[Gilbọa] Betyder möjligen ”högland”, ”kulligt (kuperat) område”.

Ett berg som enligt traditionen identifieras med Jabal Fuquah, ett halvmånformigt bergmassiv som består av kalkstensklippor. Det ligger sydöst om Jisreel och väster om Bet-Sean. Bergmassivet är uppdelat i flera platåer som skils åt av klyftor och raviner. Det består till stor del av kala klippor med djupa fåror som skär in i de norra och västra delarna, där kalkstenen har eroderat. Men på de jämnare sluttningarna i väster är marken odlingsbar, och här odlar man vete och korn. Här finns det också betesmarker och fikon- och olivträd. Den norra sidan är den högsta och brantaste; den når en höjd av 520 m över havet.

Eftersom Gilboa har ett strategiskt läge på den bördiga Jisreelslätten mellan Kisons regnflodsdal och Jordandalen, blev berget skådeplats för åtminstone två större slag. Gideon och hans män lägrade sig vid ”Harodsbrunnen”, som vanligen identifieras med den källa som ligger på den nordvästra utlöparen av Gilboa. (Dom 7:1) Senare samlade Saul sina styrkor vid Gilboa och led nederlag där mot filistéerna. Tre av Sauls söner, Jonatan, Abinadab och Malki-Sua, dog i striden, och Saul begick självmord. (1Sa 28:4; 31:1–4, 8; 2Sa 1:4–10, 21; 1Kr 10:1–8)