man funnit tyder på att det hade praktfulla färger och var smyckat med skulpturer och reliefer. Taket var täckt med stora, vita marmorplattor, och det sägs att guld användes i stället för murbruk i fogarna mellan marmorblocken.

Stadion och teatern. Ungefär 1,5 km sydväst om Artemistemplet låg det ett stadion som hade renoverats under Neros regeringstid (54–68 v.t.). Här arrangerades troligen idrottstävlingar och kanske också gladiatorspel. Om aposteln Paulus ord i 1 Korinthierna 15:32, där han säger att han hade stridit med vilddjur i Efesos, skall uppfattas bokstavligt, kanske det var på detta stadion det ägde rum.

Knappt 800 m söder om stadion låg den teater där efesierna ställde till upplopp sedan silversmeden Demetrios hetsat upp dem. (Apg 19:23–41) Teatern uppfördes på sluttningen vid berget Panayir dağ (Pion). Fasaden var utsmyckad med pelare, nischer och vackra skulpturer. Åskådarbänkarna i marmor utgjorde 66 rader och bildade en halvcirkel, och det beräknas att det fanns plats för ungefär 25 000 åskådare. Akustiken var utmärkt. Än i dag kan det som sägs med låg röst på scenen höras på översta raden. (BILD, bd 2, sid. 748)

Från teatern till hamnen gick det en bred, marmorbelagd gata. Den var nästan 500 m lång och ungefär 11 m bred. På vardera sidan av gatan fanns det en rad av pelare med 4,5 meters mellanrum, och bakom dem låg det affärer, verkstäder och andra byggnader. Gatan hade imponerande portar i båda ändar.

Paulus tjänst i Efesos. Det var troligen år 52 som Paulus kom tillsammans med Aquila och Priscilla till Efesos, en knutpunkt i den forntida världen. Paulus gick genast till den judiska synagogan för att förkunna där. Man bad honom stanna en längre tid i Efesos, men han lämnade ändå snart staden och sade att han skulle komma tillbaka om det var Jehovas vilja. (Apg 18:18–21) Aquila och Priscilla, som stannade kvar i Efesos, träffade Apollos, en jude från Alexandria i Egypten som bara kände till Johannes dop, och de ”förklarade Guds väg mera noggrant för honom”. (Apg 18:24–26)

När Paulus kom tillbaka till Efesos, troligen under vintern år 52/53, träffade han flera män som hade blivit döpta med Johannes dop. När han hade gett dem en klarare förståelse av dopet blev de döpta på nytt. (Apg 19:1–7) Den här gången undervisade Paulus i den judiska synagogan i tre månader. Men när han mötte motstånd flyttade han till hörsalen i Tyrannos skola tillsammans med dem som hade kommit till tro. Där höll han anföranden varje dag i två år. (Apg 19:8–10) Dessutom förkunnade Paulus mycket från hus till hus. (Apg 20:20, 21)

Paulus predikande och de underverk han utförde genom att bota sjuka och driva ut demoner ledde till att många efesier blev troende. Många blev också intresserade av kristendomen när sju söner till en judisk förstepräst som hette Skevas gjorde ett misslyckat försök att driva ut en ond ande i Jesu namn. Åtskilliga som tidigare hade sysslat med magiska konster brände offentligt sina böcker, som tillsammans var värda 50 000 silverstycken (320 000 kr, om det var denarer). (Apg 19:11–20) Efesos var så känt för sina magiska konster att grekiska och romerska författare kallade böcker eller bokrullar med trollformler och besvärjelser för ”efesiska skrifter”.

Eftersom många efesier hade slutat dyrka Artemis, gjorde silversmeden Demetrios de andra hantverkarna uppmärksamma på att Paulus predikande var ett hot mot deras sysselsättning och även ett hot mot dyrkan av Artemis. Förbittrade silversmeder skrek: ”Stor är efesiernas Artemis!” Det blev tumult i staden, och det hela nådde sin kulmen i ett upplopp som varade i två timmar, i en teater som kunde rymma ungefär 25 000 åskådare. (Apg 19:23–41)

Efter detta lämnade Paulus Efesos. Från Miletos sände han längre fram bud efter de äldste i församlingen i Efesos. Han gjorde en återblick på sin tjänst i provinsen Asia och gav dem anvisningar om hur de skulle sköta sina plikter. (Apg 20:1, 17–38) Vid detta tillfälle sade Paulus att han hade varit i Efesos ”i tre års tid”. Detta skall tydligtvis uppfattas som en avrundad siffra. (Apg 20:31; jfr Apg 19:8, 10.)

Allteftersom åren gick blev de kristna i Efesos utsatta för många prövningar, och de visade stor uthållighet. Men några hade förlorat den kärlek de först hade. (Upp 2:1–6;  se ARTEMIS; DEMETRIOS nr 1; EFESIERBREVET.)