[Hanạnja] Betyder ”Jehova har visat ynnest”, ”Jehova har varit nådig”.

1. Son till Sasak och överhuvud för ett fädernehus i Benjamins stam. (1Kr 8:1, 24, 25, 28)

2. En av Hemans 14 söner; föreståndare för den 16:e av de 24 tjänstegrupper med levitiska musiker som David utvalde till att tjäna i helgedomen. (1Kr 25:1, 4, 5, 8, 9, 23)

3. En hög officer, en ”furste”, i kung Ussias här. (2Kr 26:11)

4. Far till den Sidkia som var en av furstarna under Jehojakims, Judas kungs, regering. (Jer 36:12)

5. Son till Assur; en falsk profet från den benjaminitiska staden Gibeon och motståndare till Jehovas profet Jeremia. Under den tid kung Sidkia regerade i Juda, medan Jeremia uppmanade folket att böja sina nackar under Babylons kungs ok för att få leva (Jer 27:12–14), profeterade Hananja att Babylons makt skulle brytas innan två år hade gått, att de landsflyktiga judarna i Babylon skulle bli frigivna och att alla de redskap som tagits från templet skulle föras tillbaka. För att illustrera det han sagt tog han träoket från Jeremias nacke och bröt sönder det. Jehova befallde då Jeremia att meddela Hananja att okstången av trä skulle ersättas med en okstång av järn och att Hananja skulle dö innan året var slut. I uppfyllelse av profetian dog den falske profeten det året. (Jer 28)

6. Troligtvis farfar till Jiria, en ämbetsman som övade tillsyn vid Benjaminsporten och som grep tag i profeten Jeremia och kom med den falska anklagelsen att han försökte gå över till kaldéerna. (Jer 37:1–15)

7. Det hebreiska namnet på Sadrak, en av Daniels tre judiska kamrater som fördes till Babylon 617 f.v.t. (Dan 1:6, 7; se SADRAK.)

8. Son till Serubbabel och far till Pelatja och Jeshaja. (1Kr 3:19, 21)

 9. En avkomling av Bebai. Hananja var en av dem som på Esras uppmaning sände bort sina utländska hustrur. (Esr 10:10, 11, 28, 44)

10. En levitisk präst och överhuvud för Jeremias fädernehus då Nehemja var ståthållare. (Neh 12:12, 26)

11. En av salvoblandarna som utförde reparationsarbete på Jerusalems mur på Nehemjas tid. (Neh 3:8)

12. Son till Selemja; en av dem som tog del i arbetet med att reparera Jerusalems mur 455 f.v.t. (Neh 3:30)

13. En präst som blåste i trumpet och deltog i de ceremonier som Nehemja anordnade i förbindelse med invigningen av Jerusalems mur. (Neh 12:31, 40, 41)

14. Ett av folkets överhuvuden. Det var antingen Hananja själv eller någon av hans avkomlingar som med sigill bekräftade det ”bindande avtal” som slöts då Nehemja var ståthållare. (Neh 9:38; 10:1, 14, 23)

15. ”Borgens furste”, en pålitlig man som fruktade Gud mer än de flesta. Nehemja gav honom och Hanani befälet över Jerusalem. (Neh 7:2)