Det namn Jakob gav det första altare han byggde sedan han hade återvänt från Haran.

Som en följd av att Jakob hade brottats med Jehovas ängel vid Peniel fick han namnet Israel, och efter ett fredligt möte med sin bror Esau bosatte han sig först i Sukkot och sedan i Sikem. Här slog han upp sitt tält på ett stycke mark som han köpte av Hamors söner. (1Mo 32:24–30; 33:1–4, 17–19) ”Därefter reste han ett altare där och kallade det: Gud, Israels Gud”, eller ”Gud är Israels Gud”. (1Mo 33:20) Genom att låta sitt nya namn, Israel, ingå i namnet på altaret visade Jakob att han godtog och värdesatte det namnet och erkände att det var Gud som hade fört honom tryggt tillbaka till det utlovade landet. Altarets namn förekommer bara på det här stället i Bibeln.