Benägenhet att ständigt vara i verksamhet; uppriktig och samvetsgrann strävan; arbetsamhet, iver. Vanligen förbinds uttrycket med lagligt och nyttigt arbete. Flit är motsatsen till lättja och sysslolöshet.

Det grekiska ord som i Bibeln är översatt med ”flit” återges också med ”uppriktig iver”, ”uppriktig strävan”, ”fullt allvar”. Ordet innehåller dessutom tanken på ”hast”, ”brådska”, ”skyndsamhet”.

De kristna uppmanas att inte bli lata eller tröttna när det gäller att göra det goda. Paulus sade: ”Vi önskar att var och en av er skall visa samma flit [ordagr.: ”brådska”, ”skyndsamhet”], så att ni intill slutet kan ha full visshet i hoppet, för att ni inte skall bli tröga utan bli efterliknare av dem som genom tro och tålamod ärver löftena.” (Heb 6:11, 12; jfr Ord 10:4; 12:24; 18:9.) Jesus Kristus sade till sina lärjungar: ”Ansträng er kraftigt för att komma in genom den trånga dörren, därför att många, säger jag er, skall söka komma in men skall inte förmå det.” (Lu 13:24) Paulus var ett föredöme i att anstränga sig kraftigt. (Kol 1:29; 2Th 3:7–9) Men Jehova och hans Son är naturligtvis de främsta exemplen på att visa flit. (Joh 5:17; Jes 40:26)

För att inte bli overksamma eller utan frukt måste de kristna ”till gensvar [på Guds löften] bidra med all uppriktig strävan” och till sin tro foga dygd, kunskap, självbehärskning, uthållighet, gudhängivenhet, broderlig tillgivenhet och kärlek. (2Pe 1:4–8) Detta kräver flit och ihärdighet (2Ti 2:15; Heb 4:11) och outtröttlig uppmärksamhet (Heb 2:1). Styrkan till detta kommer till stor del genom Jehovas andes hjälp. Aposteln Paulus framhåller nödvändigheten av att visa flit och säger uppfordrande: ”Var inte lata i era göromål. Var brinnande i anden. Gör slavtjänst åt Jehova.” Denna uppfordran till flit gäller alla Guds tjänare (”låt oss ge akt på denna tjänst”), men i synnerhet dem som presiderar vid mötena och tar ledningen i församlingens verksamhet, för det sägs: ”Den som presiderar, han bör göra det på fullt allvar.” (Rom 12:7, 8, 11)

I den kristna församlingen måste de som tar emot materiell hjälp från församlingen vara flitiga. Den bibliska regeln lyder: ”Om någon inte vill arbeta, skall han inte heller äta.” De som inte arbetar förmanas att börja göra det, så att de ”genom att arbeta i stillhet måtte kunna äta mat de själva har tjänat till”. (2Th 3:10–12) En till bekännelsen kristen som vägrar eller försummar att sörja för sin familj har ”förnekat tron och är värre än en som är utan tro”. (1Ti 5:8) Fattiga änkor skulle föras upp på församlingens lista över dem som regelbundet kunde få materiell hjälp om de hade namn om sig att ha utfört kristna gärningar, att ”flitigt ha ägnat sig åt allt gott verk”. (1Ti 5:9, 10)

Belöningar för flit. Den som är flitig blir rikt belönad både nu och i framtiden. ”Den flitiges hand gör rik.” (Ord 10:4) ”Det är de flitigas hand som skall härska.” (Ord 12:24) Deras själ ”blir fet”. (Ord 13:4) Om den flitiga hustrun heter det: ”Hennes söner reser sig och prisar henne lycklig, hennes man reser sig och lovprisar henne.” ”Ge henne av hennes händers frukt, och må hennes gärningar lovprisa henne i portarna.” (Ord 31:28, 31) Till Kristi andliga bröder sägs det: ”[Gör] ert yttersta för att befästa er ställning som kallade och utvalda; ty om ni fortsätter att göra detta, kommer ni aldrig någonsin att snava. Ja, på så sätt skall det i rikt mått ges er tillträde till vår Herres och Räddares, Jesu Kristi, eviga kungarike.” (2Pe 1:10, 11)