Ohämmat eller lystet begär. Både det hebreiska verbet chamạdh och det grekiska verbet epithymẹō kan återges med ”önska”, ”längta efter”. (Ps 68:16; Mt 13:17) Ibland framgår det av sammanhanget att dessa ord betecknar ett ont, själviskt begär. (2Mo 20:17; Rom 7:7) Det grekiska ordet pleonexịa betyder ordagrant ”det att vilja ha mer”, ett omättligt begär, och används i Bibeln för att beteckna ”girighet” och ”vinningslystnad” eller ”habegär”. (Ef 4:19; 5:3, not; Kol 3:5; Lu 12:15)

Girighet kan ta sig uttryck i kärlek till pengar, en stark önskan att få makt eller vinning, ett omättligt begär efter mat och dryck, materiella ting eller sex. De kristna varnas i Bibeln för detta förnedrande karaktärsdrag och uppmanas att undvika att vara tillsammans med någon som kallar sig en kristen broder men som är girig. (1Kor 5:9–11) Giriga människor jämställs med otuktiga, avgudadyrkare, äktenskapsbrytare, män som låter sig utnyttjas för onaturliga syften, tjuvar, drinkare, smädare och utsugare, och de som är giriga tar också i allmänhet del i något av det som dessa människor gör. Om man fortsätter att vara girig kan man inte ärva Guds kungarike. (1Kor 6:9, 10)

I samband med att aposteln Paulus fördömer dåraktigt tal och oanständiga skämt säger han: ”Otukt och orenhet ... eller girighet får inte ens nämnas bland er.” Detta betyder av allt att döma inte bara att de kristna skulle låta bli att utöva sådant, utan också att de skulle låta bli att tala om sådant för att tillfredsställa sina köttsliga begär. (Ef 5:3; jfr Flp 4:8.)

 Kommer till uttryck i handling. Girighet kommer till uttryck i någon uppenbar handling som avslöjar en persons orätta och otillbörliga begär. Bibelskribenten Jakob skriver att när ett orätt begär har blivit havande föder det synd. (Jak 1:14, 15) Den girige kan således bli avslöjad av sina gärningar. Aposteln Paulus slår fast att den som är girig i själva verket är en avgudadyrkare. (Ef 5:5) En sådan människa gör det som hon har begär efter till sin gud och låter det komma före tjänsten för Skaparen och tillbedjan av honom. (Rom 1:24, 25)

Utestänger människor från Gud. De kristna kommer från en värld som är fylld med alla former av orätt uppförande. Paulus påpekar att världens människor inte bara utövar sådana gärningar utan också utövar dem i girighet, som ett uttryck för ett starkt begär. De som utövar sådant är ”utestängda från det liv som hör Gud till”. De som blir kristna får lära sig att det inte var så deras föredöme Kristus var, och därför måste de förnya sitt sinne och ta på sig den nya kristna personligheten. (Ef 4:17–24; Rom 12:2) Samtidigt lever de mitt ibland giriga människor i världen och måste hela tiden kämpa för att bevara sin renhet och lysa som ljusspridare i världen. (1Kor 5:9, 10; Flp 2:14, 15)

En man som är lysten efter ohederlig vinning är inte kvalificerad att bli biträdande tjänare i den kristna församlingen. (1Ti 3:8) Eftersom sådana män skall vara föredömen för församlingen bör det kravet naturligtvis gälla alla församlingens medlemmar. (1Pe 5:2, 3) Det framgår också av Paulus uttalande om att ingen som är girig får ärva Guds kungarike. (Ef 5:5)

I de kristna grekiska skrifterna används samma grekiska ord för ”girighet” och ”habegär”. Jesus Kristus sade att habegär befläckar en människa (Mk 7:20–23), och han varnade för detta. Därefter framställde han liknelsen om den girige rike man som vid sin död inte hade någon nytta av eller någon kontroll över sin rikedom och som dessutom befann sig i den beklagansvärda situationen att han inte var ”rik inför Gud”. (Lu 12:15–21) De kristna får veta att deras liv är ”dolt tillsammans med Kristus” och att de därför måste döda sina lemmar vad beträffar vinningslystnad, skadligt begär och all orenhet. (Kol 3:3, 5)