Det råder osäkerhet om vilket eller vilka instrument som avses med de ord på grundspråket som har återgetts med ”harpa” eller ”stränginstrument”. Ordet nẹvel (harpa) nämns vanligtvis tillsammans med ordet kinnọ̄r (lyra), vilket tyder på att dessa instrument skiljer sig från varandra. Nẹvel var ett bärbart träinstrument (1Ku 10:12) som man spelade både religiös och profan musik på. (2Sa 6:5; 2Kr 5:12; Neh 12:27; Jes 5:12; 14:4, 11) Hebréerna hade olika slags stränginstrument, för Bibeln nämner minnịm (”stränginstrument”; Ps 150:4), kelị nẹvel (”harpinstrument”; 1Kr 16:5), nẹvel ‛asọ̄r (”tiosträngad harpa”; ordet ‛asọ̄r förbinds med ett ord som betyder ”tio”; Ps 33:2; 144:9) och neghinọ̄th (besläktat med ett verb som betyder ”spela på ett stränginstrument”; överskrifterna till Ps 4, 6, 54, 55, 61, 67, 76). I Daniel 3:5, 7, 10, 15 har ordet pesanterịn (som anses avse ett trekantigt stränginstrument) återgetts med ”psaltare” (NV, 1917, 2000), ett slags stränginstrument. I samma verser förekommer det arameiska ordet sabbekhạ’, som troligen avser en ”trekantig harpa” (NV), men ordet har också återgetts med ”trigonon” (AT, JB, RS) och ”sambuka” (1917). En del forskare menar att sabbekhạ’ avser ett litet, trekantigt instrument med fyra strängar och skarp ton. (Se LYRA.)