Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Härarnas Jehova

Härarnas Jehova

Det här uttrycket, som med smärre variationer förekommer 285 gånger i de hebreiska skrifterna, är en återgivning av det hebreiska uttrycket Jehowạh tseva’ọ̄th. Det förekommer allra flest gånger i de profetiska böckerna, särskilt i Jesajas, Jeremias och Sakarjas bok. Paulus och Jakob använde det motsvarande uttrycket (återgivet med grekisk stavning) i sina skrifter när de citerade från profetiorna eller anspelade på dessa. (Rom 9:29; Jak 5:4; jfr Jes 1:9.)

Grundbetydelsen av det hebreiska ordet tsavạ’ (sing.; plur.: tseva’ọ̄th) är en bokstavlig här av soldater, dvs. stridsstyrkor, som i 4 Moseboken 1:3 och i 1 Moseboken 21:22 och 5 Moseboken 20:9 (i uttrycket ”härförare”). Men ordet används också bildligt, som i uttrycket ”himlen och jorden och hela deras här” och ”solen och månen och stjärnorna, himlens hela här”. (1Mo 2:1; 5Mo 4:19) Pluralformen (tseva’ọ̄th) används flera gånger om Israels styrkor, som i 2 Moseboken 6:26; 7:4; 4 Moseboken 33:1; Psalm 44:9; 60:10. Somliga forskare menar att de ”härar” som avses i uttrycket ”härarnas Jehova” inte bara är härarna av änglar utan också Israels här och de livlösa himlakropparna. Men ”härarna” tycks i första hand, om inte uteslutande, syfta på änglarna.

När en ängel visade sig för Josua i närheten av Jeriko, frågade Josua ängeln om han hörde till Israel eller till motståndarna. Ängeln svarade: ”Nej, utan jag – som furste över Jehovas här har jag nu kommit.” (Jos 5:13–15) Profeten Mikaja sade till kungarna Ahab och Jehosafat: ”Jag ser Jehova sitta på sin tron och himlens hela här stå hos honom, till höger och till vänster om honom”, ett uttalande som tydligt syftar på Jehovas andesöner. (1Ku 22:19–21) Det är mycket lämpligt att det är pluralformen som används i uttrycket ”härarnas Jehova”, eftersom beskrivningarna av de himmelska härarna visar att de är indelade i keruber, serafer och änglar (Jes 6:2, 3; 1Mo 3:24; Upp 5:11) och att de bildar organiserade grupper, så att Jesus Kristus kunde säga att ”mer än tolv legioner änglar” stod till hans förfogande (Mt 26:53). När Hiskia bad till Jehova om hjälp omtalade han honom som ”härarnas Jehova, Israels Gud, som tronar på keruberna”, och med detta anspelade han tydligtvis på förbundsarken och keruberna av guld på locket, som var en bild av Jehovas himmelska tron. (Jes 37:16; jfr 1Sa 4:4; 2Sa 6:2.) Elisas förskräckte medhjälpare blev lugnad när han i en syn fick se att bergstrakten runt omkring den belägrade staden där Elisa bodde var ”full med hästar och stridsvagnar av eld” – en del av Jehovas änglahärar. (2Ku 6:15–17)

Uttrycket ”härarnas Jehova” förmedlar därför tanken på kraft, den kraft som universums suveräne härskare har, han som för befälet över enorma styrkor av andeskapelser. (Ps 103:20, 21; 148:1, 2; Jes 1:24; Jer 32:17, 18) Uttrycket inger således djup respekt och vördnadsfull fruktan samtidigt som det ger Jehovas tjänare tröst och uppmuntran. Ensam och utan hjälp av någon jordisk här utmanade David den väldige filistén Goljat till strid i ”härarnas Jehovas namn, han som är Israels slaglinjers Gud”. (1Sa 17:45) Inte bara i krigstid utan också under alla andra prövningar och betydelsefulla händelser kunde Guds folk som helhet och som enskilda individer få mod och tröst av att tänka på den makt som Jehova besitter i sin suveräna ställning och som återspeglas i att han råder över de väldiga härar som kan sändas ut från hans himmelska boning. (1Sa 1:9–11; 2Sa 6:18; 7:25–29) När profeterna använde uttrycket ”härarnas Jehova”, gav de sina åhörare ytterligare ett skäl till att de kunde vara säkra på att profetiorna skulle gå i uppfyllelse.