Ett uttryck för starkt missnöje eller att man genom ord eller handling sätter stopp för något oönskat. Verbet ”förebrå” är ofta en återgivning av det hebreiska verbet ga‛ạr. (1Mo 37:10) Ett annat hebreiskt verb (kalạm) som kan återges med ”förebrå” betyder ordagrant ”förödmjuka” (Job 19:3), och ett hebreiskt substantiv (tōkhechạh) som återges med ”förebråelse” betyder ordagrant ”tillrättavisning”. (2Ku 19:3) I den grekiska bibeltexten är ordet ”förebrå” översatt från epitimạō, som också kan betyda ”förmana strängt”, ”bryskt säga till”, ”tala strängt till”, ”klandra”. (Mt 12:16; Lu 18:39; 2Ti 4:2, not)

När dessa ord inte används om personer kan betydelsen vara ”hejda”, ”sätta stopp för”. När det sägs att Jehova ”talar ... strängt till” (ordagr.: ”förebrår”) den sådda säden betyder det att han skall förhindra en god skörd. (Mal 2:3) När det sägs att han talar strängt till insekter som förstör grödan betyder det att han skall sätta stopp för deras härjningar. (Mal 3:11) Psalmisten använde ett symbolspråk när han talade om Guds folks fiender som djur och bad den Högste hindra dem från att vålla skada: ”Tala strängt till det vilda djuret i vassen, menigheten av tjurar.” (Ps 68:30) Jesus Kristus talade strängt till vinden och till febern. (Mk 4:39; Lu 4:39)

Ibland förmedlar det hebreiska substantivet för ”förebråelse” (ge‛arạh) tanken på ”hot”. ”Ditt ansiktes förebråelse” kan således avse ett hotfullt ansiktsuttryck. (Ps 80:16)

Verkningarna av att Jehova ”talade ... strängt” kan också rikta uppmärksamheten på hans stora kraft. Ett framträdande exempel var när han delade Röda havet. (Ps 106:9)

Berättigad eller oberättigad. En förebråelse kan vara antingen berättigad eller oberättigad. När Josef återgav en dröm som innehöll tankar som verkade vara stick i stäv mot den allmänna uppfattningen om vad som var passande i förhållandet mellan föräldrar och barn, förebrådde hans far Jakob honom. (1Mo 37:10) När Jesus Kristus berättade för sina lärjungar att han skulle få utstå mycket lidande och bli avrättad, förebrådde Petrus honom med orden: ”Var barmhärtig mot dig själv, Herre; du skall inte alls få detta slut.” (Mt 16:22) Eftersom Petrus hade en felaktig uppfattning, förebrådde Jesus honom med all rätt i skarpa ordalag: ”Försvinn bakom mig, Satan, för du tänker inte Guds tankar, utan människors.” (Mk 8:33)

Till nytta. Förebråelse från den vise kan upplevas som sårande, men det inspirerade rådet lyder: ”Bättre höra den vises förebråelse än höra de enfaldigas sång.” (Pre 7:5) Om man tar emot förebråelse från den vise på rätt sätt och handlar i enlighet med den kan man förbättra sitt uppförande. En förebråelse har större effekt på en förståndig människa än hundra slag på en oförståndig människa som har begått en missgärning. (Ord 17:10) Förebråelse från församlingen i form av uteslutning kan få en överträdare att ta sitt förnuft till fånga, vilket tycks ha varit fallet med en omoralisk man i Korinth. (2Kor 2:6, 7; 1Kor 5:1–5)